Ni skall få kraft kapitel 178. Från sida 186ren sida tillbaka

26 juni - Att hålla väktarna vakna

(186)Ni vet ju ändå vad tiden lider: det är dags för er att vakna. Ty nu är vår räddning närmare än när vi kom till tro. Rom 13:11 (2000) rätt

(186)Mina bröder, ni skall upphöja Jesus och låta honom få tronen i era hjärtan. Det egna jaget måste dö. Vi måste bli döpta i den helige Ande. Då kommer vi inte att oberörda sitta ned och säga: "Vad som skall ske, det sker, profetiorna måste bli uppfyllda." Vakna! Jag ber er, vakna upp, för ni har det allra heligaste ansvar. Som trogna väktare borde ni se när svärdet kommer och låta varningen höras, så att män och kvinnor inte av okunnighet skulle följa en kurs, som de kunde ha undvikit, om de hade känt till sanningen. rätt

(186)Herren har upplyst oss med tanke på vad som skall komma över jorden för att vi skall upplysa andra och vi kommer inte att anses utan skuld om vi nöjer oss med att sitta i lugn och ro med knäppta händer och käbbla om småsaker. Mångas sinnen har varit så helt upptagna av tvistande, och de har förkastat det ljus de har fått genom Vittnesbörden, eftersom det inte sammanföll med deras egna uppfattningar. rätt

(186)Gud tvingar ingen in i sin tjänst. Varje själ måste besluta sig för om han vill falla på klippan och bli krossad eller ej. Himmelen har häpnat över den andliga dårskap som har varit förhärskande. Ni behöver var och en öppna era stolta hjärtan för Guds Ande. Era intellektuella förmågor behöver helgas för Guds tjänst. Guds förvandlande kraft måste få komma över er, så att era sinnen kan förnyas genom den helige Ande och så att ni kan ha det sinnelag som var i Jesus Kristus. rätt

(186)Om väktarna sover, sövda av Satans drog, och inte hör den sanne Herdens röst och inte för fram varningen, så kan jag tala om för er i fruktan inför Gud, att de kommer att få bära skulden för själars blod. Väktarna borde vara klarvakna. Väktarna borde vara män som inte slumrar på sin post vare sig dag eller natt. De skall låta basunen ljuda på ett otvetydigt sätt så att människor undflyr det onda och väljer det goda. Dumhet och obekymrad likgiltighet kan inte ursäktas. På båda sidor om oss finns det brottsjöar och dolda klippor, som kommer att slå vår båt i småbitar och lämna oss skeppsbrutna och hjälplösa, om inte vi tar vår tillflykt till Gud.
Review and Herald, den 24 december 1889 rätt

nästa kapitel