Familjens kosthåll

(50)Våra kroppar är uppbyggda av den mat vi äter. Det försiggår en ständig nedbrytning av kroppens vävnader, vilket innebär en förslitning av vävnaderna och denna skall repareras genom vår kost. Varje organ behöver sin del av näringen, hjärnan behöver få sin del, benen, musklerna och nerverna kräver sin. Matens omvandling och transport med blodet för att uppbygga kroppens olika delar är en underbar process. Denna process fortgår ständigt och förser varje nerv, muskel och vävnad med liv och kraft. rätt

(50)De födoämnen bör väljas som på bästa sätt förser kroppen med de nödvändiga beståndsdelarna för dess uppbyggnad. När vi väljer, är emellertid aptiten inte någon tillförlitlig norm. Genom felaktiga matVanor har aptiten blivit förvänd. Ofta kräver aptiten mat som skadar hälsan och förorsakar svaghet i stället för kraft. Vi kan inte utan fara låta oss ledas av allmänna sedvänjor. De sjukdomar och lidanden som överallt är förhärskande beror i stor utsträckning på bristerna och felaktigheterna i den allmänt godtagna kosten. rätt

(51)För att få klarhet i vad som utgör den bästa kosten, måste vi gå tillbaka till Guds ursprungliga plan för människans kost. Han Som skapade människan och som förstår hennes behov, anvisade Adam hans kost. Han sade: "Se, I jag giver eder alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med fröbärande trädfrukt; detta skolen I hava till föda." 1 Mos. 1: 29. När Adam sedan lämnade Edens lustgård för att utvinna sitt levebröd genom att bruka jorden som kommit under syndens förbannelse, blev det också bestämt att "markens örter skola vara din föda". 1 Mos. 3: 18. rätt

(51)Livgivande föda
Sädesslagen, frukt, nötter och grönsaker utgör den kost som Skaparen har utvalt för oss. Dessa födoämnen är de mest hälsosamma och närande när de bereds så enkelt och naturligt som möjligt. De ger krafter, uthållighet och intellektuell styrka som inte erhålls aven mera komplicerad och stimulerande kost. rätt

(51)All hälsosam mat är emellertid inte lika lämplig att fylla våra behov under alla förhållanden. Vi bör välja vår mat med omtanke. Vår kost bör lämpa sig efter årstiden, efter klimatet och för vår yrkesutövning. En del födoämnen som passar att använda under en årstid eller ett klimat är inte passande för ett annat. Så finns det också olika födoämnen som är bäst passande för personer i olika yrken. En kost som med fördel kan användas av personer med ansträngande fysiskt arbete är ofta olämplig för personer medstillasittande uppgifter eller intensivt tankearbete. Gud har gett oss en tillräcklig variation av hälsosamma födoämnen, och vi bör bland dessa välja dem som erfarenhet och sunt omdöme visar vara bäst lämpade för vårt eget behov. rätt

(52)Naturens rika förråd av frukt, nötter och sädesslag räcker till, och år efter år blir alla länders produkter mer allmänt distribuerade till alla, tack vare förbättrade transport/nöjligheter. Som en följd härav har många födoämnen som endast för några U år sedan ansågs som dyra lyxvaror, nu kommit inom räckhåll för alla såsom mat för dagligt bruk. Detta gäller särskilt färsk, torkad och konserverad frukt. rätt

(52)Nötter och födoämnen tillverkade av nötter har i stor utsträckning kommit att ersätta kött. Nötter kan kombineras med sädesslagen, frukt och en del rotfrukter för att bereda hälsosam och närande kost. Man bör emellertid akta sig för att använda nötter i alltför stor utsträckning. De som märker att användningen av nötter medför obehag bör vara försiktiga. Man bör också komma ihåg att en del nötter inte är så hälsosamma som andra. Mandel är att föredra framför jordnötter, men jordnötter använda i begränsade mängder tillsammans med säd är Mde närande och smältbara. rätt

