| Ni skall få kraft kapitel 281. Från sida 289 | ren sida tillbaka |
(289)Publikanen stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog sig för bröstet och bad: Gud var nådig mot mig, syndare. Luk 18:13 rätt (289)Vi borde ofta vara i bön. Utgjutelsen av Guds Ande kom som svar på innerliga och allvarliga böner. Lägg dock märke till vad som sägs om lärjungarna. Det berättas att de var samlade på en plats, samstämda. (enligt King James övers.) Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, lit och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allt eftersom Anden ingav dem att tala" Apg2:2-4. rätt (289)De var inte samlade för att gotta sig åt skandalhistorier. De sökte inte ställa varje fläck de kunde finna på sina bröders karaktär till beskådande. De kände sitt andliga behov och ropade till Herren om en helig smörjelse som skulle hjälpa dem att övervinna sina karaktärs defekter och göra dem lämpliga för det själavinnande arbetet. De bad med intensivt allvar att Jesu kärlek måtte bli utgjuten i deras hjärtan. rätt (289)Detta är vårt stora behov i dag i varje församling i vårt land. Ty "om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit" 2 Kor 5:17. Själen renas från det som var anstötligt i karaktären genom Jesu kärlek. All själviskhet utestängs, all avund och allt förtal dras upp med roten och en genomgripande förvandling förändrar hjärtat. "Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot" Gal 5:22, 23. "Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid" Jak 3:18. rätt (289)Paulus säger att beträffande lagen kunde han inte klandras, så länge det var tal om yttre gärningar, men när han förstod lagens andliga karaktär, när han såg in i den heliga spegeln, såg han sig själv som en syndare. Dömd efter mänsklig måttstock hade han avhållit sig från synd, men när han såg in i Guds lags djup, och såg sig själv med Guds ögon, böjde han sig i ödmjukhet och erkände sig skyldig. |