| Ni skall få kraft kapitel 256. Från sida 264 | ren sida tillbaka |
(264)Elia trädde fram för allt folket och sade: "Hur länge skall ni halta på båda sidor? Om det är Herren som är Gud, så följ honom. Men om det är Baal, så följ honom." Men folket svarade honom inte med ett ord. 1 Kung 18:21 rätt (264)Bland Gileads berg, öster om Jordan, vistades i Ahabs dagar en trons och bönens man, som modigt tjänade Gud. Hans verksamhet hade fått sin bestämmelse. Han skulle hejda det avfall som snabbt spred sig i Israel. På långt av stånd från berömda städer och utan någon hög ställning i samhället antog tisbiten Elia sitt uppdrag i tillit till att Gud skulle bereda vägen för honom och göra honom framgångsrik i allt. Trons och kraftens ord var på hans läppar och hela hans liv var vigt åt reformationsarbete. Han var rösten av en som ropar i öknen för att gå till rätta med synd och tvinga tillbaka det ondas flod våg. Eftersom han kom till sitt folk som en botpredikant erbjöd hans budskap Gileads balsam till alla de själar som var sjuka av synden och som längtade efter att bli helade. rätt (264)När Elia såg att Israel föll allt djupare i avgudadyrkan blev han bekymrad och upprörd. Gud hade gjort stora ting för sitt folk. Han hade befriat dem från slaveriet och givit dem hednafolkens länder "för att de skulle hålla hans stadgar och ta vara på hans undervisning" Ps 105:44, 45. Jehovas planer till förmån för dem var nu nästan glömda. Otro skilde snabbt det utvalda folket från dess källa till styrka. rätt (264)Elia överväldigades av sorg när han såg detta avfall från sin ensliga plats i bergen. I inte vånda ropade han till Gud och bad att han skulle hejda det folk han en gång hade gynnat. Han bad att han skulle sätta stopp för dess onda vägar och hemsöka det med sina domar, om det var nödvändigt, för att man i ett sant ljus skulle få se hur långt bort från himlen man hade kommit. Han längtade efter att se dem komma till ånger och bättring, innan de gick så långt i sina onda gärningar att de provocerade Herren till att helt och hållet fördärva dem. |