| Profeter och kungar kapitel 26. Från sida 311 | ren sida tillbaka |
(311)På Jesajas tid var mänsklighetens andliga förståelse dunkel på grund av att man missuppfattat Gud. Under lång tid hade Satan försökt leda människor till att se på sin Skapare, som om han vore upphovsmannen till synd och lidande och död. De, som han på så sätt hade lyckats bedra, tyckte att Gud var hård och krävande. De betraktade honom som den som höll vakt för att skarpt kunna gå till rätta med och fördöma syndaren, ovillig att ta emot honom så länge det fanns någon giltig ursäkt för att inte hjälpa honom. Kärlekens lag, genom vilken himlen har styrts, hade av ärkebedragaren oriktigt framställts som en inskränkning av människors lycka, ett tungt ok, som de skulle vara glada över att slippa. Han förklarade att dess föreskrifter inte gick att lyda och att bestraffningarna för överträdelse användes godtyckligt. rätt (311)Israeliterna var utan ursäkt, när de förlorade Jehovas sanna karaktär ur sikte. Gud hade ofta uppenbarat sig själv för dem såsom ”en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och stor i nåd och sanning.” Psalm 86:15 ”När Israel var ung”, vittnade han, ”fick jag honom kär, och ut ur Egypten kallade jag min son.” Hos. 11:1 rätt (312)HERREN hade handlat kärleksfullt med Israel under deras befrielse från slaveriet i Egypten och under deras vandring till det utlovade landet. ”I all deras nöd var ingen verklig nöd, ty hans ansiktes ängel frälste dem. I sin kärlek och medömkan återlöste han dem, han lyfte alltid upp dem och bar dem i forna dagar.” Jes. 63:9 rätt (312) ”Jag skall själv gå med dig och låta dig få ro”, var det löfte som gavs under färden genom öknen. 2 Mos. 33:14 Denna försäkran åtföljdes av en förunderlig uppenbarelse av Jehovas karaktär, vilket gjorde det möjligt för Mose att inför hela Israel göra Guds godhet känd, och att helt och fullt undervisa dem om deras osynlige Konungs egenskaper. ”Och HERREN gick förbi honom där han stod och ropade: ´HERREN! HERREN! - en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning, som bevarar nåd mot tusenden och förlåter överträdelse, synd och skuld, men som inte låter någon bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen och barnbarnen, ja, tredje och fjärde släktledet.” 2 Mos. 34:6, 7 rätt (312)Det var på sin kunskap om Jehovas långmodighet och om hans gränslösa kärlek och barmhärtighet, som Mose grundade sin beundransvärda förbön för att Israel skulle få leva, när de på gränsen till det utlovade landet vägrade att fortsätta framåt i lydnad för Guds bud. När deras uppror var som starkast hade HERREN förklarat: ”Jag skall slå dem med pest och utrota dem, men dig vill jag göra till ett folk som är större och mäktigare än detta.” 4 Mos. 14:12 Men profeten åberopade Guds underbara omtänksamhet och hans löften rörande det utvalda folket. Därefter framhöll han ivrigt, som det starkaste i all sin vädjan, Guds kärlek till den fallna människan. Se vers 17-19 rätt (313)Full av nåd svarade HERREN: ”Jag förlåter dem enligt ditt ord.” Därefter meddelade han Mose i form av en profetia en insikt om hans syfte med Israels slutliga seger. ”Men så sant jag lever”, förklarade han, ”... HERRENS härlighet uppfyller hela jorden.” Vers 20, 21 Guds ära, hans karaktär, hans barmhärtiga godhet och ömma kärlek - detta som Mose hade vädjat om för Israel -skulle uppenbaras för hela mänskligheten. Detta löfte från Jehova fick en dubbel försäkran. Det bekräftades genom ed. Lika säkert som att Gud lever och regerar, skulle hans ära förkunnas ”bland hednafolken, bland alla folk hans under!” Psalm 96:3 rätt (313)Det var beträffande den framtida uppfyllelsen av denna profetia som Jesaja hade hört de skinande seraferna sjunga framför tronen: ”Hela jorden är full av hans härlighet.” Jes. 6:3. Profeten, som var viss om säkerheten i dessa ord, uttalade sig efteråt djärvt om dessa som knäföll inför avgudabilder av trä och sten: ”De skall få se HERRENS härlighet, vår Guds majestät.” Jes. 35:2 rätt (313)I dag går denna profetia snabbt i uppfyllelse. Guds församlings missionsverksamhet på jorden bär rik frukt och snart har evangeliets budskap förkunnats för alla folk. ”För att den härliga nåd som han har skänkt oss” skall män och kvinnor från alla släkter, tungomål och folk tas emot ”i den Älskade”, för att han måtte ”i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus.” Ef. 1:6, 2:7 ”Lovad vare HERREN Gud, Israels Gud, som ensam gör under! Lovat vare hans härliga namn för evigt, hela jorden vare full av hans ära! Psalm 72:18, 19 rätt (314)I den syn som kom till Jesaja på tempelgården, fick han en klar uppfattning om karaktären hos Israels Gud. ”Den höge och upphöjde, han som tronar till evig tid och heter ´den Helige´”, hade uppenbarat sig för honom i stort majestät. Ändå fick profeten insikt om sin HERRES deltagande natur, han som ”bor i det höga och heliga men också hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande, för att ge liv åt de ödmjukas ande, för att ge liv åt de förkrossades hjärtan.” Jes. 57:15 Ängeln, som fick i uppdrag att röra vid Jesajas läppar, hade fört med sig följande budskap till honom: ”När nu detta har rört vid dina läppar, har din missgärning tagits ifrån dig och din synd är försonad.” Jes. 6:7 rätt (314)Då profeten såg sin Gud, hade han, liksom Saul från Tarsus vid Damaskus port, inte bara fått en uppfattning om sin egen ovärdighet. Försäkran om hel och fri förlåtelse hade nått fram till hans hjärta, som blivit ödmjukt. Han hade rest sig upp som en pånyttfödd man. Han hade sett sin HERRE. Han hade fångat en glimt av den gudomliga karaktärens skönhet. Han kunde vittna om den förvandling, som skett genom att han sett den Oändliga Kärleken. I fortsättningen var han inspirerad av en längtansfull önskan att få se det felande Israel bli fritt från syndens börda och straff. ”Var skall man mer slå er?” frågade profeten. ”Kom, låt oss gå till rätta med varandra”, säger Herren. ”Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull.” ”Tvätta er och gör er rena. Tag bort era onda gärningar från mina ögon. Sluta att göra det som är ont. Lär er att göra det som är gott, sök det rätta.” Jes. 1:5, 18, 16, 17 rätt (315)Den Gud som de hade påstått sig tjäna, men vilkens karaktär de hade missförstått, presenterades för dem som den stora Läkaren, som kan bota andlig sjukdom. Vad spelade det för roll om hela huvudet var sjukt och hela hjärtat svagt? Vad spelade det för roll om det inte fanns något helt från fotabladet upp till huvudet, utan bara blåmärken, ärr och öppna sår, som inte var urkramade eller ombundna eller lindrade med olja? Se Jes. 1:6. Den, som hade vandrat egensinnigt på sitt eget hjärtas väg, kunde bli frisk genom att vända om till HERREN. ”Jag har sett hans vägar”, förklarade HERREN, ”men jag vill bota honom och leda honom och ge honom och hans sörjande tröst. Jag vill skapa ... fullkomlig frid både för den som är fjärran och för den som är nära, säger HERREN. Jag skall bota honom.” Jesaja 57:18, 19 rätt (315)Profeten upphöjde Gud som Skaparen till allt. Hans budskap till Juda städer var: ” Se er Gud!” Jes. 40:9 ”Så säger Gud, HERREN, han som har skapat himlen och spänt ut den, han som har utbrett jorden med allt som växer där.” ”Jag, HERREN, är den som har gjort allting.” ”Jag danar ljuset och skapar mörkret.” ”Det är jag som har gjort jorden och skapat människorna på den.” Jes. 42:5; 44:24; 45:7, 12 ”Vem vill ni då likna mig vid, så att jag skulle vara som han? säger den Helige. Lyft upp era ögon mot höjden, och se: Vem har skapat allt detta? Vem för härskaran däruppe fram i räknade skaror? Genom sin stora makt och sin väldiga kraft nämner han dem alla vid namn - ingen enda uteblir.” Jes. 40:25, 26 rätt (316)Till dem, som var rädda att de inte skulle bli mottagna om de skulle omvända sig till HERREN, förklarade profeten: ”Hur kan du Jakob säga, du Israel påstå: ´Min väg är dold för HERREN. Gud bryr sig inte om min rätt´. Vet du inte, har du inte hört det att HERREN är en evig Gud, som har skapat jordens ändar? Han blir inte trött och utmattas inte, hans förstånd kan inte utforskas. Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som hoppas på HERREN får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta.” Vers 27-31 rätt (316)Den Oändliga Kärlekens hjärta längtar efter dem, som känner sig utan kraft att själva befria sig från Satans snaror. Han erbjuder sig att av nåd ge dem kraft att leva för honom. ”Frukta inte”, ber han dem, ”ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig, jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand.” ”Ty jag är HERREN, din Gud, som fattar din högra hand och som säger till dig: Frukta inte, jag hjälper dig. Frukta därför inte, du mask Jakob, ni Israels män. Jag hjälper dig, säger HERREN. Israels Helige är din återlösare.” Jes. 41:10, 13, 14 rätt (319)Juda invånare var alla ovärdiga, men Gud ville inte ge upp. Genom dem skulle hans namn upphöjas bland hednafolken. Många, som var fullständigt okunniga om hans egenskaper, skulle nu få se den gudomliga karaktärens härlighet. Det var med syftet att klargöra sina barmhärtiga planer, som han fortsatte att sända sina tjänare profeterna med budskapet: ”Vänd om, var och en från sin onda väg och från sina onda gärningar.” Jer. 25:5 ”Men för mitt namns skull”, förklarade han, ”håller jag tillbaka min vrede, för min äras skull är jag långmodig, så att du inte blir utrotad.” ”För min egen skull, ja, för min egen skull gör jag det, ty hur skulle jag kunna låta mitt namn bli ohelgat? Jag ger inte min ära åt någon annan.” Jes. 48: 9, 11 rätt (319)Kallelsen till ånger ljöd med omisskännlig tydlighet, och alla inbjöds till att vända om. ”Sök HERREN medan han låter sig finnas”, vädjade profeten, ”åkalla honom medan han är nära. Den ogudaktige må överge sin väg, den orättfärdige sina tankar och vända om till HERREN, så skall han förbarma sig över honom, och till vår Gud, ty han skall ge mycken förlåtelse.” Jes. 55:6, 7 Har du, läsare, valt att gå din egen väg? Har du vandrat långt borta från Gud? Har du försökt njuta av överträdelsens frukter, bara för att finna att de förvandlades till aska på dina läppar? Sitter du nu ensam och isolerad efter att ditt livs planer har omintetgjorts och dina förhoppningar grusats? Den röst som länge har talat till ditt hjärta, men som du inte ville lyssna på, kommer till dig tydlig och klar: ”Stå upp och gå er väg, här har ni ingen viloplats. Orenheten drar er i fördärvet, i fruktansvärt fördärv.” Mika 2:10 Vänd tillbaka till din Faders hus. Han inbjuder dig och säger: ”Jag har utplånat dina överträdelser som ett moln, dina synder som en sky.” ”Böj ert öra hit och kom till mig! Hör, så får er själ leva! Jag vill sluta med er ett evigt förbund: Ni skall få den trofasta nåd som jag lovade David.” Jes. 44:22; 55:3 rätt (319)Lyssna inte till fiendens förslag att stanna borta från Kristus, tills du själv har gjort dig bättre, tills du är god nog för att komma till Gud. Om du väntar till dess, kommer du aldrig att komma. När Satan pekar på dina smutsiga kläder skall du upprepa Frälsarens löfte: ”Den som kommer till mig skall jag aldrig någonsin kasta ut.” Joh. 6:37 Tala om för fienden att Jesu Kristi blod renar från all synd. Gör Davids bön till din egen: ”Rena mig med isop, så att jag blir ren, två mig, så att jag blir vitare än snö.” Psalm 51:9 rätt (320)Profetens uppmaningar till Juda att rikta blicken mot den levande Guden och att ta emot hans barmhärtiga erbjudanden, var inte förgäves. Det fanns några, som uppmärksammade dem och som vände sig från sina avgudar till tillbedjan av Jehova. De lärde sig, att i sin Skapare se kärlek och barmhärtighet och ömsint medkänsla. Under de mörka dagar som skulle komma i Judafolkets historia, när bara en rest skulle lämnas kvar i landet, skulle profetens ord fortsätta att bära frukt i en avgjord reformation. ”På den dagen”, förklarade Jesaja, ”skall människorna blicka upp till sin Skapare, deras ögon skall se på Israels Helige. Människorna skall inte vända sin blick till de altaren som deras händer har gjort. På sina fingrars verk skall de inte se, inte på aserorna eller på solstoderna.” Jes. 17:7, 8 rätt (320)Många skulle se den Ende, som är helt och fullt kärleksfull, den främste bland tusenden. ”En kung i sin skönhet skall dina ögon se”, var det nåderika löfte som gavs dem. Jes. 33:17 Deras synder skulle bli förlåtna. Hela sin stolthet skulle de finna i Gud ensam. På denna glada dag då de skulle befrias från avgudadyrkan, skulle de utropa: ”Ty där skall HERREN vara i sitt majestät. Han skall vara för oss som floder och breda strömmar ... Ty HERREN är vår domare. HERREN är vår lagstiftare. HERREN är vår konung. Han är den som frälser oss. Vers 21, 22 rätt (321)De budskap, som genom Jesaja fördes fram till dem, som valde att vända om från sina onda vägar, var fulla av tröst och uppmuntran. Hör HERRENS ord genom hans profet: rätt (321) ”Tänk på detta, du Jakob, du Israel, ty du är min tjänare. (321) ”Tänk på detta, du Jakob, du Israel, ty du är min tjänare. |