Ni skall få kraft kapitel 246. Från sida 254 | ren sida tillbaka |
(254)Herren sade till Noa: "Gå in i arken med hela din familj. Dig har jag nämligen funnit rättfärdig inför mig i detta släkte," 1 Mos 7:1 rätt (254)I Noas dagar blev ondskan på jorden så stor att Herren inte längre kunde stå ut med den och han sade: "Människorna som jag har skapat skall jag utrota från jordens yta" 1 Mos 6:7. Men han hyste medkänsla med människosläktet och i sin kärlek lät han iordningställa en tillflyktsort för alla som var villiga att ta emot inbjudan. Han gav budskapet till Noa, som skulle sprida det till människorna: "Min Ande skall inte bli kvar i människorna för alltid" 1 Mos 6:3. rätt (254)Noa blev beordrad att bygga en ark och samtidigt predika att Gud skulle fördärva de onda genom en översvämning på jorden. De som kom till tro på budskapet och förberedde sig för det som skulle komma genom att ångra sig och göra bättring skulle få förlåtelse och bli räddade. Ett ihållande motstånd mot Guds trägna vädjanden och hans varningar genom hans tjänare Noa skulle däremot skilja dem från Gud och det skulle få till följd att den obegränsade barmhärtigheten och kärleken skulle upphöra att kalla på dem. rätt (254)Guds Ande fortsatte att kämpa med den upproriska människan tills den utmätta tiden nästan hade löpt ut. Då gick Noa och hans familj in i arken och Guds hand stängde arkens dörr. Barmhärtigheten hade stigit ned från tronen för att inte längre tala för den skyldiges sak. rätt (254)Alla människor i denna generation var inte i ordets sanna bemärkelse hedniska avgudadyrkare. Många hade kunskap om Gud och om hans lag, men de förkastade inte bara själva den trofaste predikantens budskap om rattfärdighet, utan de gjorde allt vad de kunde för att hindra andra från att vara lydiga mot Gud. Till var och en kommer dock en dag med rannsakning och rattvisa. Den generationen hade sin tid och sina tillfällen medan Noa lät varningssignalerna ljuda och förkunnade den kommande katastrofen. De överlät emellertid sina sinnen åt Satans kontroll snarare än åt Guds, och Satan bedrog dem så som han bedrog våra första föräldrar. Han lät dem få se mörker och lögn i stället för sanning och ljus och de godtog hans lögner och förförelsekonster, eftersom dessa var behagliga för dem och var i harmoni med deras fördärvade liv. Den sanning som skulle ha kunnat rädda dem förkastades däremot som bedrägeri. |