| Ni skall få kraft kapitel 219. Från sida 227 | ren sida tillbaka |
(227)Jag måste berömma mig, om än till ingen nytta, och jag kommer då till syner och uppenbarelser från Herren. Jag vet om en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen - om han var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet det. 2 Kor 12:1, 2 rätt (227)Eftersom man ofta ställer frågor som gäller mitt tillstånd under en pågående syn och efter en syn, så skulle jag vilja säga, att när Herren ser det passande att ge mig en syn för han mig in i Jesu närvaro och i änglarnas närvaro och jag är helt omedveten om jordiska ting. Jag kan inte se längre bort än dit ängeln riktar min blick. Min uppmärksamhet riktas ofta mot scener som utspelar sig på jorden. rätt (227)Ibland förs jag långt in i framtiden och får se vad som skall hända. Så får jag åter se ting som har hänt i det förflutna. Då jag kommer till medvetande efter en syn kommer jag inte genast ihåg allt som jag har sett. Först när jag börjar skriva klarnar det för mig. Då framstår den scen inför mig, som framställdes för mig i synen och jag kan skriva obehindrat. rätt (227)Ibland är de ting som jag har sett dolda för mig då synen bleknat bort, och jag kan inte återkalla dem förrän jag befinner mig i det sällskap, där synen jag har sett passar in. Då kommer de ting jag har sett till mitt medvetande med stor kraft. Jag är precis lika beroende av Herren då jag berättar eller skriver om en syn som då jag får synen. Det är omöjligt för mig att framkalla sådant som har visats för mig, med mindre än att Herren gör mig medveten om det vid en tidpunkt då det behagar Honom att få mig att berätta om det eller skriva om det. rätt (227)Orden som jag använder då jag skriver ned synerna är mina egna, men jag är precis lika beroende av Herrens Ande, då jag beskriver vad jag har sett, som då jag får mina syner. Det är bara när en ängel har talat till mig som jag inte använder egna ord. Då markerar jag orden med anföringstecken. |