(52)När oliver är rätt tillagade, urgör de liksom nötter en ersättning för smör och kött. Oljan som man äter i oliven är långt mer att föredra än animalisk olja eller fett. Den tjänar som ett laxativ, dess användning är till nytta för tuberkulospatienter, och verkar läkande på en inflammerad och irriterad mage. rätt

(52)Nya kostvanor
De som vant sig vid en kraftig och starkt kryddad kost har inte längre kvar sin naturliga smak och kan därför inte heller njuta av enkel mat. Det kommer att ta tid för smaken att bli naturlig och för magen att repa sig efter det missbruk den utsatts för. Men de som uthålligt fortsätter med, att använda sig av hälsosam kost kommer efter en tid att finna den vara smaklig. Dess utsökt fina, läckra smak kommer att uppskattas, och den kommer att ätas med större njutning än den man får från ohälsosamma läckerheter. När magen så är i ett friskt tillstånd, varken feberaktig eller överbelastad, kan den med lätthet utföra sitt arbete. rätt

(53)För att bibehålla god hälsa behöver vi god och närande mat i tillräcklig mängd. Om man ordnar sitt kosthåll med förstånd, kan man i nästan varje land på jorden erhålla den mest hälsosamma kosten. Alla de olika födoämnena tillagade av ris, vete, majs och havre finns överallt, såsom också är fallet med bönor, ärter och linser. Dessa tillsammans med inhemska eller importerade frukter, samt de olika grönsaker som växer och odlas lokalt, ger möjlighet att välja en kost som ger fullgod näring utan att man behöver använda kött. rätt

(53)Överallt där man i stor utsträckning kan odla frukt, bör ett rikligt förråd läggas upp för vinrem genom konservering, torkning eller nedfrysning. Vinbär, krusbär, smultron och jordgubbar, hallon och björnbär kan med fördel odlas på många håll där de tidigare fått liten användning och deras odling försummats. rätt

(53)Det är särskilt angeläget att frukt avsedd för konservering är i gott skick. Använd litet socker och koka frukten endast så länge att man vet att den står sig. När man konserverar den på detta sätt, utgör den en utmärkt ersättning för färsk frukt. rätt

(53)Där man kan få torkad frukt såsom russin, plommon, äpplen, päron, persikor och aprikoser någorlunda billigt skall man finna det möjligt att i långt större utsträckning än vanligt använda dem ; den dagliga kosten och med bästa resultat för hälsa och krafter. rätt

(54)Förståndig tillagning av kosten
Man bör inte till någon måltid ha ett stort antal rätter, ty detta uppmuntrar till att man äter för mycket vilket förorsakar matsmältningsbesvär. rätt

(54)Det är inte bra att äta frukt och grönsaker vid samma måltid. Om matsmältningen är dålig, kommer det ofta att förorsaka gasbildning och oförmåga att utföra tankearbete. Det är bättre att äta frukten vid en måltid och grönsakerna vid en annan. rätt

(54)Kosten bör vara omväxlande. Samma rätter beredda på samma sätt bör inte ställas fram på bordet måltid efter måltid och dag efter dag. Maten kommer att smaka bättre och våra kroppar får bättre näring när måltiderna är omväxlande. rätt

(54)Det är orätt att äta enbart för att tillfredsställa aptiten, men man bör inte heller vara likgiltig i fråga om kostens kvalitet och sättet för dess tillagning. Om man inte kan äta med smak, kommer kroppen inte att kunna tillgodogöra sig näringen. Kosten bör väljas med omsorg och beredas med förstånd och skicklighet. rätt

(54)Att baka bröd av finmalet vetemjöl är inte det bästa. Att använda sådant mjöl är varken hälsosamt eller ekonomiskt. Fint, vitt bröd saknar flera av de näringsämnen som erhålls i bröd som bakats av fullkornssäd. Vitt bröd är ofta orsak till förstoppning och andra sjukdomstillstånd. rätt

(54)Rostat bröd är ett av de mest lättsmälta och smakliga födoämnen som finns. rätt

