Josua och ängeln

(582)Att de som byggde templet hela tiden hade framgång i sitt arbete fick ondskans härar att tappa fattningen och bli oroliga. Satan beslutade sig för att göra ytterligare ansträngningar för att försvaga och motarbeta Guds folk genom att förehålla dem deras karaktärsbrister. Om de som hade lidit länge på grund av överträdelser på nytt kunde förmås att ringakta Guds bud, skulle de än en gång hamna i syndens slaveri. rätt

(582)Eftersom Israel var utvalt till att bevara kunskapen om Gud på jorden, hade det alltid på ett särskilt sätt varit föremål för Satans fiendskap. Han var besluten att åstadkomma deras undergång. Medan de var lydiga, kunde han inte göra dem någon skada. Därför hade han använt all sin makt och skicklighet till att locka dem till synd. Snärjda av hans frestelser, hade de överträtt Guds lag och hade lämnats att bli sina fienders byte. rätt

(582)Trots att de hade förts som fångar till Babylon, övergav Gud dem inte. Han sände sina profeter till dem med tillrättavisningar och varningar och väckte dem till att se sin skuld. När de ödmjukade sig inför Gud och vände om till honom i uppriktig ånger, sände han dem budskap med uppmuntran. Han förklarade för dem, att han ville befria dem från fångenskapen, åter visa dem sin välvilja och på nytt låta dem bosätta sig i sitt eget land. När nu detta restaureringssarbete hade påbörjats och en kvarleva av Israel redan hade återvänt till Juda, var Satan fast besluten att omintetgöra genomförandet av Guds plan. För detta ändamål försökte han förmå hednafolken att helt och hållet tillintetgöra dem. rätt

(583)I denna kris stärkte HERREN emellertid sitt folk ”med goda och tröstande ord.” (Sak. 1:13.) Han gav en verkningsfull beskrivning av Satans verksamhet och Kristus verk och visade deras medlares makt att besegra sitt folks anklagare. rätt

(583)I en syn ser profeten översteprästen Josua. Han ”var klädd i orena kläder där han stod inför ängeln”. (Sak. 3:1, 3) Där bönfaller han om Guds nåd för sitt plågade folk. När han ber att Guds löften skall förverkligas, reser sig Satan djärvt upp för att stå honom emot. Han visar på Israels överträdelser som en orsak till att Gud inte på nytt skulle visa dem sin nåd. Han gör anspråk på dem som sitt byte och ber att de skall ges i hans hand. rätt

(583)Översteprästen kan inte försvara sig själv eller sitt folk mot Satans anklagelser. Han påstår inte att Israel är fritt från fel. Som representant för folket bär han orena kläder, som symboliserar folkets synder. Dem bär han i deras ställe och framför ängeln bekänner han deras skuld. Men han framhåller också deras ånger och ödmjukhet och litar på barmhärtigheten hos en Återlösare som förlåter synder. I tro och tillit gör han anspråk på Guds löften. rätt

(584)Ängeln, som är Kristus själv, syndares Frälsare, tystar då sitt folks anklagare genom att förklara: ”HERREN skall straffa dig, Satan. Ja, HERREN skall straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är då inte denne en brand ryckt ur elden?” Vers 2 Israel hade länge stannat kvar i lidandets smältugn. På grund av sina synder hade de blivit nästan förtärda av den eld, som tänts av Satan och hans änglar för att förtära dem, men Gud hade nu sträckt ut sin hand för att rädda dem. rätt

(584)När Josuas förbön tagits emot, ges befallningen: ”Tag av honom de orena kläderna.” Till Josua säger också ängeln: ”Se, jag har tagit din missgärning från dig, och jag skall klä dig i högtidskläder.” ”Sätt också en ren bindel på hans huvud.” Verserna 4, 5 Hans egna och folkets synder var förlåtna. Israel blev klätt ”i högtidskläder”, d v s Kristus rättfärdighet tillräknades dem. Turbanen som sattes på Josuas huvud var en sådan som bars av prästerna. (Se 2 Mos. 28:39) Den bar inskriptionen: ”Helgad åt HERREN.” (2 Mosebok 28:36) Den var ett tecken på att han trots tidigare överträdelser nu var lämplig att göra tjänst inför Gud i hans helgedom. rätt

(585)Ängeln förklarade nu för Josua: ”Så säger HERREN Sebaot: Om du vandrar på mina vägar och håller vad jag har bjudit dig hålla, så skall du ock få styra mitt hus och vakta mina gårdar; och jag skall låta dig hava din gång bland dessa, som här göra tjänst.” Sak. 3:7 (1917) Om han var lydig skulle han bli ärad som domare eller härskare över templet och alla dess gudstjänster. Han skulle få vandra bland tjänstgörande änglar redan i detta livet. Till sist skulle han förena sig med den förhärligade skaran omkring Guds tron. rätt

(585) ”Hör Josua, du överstepräst, du och dina medbröder som sitter här inför dig, dessa män skall vara ett tecken: Se, jag skall låta min tjänare Telningen komma.” Vers 8 I Telningen, den kommande Befriaren, låg Israels hopp. Det var i tro på den kommande Frälsaren som Josua och hans folk hade fått ta emot förlåtelse. Genom tro på Kristus hade de på nytt fått nåd inför Gud. Genom hans förtjänster skulle de, om de vandrade på hans vägar och höll hans stadgar, bli män som ”skall vara ett tecken”, ärade som de bland jordens folk som utvalts av himlen. rätt

(585)Som Satan anklagade Josua och hans folk, så anklagar han i alla tider dem som söker Guds nåd och ynnest. Han är våra bröders åklagare, och dag och natt anklagar han dem inför vår Gud. Se Upp. 12:10 Inom varje själ som har befriats från ondskans makt och vars namn är inskrivet i Lammets bok, upprepas striden. Det händer aldrig att någon tas emot i Guds familj utan att framkalla fiendens bestämda motstånd. Men han som då var Israels hopp, deras försvar, deras rättfärdighet och återlösare, är församlingens hopp i dag. rätt

(586)Satans anklagelser mot dem som söker HERREN framkallas inte av missnöje med deras synder. Han gläder sig åt deras ofullkomliga karaktärer. Han vet nämligen att det bara är genom deras överträdelser av Guds lag som han kan få makt över dem. Hans anklagelser uppstår enbart ur hans fiendskap mot Kristus. Genom frälsningsplanen bryter Jesus Satans grepp om den mänskliga familjen och befriar själar från hans makt. Allt hat och all ondska hos ärkerebellen väcks till liv, när han ser bevisen för Kristus övermakt. Med djävulsk makt och list arbetar han på att slita från honom de människobarn som har tagit emot frälsning. Han leder människor in i tvivel och förmår dem att förlora sin tillit till Gud och att skilja sig från hans kärlek. Han frestar dem att bryta mot lagen och gör sedan anspråk på dem som sina fångar genom att bestrida Kristus rätt att ta dem ifrån honom. rätt

(586)Satan vet att de som ber Gud om förlåtelse och nåd kommer att få det. Därför visar han dem deras synder för att göra dem modlösa. Mot dem som försöker lyda Gud, försöker han ständigt att finna tillfälle till klagomål. Även deras bästa och mest godtagbara tjänst försöker han att ställa i dålig dager. Genom oräkneliga ytterst utstuderade och grymma påhitt bemödar han sig att säkerställa att de skall bli fördömda. rätt

(587)Människan kan inte i sin egen styrka möta fiendens anklagelser. Hon står inför Gud i kläder som är fläckade av synd och bekänner sin skuld. Jesus, vår Försvarare, lägger emellertid fram en verkningsfull förbön för alla, som genom ånger och tro har överlämnat vården av sina själar till honom. Han försvarar deras sak. Genom Golgatas mäktiga bevisföring övervinner han deras anklagare. Hans fullkomliga lydnad mot Guds lag har gett honom all makt i himlen och på jorden. Han kräver av sin Fader nåd och försoning för den syndiga människan. Till sitt folks anklagare säger han: ”HERREN skall straffa dig, Satan ... Är då denne inte en brand ryckt ur elden?” Till dem som i tro litar på honom ger han försäkran: ”Se, jag har tagit din missgärning från dig, och jag skall klä dig i högtidskläder.” Sak. 3:4 rätt

(587)Alla som har tagit på sig Kristus rättfärdighet skall som utvalda, trogna och sanna stå inför honom. Satan har ingen makt att rycka dem ur deras Frälsares hand. Kristus kommer inte att tillåta att en enda själ, som i ånger och tro har gjort anspråk på hans beskydd, får komma in under fiendens välde. Hans ord försäkrar, att människan skulle falla offer för fienden, ”såvida man inte sökte skydd hos mig för att sluta fred med mig.” Jes. 27:5 Det löfte som gavs till Jesaja gavs till alla: ” Om du vandrar på mina vägar och håller vad jag har bjudit dig hålla, så skall du ock få … hava din gång bland dessa, som här göra tjänst.” Sak. 3:7 (1917) Guds änglar skall vandra på båda sidor om dem, också i den här världen och de skall till sist stå bland de änglar som omger Guds tron. rätt