(54)Man använder i vanliga fall alldeles för mycket socker i maten. Kakor och tårtor, söta puddingar, bakelser, fruktgele och sylt av olika slag utgör orsaker till dålig matsmältning. Särskilt skadliga är såser och puddingar i vilka mjölk, ägg och socker utgör de viktigaste ingredienserna. Att använda mjölk och socker tillsammans i riklig mängd bör undvikas. rätt

(55)Otillräcklig och dåligt lagad mat fördärvar blodet genom att försvaga de organ som tillverkar blod. Det rubbar kroppens funktioner och åstadkommer sjukdom, samt åtföljs av irriterade nerver och dåligt lynne. Offren för dålig mat lagning kan räknas i tusental och tiotusental. Over många gravar kunde skrivas: "Dog till följd av dålig matlagning", "dog till följd av misshandlad mage". rätt

(55)Kokkonsten, ingen obetydlig vetenskap
Det är en helig plikt för dem som står för matlagningen att lära sig tillreda hälsosam mat. Det fordras eftertanke och omsorg att baka gott bröd. Det är faktiskt mer religion i en god limpa än många tror. Det finns få verkligt goda kockar. Unga flickor tycker det är tråkigt att laga mat och utföra andra slags hushållsgöromål, och följden blir att många flickor som gifter sig och måste ta vård om sin familj, bar ringa förståelse för en hustrus och mors plikter och uppgifter. rätt

(55)Matlagning är ingen obetydlig vetenskap, och är dessutom en av de mest betydelsefulla i det praktiska livet. Det är en vetenskap som alla kvinnor bör lära sig. Att laga mat som retar aptiten och samtidigt är enkel och närande är en konst som man kan lära sig. Våra kockar bör veta hur man lagar enkel mat på ett enkelt och hälsosamt sätt så att den blir smakligare såväl som mera hälsosam just därför att den är enkel och naturlig. rätt

(55)Varje kvinna som har hand om en familj men ändå inte förstår sig på konsten att laga hälsosam mat bör besluta sig för att lära sig detta som är så nödvändigt för familjens välfärd. Här och var finns matlagningsskolor eller också Mils matlagningskurser som ger tillfälle till utbildning. Om inte sådan hjälp finns inom räckhåll, bör hon söka få undervisning av någon god kock och sedan med uthållighet sträva efter att så fullkomna sina färdigheter att hon blir en kokkonstens mästarinna. rätt

(56)Att äta på regelbundna tider är av livsviktig betydelse. Varje måltid bör komma på bestämd tid. på dessa tider bör var och en äta så mycket som kroppen behöver, och sedan inte äta något förrän nästa må1. Många äter när kroppen ingen mat behöver, på oregelbundna tider och mellan målen, bara därför att de inte har tillräcklig viljekraft att motstå sina böjelser. Det finns de som när de är på resa, ständigt skall tugga på något ätbart om sådant finns inom räckhåll. Detta är mycket skadligt. Om de som är på resa åt regelbundet och sådan kost som är enkel och närande, skulle de besväras mindre av trötthet och inte lida så mycket av illamående. rätt

(56)När man inte skall äta
En annan fördärvlig vana är att äta strax innan man går till sängs. Man har kanske intagit de regelbundna målen, men eftersom man känner sig hungrig, äter man igen. Genom att ge efter för aptiten kommer det att bli en vana som ofta blir så fast rotad att man anser det omöjligt att sova utan att först äta. Som en följd av att äta sent på kvällen kommer matsmältningsarbetet att fortsätta under de timmar man sover, men fastän magen arbetar ständigt, blir ändå inte dess arbete utfört ordentligt. Sömnen blir ofta orolig med obehagliga drömmar och på morgonen vaknar man utan att känna sig utvilad och med dålig aptit för frukosten. När vi lägger oss på kvällen, skall magen ha fullgjort sin uppgift, så att den, såväl som kroppens övriga organ, får vila. För personer med stillasittande arbete är sen kvällsmat särskilt skadlig. För dem blir den åstadkomna störningen av kroppens funktioner ofta början till sjukdom som slutar med döden. rätt

(57)I många fall förorsakas den matthet som gör att man känner begär efter mat, av att matsmältningsorganen har blivit alltför tungt belastade under dagens lopp. Sedan matsmältningsorganen tagit hand om en måltid behöver de vila. Det bör vara minst fem eller sex timmar mellan varje måltid, och de flesta som gör ett försök, kommer att finna att två mål om dagen är bättre än tre. rätt

(57)Man bör inte äta mycket het eller mycket kall mat. Riklig användning av heta drycker verkar förslappande. Ju mer vätska som intas med måltiden, dess svårare blir det för magen att smälta maten. Vätskan måste insugas, innan matsmältningen kan börja. rätt

(57)Ät inte mycket salt mat, undvik att använda gurkor och annan kost inlagd i ättika samt starkt kryddad mat. Ät rikligt med frukt, ty härigenom kommer den irritation av slemhinnorna som framkallar så stark törst vid måltiderna att till stor del försvinna. rätt

(57)Man bör äta långsamt och tugga maten väl. Detta är nödvändigt för att saliven skall blandas ordentligt med maten och dess matsmältande verkan komma till sin rätt. Ännu ett allvarligt fel är att äta på olämpliga tider såsom efter kraftig eller överansträngande motion, när man är helt förbi eller överhettad. Omedelbart efter en måltid ställs stora krav på kroppens nervkraft. Om då kropp och själ blir hårt sysselsatta just före eller efter måltiden, blir matsmältningen förhindrad. När man är upprörd, ängslig eller har bråttom är det bättre att vänta med maten till dess man fått vila och ro. rätt

(57)Magen står i nära förbindelse med hjärnan, och när magen är dårlig, påkallas hjärnans nervkraft för att komma de försvagade matsmältningsorganen till hjälp. När sådana krav på hjärnan kommer för ofta, blir det blodstockning i hjärnan. När man ständigt anstränger hjärnan, och dessutom försummar kroppslig motion, bör man äta mycket sparsamt även av enkel mat. När man sätter sig till bords, bör man koppla ifrån alla omsorger och bekymmer, såväl som all känsla av brådska. Sedan kan man äta långsamt, med glatt lynne och med hjärtat fyllt av tacksamhet till Gud för alla hans välsignelser. rätt

(58)Överflödig kost
Många tycks tro att om bara deras kost är enkel och hälsosam, får de utan återhållsamhet ge vika för sin aptit och äta till överdrift, ja, ibland till frosseri. Detta är fel. Matsmältningsorganen bör inte betungas med så mycket eller såt svårsmält mat att det blir betungande för kroppen att tillgodogöra sig den. rätt

(58)Ibland känns det genast om man har ätit för mycket. Vid andra tillfällen känner man inga smärtor, men matsmältningsorganen förlorar sin livskraft och grundvalen till kroppslig hälsa undermineras. rätt

(58)Den intagna, överflödiga maten blir en börda för kroppen och åtadkommer sjukliga, feberaktiga tillstånd. Den lägger en tung börda på matsmältningsorganen, och när dessa organ har utfört sin uppgift, får man en känsla av matthet och slöhet. En del personer som alltid äter för mycket betecknar denna matthetskänsla som hunger, men den är i stället förorsakad av överansträngda matsmältningsorgan. Ibland händer det att hjärnan liksom domnar, med påtföljd att man känner olust för såväl intellektuellt som fysiskt arbete. rätt

(58)Dessa obehagliga symtom framträder. när matsmältningsorganen utfört sitt arbete genom en onödigt stor förbrukning av de vitala krafterna och därför är fullständigt utmattade. Magen säger: "Låt mig vila." Men många tyder sin matthetskänsla såsom ett krav på mer mat. I stället för att låta magen vila, tvingar man den till ytterligare arbete. Följden blir att matsmältningsorganen ofta blir utslitna när de ännu mycket väl borde kunna fylla sin I uppgift. rätt