(588)Sakarjas syn om Josua och ängeln kan i särskilt hög grad tillämpas på Guds folks erfarenhet under de avslutande scenerna på den stora försoningsdagen. Kvarlevans församling skall då få erfara svår prövning och nöd. De som håller fast vid Guds bud och tror på Jesus kommer att få erfara drakens och hans härskarors vrede. Satan räknar världen och dess invånare som sina undersåtar. Han har tagit kontrollen också över många bekännande kristna. Här finns emellertid en liten skara, som motsätter sig hans herravälde. Om han kunde utplåna dem från jorden, skulle hans seger vara fullständig. Så som han påverkade hednafolken att utplåna Israel, så kommer han i en nära framtid att sätta de gudlösa krafterna på jorden i rörelse för att utplåna Guds folk. Man kommer att kräva av människor, att de skall visa lydnad mot mänskliga förordningar, som sätter Guds lag åt sidan. rätt

(588)De som är trogna mot Gud kommer att hotas, utpekas och fördömas. De kommer att bli ”förrådda till och med av föräldrar och bröder, av släktingar och vänner”, till och med dömda till döden. Luk. 21:16 Deras enda hopp finns i Guds barmhärtighet. Bönen kommer att vara deras enda försvar. Liksom Josua framförde sina böner inför ängeln, så kommer kvarlevans församling med förkrossade hjärtan och orubblig tro att be om förlåtelse och befrielse genom Jesus, sin Försvarare. De är helt och hållet medvetna om syndfullheten i sina liv och de ser sin svaghet och ovärdighet. De är nära att förtvivla. rätt

(588)Frestaren står beredd att anklaga dem, liksom han stod beredd att motarbeta Josua. Han pekar på deras fläckiga kläder, deras ofullkomliga karaktärer. Han beskriver deras svaghet och dårskap, deras synd i form av otacksamhet och deras brist på likhet med Kristus, vilket har vanärat deras Återlösare. Han bemödar sig att förskräcka dem med tanken att deras fall är hopplöst, att smutsfläcken efter deras förorening aldrig kan tvättas bort. Han hoppas utplåna deras tro, så att de kommer att ge efter för hans frestelse och vända sig bort från sin trohet mot Gud. rätt

(589)Satan har en noggrann kunskap om de synder, som han har förfört Guds folk till att begå. Han lägger fram sina anklagelser mot dem och förklarar att de genom sina synder har förverkat gudomligt beskydd och åberopar sin rätt att förgöra dem. Han förklarar, att de är precis lika förtjänta av att vara utestängda från Guds ynnest som han själv. ”Är dessa”, säger han, ”det folk som skall ta min plats i himlen, och de änglars plats som förenade sig med mig? De påstår att de håller Guds lag, men har de hållit dess föreskrifter? Har de inte älskat sig själva mer än Gud? Har de inte ställt sina egna intressen framför tjänsten åt honom? Har de inte älskat det som är världsligt? Se på de synder som har kännetecknat deras liv. Se på deras egoism, deras ondska, deras hat mot varandra. Skall Gud visa bort mig och mina änglar från sin närvaro och ändå belöna dem som har gjort sig skyldiga till samma synder? Detta kan du inte rätteligen göra, HERRE. Rättvisan kräver att en dom uttalas mot dem. ” rätt

(589)Medan Kristus efterföljare har syndat, har de däremot inte överlämnat sig till att kontrolleras av de sataniska makterna. De har ångrat sina synder och har sökt HERREN i ödmjukhet och ångerfull botfärdighet och deras gudomlige Försvarare har talat bevekande för deras räkning. Han som har blivit mest vanärad genom deras otacksamhet, som känner deras synd men också deras ånger, förklarar: ”HERREN skall straffa dig, Satan. Jag gav mitt liv för dessa själar. De står tecknade på mina händer. De har kanske ofullkomligheter i sin karaktär. De har kanske misslyckats i sina strävanden, men de har ångrat sig och jag har förlåtit och tagit emot dem.” rätt

(590)Satans angrepp är häftiga, hans bedrägerier är listiga, men HERRENS öga är vänt mot hans folk. Deras smärta är stor och eldslågorna från ugnen tycks förtära dem, men Jesus kommer att föra dem fram i ljuset, som guld som renats i elden. Deras världslighet kommer att avlägsnas, så att Kristus avbild genom dem kommer tydligt fram i dem. rätt