(59)Om man hängett sig åt felaktiga kostvanor, bör man utan dröjsmå1 rätta till dem. Det är inte lätt att föreskriva regler som fyller allas behov, men tar man sikte på rätta principer i fråga om kosten, kan man göra stora förändringar, och den som lagar maten behöver då inte ständigt arbeta för att fresta aptiten. rätt

(59)Återhållsamhet i mat och dryck belönas med intellektuell och sedlig styrka. Den blir också en hjälp att behärska passionerna. Att äta för mycket är särskilt skadligt för dem som har ett trögt temperament. Sådana personer bör äta sparsamt och motionera ordentligt. Det finns personer med utmärkt, naturlig begåvning som inte till hälften åstadkommer vad de kunde göra, om de övade självbehärskning och självförsakelse när det gäller deras aptit. rätt

(59)Många författare och talare brister i detta stycke. Sedan de ätit en kraftig måltid, hänger de sig åt stillasittande arbete: läsning, studier eller skrivning, och tillåter sig ingen tid för motion. Som en följd härav förhindras tankarna och orden från att flöda fritt. De kan inte skriva eller tala med den kraft och intensitet som är nödvändig för att nå hjärtan, och såt blir deras ansträngningar lama och fruktlösa. rätt

(59)De män och kvinnor som innehar höga och ansvarsfulla poster, och framför allt de som står som ansvariga vårdare av folkets andliga intressen, bör vara personer med finkänslig, snabb och livlig fattningsförmåga. De behöver mer än andra öva återhållsamhet i mat och dryck. Fet, kraftig och lyxbetonad kost bör inte få någon plats på deras bord. rätt

(60)Män på ansvarsfulla poster måste varje dag fatta beslut med följder av stor betydelse. De måste ofta kunna tänka snabbt, och detta kan endast de göra med framgång som övar sträng återhållsamhet i mat och dryck. Tankeförmågan skärps, där man rätt vårdar sina fysiska och intellektuella krafter. Om ansträngningen inte är alldeles för stor, får själen ny kraft med varje ny ansträngning. Men deras arbete, som har viktiga planer att överväga och betydelsefulla beslut att fatta, blir ofta lidande på grund av följderna av en olämplig kost. Om matsmältningen är i olag, följer därmed ett oredigt och osäkert själstillstånd. Följden blir ofta irritation, hårdhet eller orättvisa. Många planer som kunde ha blivit till välsignelse för världen har lagts åt sidan medan många orättvisa, förtryckande och till och med grymma beslut har genomförts som en följd av sjukliga förhållanden, förorsakade av felaktiga matvanor. rätt

(60)Här är ett förslag till alla som har stillasittande eller huvudsakligen intellektuellt arbete. At endast två eller tre slags enkel mat vid varje måltid, och ät inte mer än vad som fordras för att stilla hungern. Ta ordentlig motion varje dag. rätt

(60)Använd förstånd och öva självbehärskning
Personer med tungt kroppsarbete och som är friska är inte tvungna att vara lika försiktiga i fråga om kostens kvantitet och kvalitet. Men även de skulle få bättre hälsa om de praktiserade självbehärskning i mat och dryck. rätt

(60)Några skulle vilja att man kunde föreskriva bestämda regler för deras kost. De äter för mycket och ångrar det sedan, och därefter fortsätter de att tänka på vad de skall äta och dricka. Så bör man inte göra. En människa kan inte fastställa en bestämd regel för en annan. Vi bör använda vårt förstånd och öva självbehärskning och handla efter sunda principer. rätt

(61)Vår kropp är Kristi köpta egendom, och vi har inte frihet att göra med den som vi vill. Alla som förstår hälsans lagar bör inse sin plikt att lyda dessa lagar som Gud har bestämt för deras liv. Lydnad för hälsans lagar skall ses som en personlig plikt. Vi själva måste lida följderna av att vi överträder dem. Vi måste personligen stå till svars inför Gud för våra vanor och handlingar. Därför gäller inte frågan för oss: "Vad är allmän praxis?" utan i stället: "Hur skall jag som ansvarig människa behandla den kropp som Gud har gett mig?" rätt

nästa kapitel