(590)Det finns tider då HERREN tycks ha glömt bort sin församlings faror och den skada som har tillfogats den genom dess fiender, men Gud har inte glömt. Ingenting i denna värld är så kärt för Guds hjärta som hans församling. Det är inte hans vilja att världslig beräkning skall förstöra dess anseende. Han lämnar inte sitt folk till att besegras genom Satans frestelser. Han kommer att straffa dem, som visar en förvrängd bild av honom, men han kommer att vara tacksam mot alla, som uppriktigt har ångrat sig. Till dem, som ber honom om kraft att utveckla en kristen karaktär, kommer han att ge all hjälp som behövs. rätt

(590)I historiens slutskede kommer Guds folk att sucka och gråta över de avskyvärda saker, som gjorts i landet. Under tårar kommer de att varna de gudlösa för deras risk att trampa på den gudomliga lagen. Med outsäglig sorg kommer de att ödmjuka sig själva inför HERREN i ånger. De gudlösa kommer att håna deras sorg och förlöjliga deras högtidliga vädjanden. Guds folks smärta och förödmjukelse är emellertid ett omisskännligt bevis på att de på nytt samlar den kraft och karaktärsadel som de förlorat på grund av synd. Det är därför att de närmar sig Kristus, därför att deras ögon är fästade vid hans fullkomliga renhet, som de så klart urskiljer syndens utomordentliga syndfullhet. Saktmod och ödmjukhet är villkoren för framgång och seger. En ärorik krona väntar på dem som böjer sig ned vid korsets fot. rätt

(591)De som nu trofast ber till Gud är inneslutna med honom, precis som de var den gången. Själva vet de inte hur säkert beskyddade de är. Pådrivna av Satan försöker de som styr denna världen att förgöra dem. Om Guds barns ögon kunde öppnas, så som Elisas tjänares ögon vid Dotan, skulle de emellertid se, att Guds änglar lägrat sig omkring dem och att de håller mörkrets härskaror i schack. rätt

(591)När Guds folk ödmjukar sig inför honom och ber om ett rent hjärta, ges befallningen: ”Tag av honom de orena kläderna.” Sedan uttalas de uppmuntrande orden: ”Se, jag har tagit din missgärning från dig, och jag skall klä dig i högtidskläder.” Sak. 3:4 Sedan sätter man Kristus rättfärdighets fläckfria klädnad på de Guds barn, som varit prövade och frestade, men förblivit trogna. Den föraktade kvarlevan blir klädd i härliga kläder, som aldrig mer skall fläckas genom världens sedefördärv. Deras namn står skrivna i Lammets bok, tillsammans med namnen på de trogna från alla tider. De har motstått bedragarens listiga frestelser. Drakens raseri har inte förmått dem att överge sin trohet. Nu är de för evigt skyddade mot frestarens planer. Deras synder har överförts till syndens upphovsman. En ”ren bindel” har satts på deras huvuden. rätt

(591)Medan Satan har framfört sina anklagelser, har heliga änglar, osynliga, skyndat fram och tillbaka och satt den levande Gudens sigill på dem som varit trogna. Det är dessa som står på berget Sion tillsammans med Lammet och har Faderns namn skrivna på sina pannor. De sjunger den nya sången framför tronen, den sång som ingen människa kan lära sig förutom de etthundrafyrtiofyra tusen, de som är friköpta från jorden. ”Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor. De är jungfrur, dessa som följer Lammet vart det än går. De är friköpta från människorna som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet. I deras mun har det inte funnits någon lögn. De är fläckfria.” Upp. 14:4, 5 rätt

(592)Nu har ängelns ord gått i fullständig uppfyllelse: ”Hör Josua, du överstepräst, du och dina medbröder som sitter här inför dig, dessa män skall vara ett tecken: Se, jag skall låta min tjänare Telningen komma.” Sak. 3:8 Kristus har uppenbarats som sitt folks Förlossare och Befriare. Kvarlevan är nu verkligen ett tecken, människor som man förvånas över, när tårarna och förödmjukelserna under deras pilgrimsresa lämnar plats för glädje och ära i Guds och Lammets närvaro. ”På den dagen skall HERRENS telning bli till härlighet och ära och landets frukt till stolthet och prydnad för den räddade skaran av Israel. Och den som förblir i Sion och lämnas kvar i Jerusalem skall kallas helig, var och en som är upptecknad bland de levande i Jerusalem.” Jes. 4:2, 3 rätt

nästa kapitel