Fasta

(185)Kristi seger genom aptitens förnekande
295. Det var med Kristus som det var med det heliga paret i Eden. Aptiten var den första stora frestelsen. Just där fallet började, måste återlösningsverket börja. Adam föll genom eftergift för aptiten. Kristus måste övervinna genom att förneka aptiten. ”Medan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att frestas av djävulen. Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han till sist hungrig. Då kom frestaren fram och sade till honom: ”Om du är Guds Son, så befall att de här stenarna blir bröd”· Jesus svarade: ”Det står skrivit: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.” rätt

(185)Från Adams tid fram till Kristi tid hade självisk tillfredsställelse av aptiten och lidelserna ökat tills de nästan hade obegränsad makt. Människorna hade därför blivit förnedrade och sjuka. De kunde inte själva övervinna svårigheterna. Kristus vann seger för vår skull genom att uthärda den svåraste prövning när det gäller självbehärskning. Och Han visade en självbehärskning som var starkare än hunger och död. I denna första seger erbjuds en utväg till hjälp för oss i alla våra strider med mörkrets makter. rätt

(185)Då Jesus gick ut i öknen var han omsluten av Faderns härlighet. Helt upptagen av föreningen med Gud lyftes Han upp över mänsklig svaghet. Men härligheten försvann och han lämnades att kämpa mot frestelsen, som pressade på honom varje stund. Hans mänskliga natur ryggade tillbaka inför den strid, som väntade honom. I fyrtio dagar fastade han och bad. Svag och utmärglad av hunger, härjad, tärd av ångest var ”Hans utseende…” vanställt mer än andra människors och hans gestalt oansenligare än andra människobarns.”·(Jes 52:14). Nu hade Satans tillfälle kommit. Nu trodde han, att han kunde besegra Kristus. —?The Desire of Ages (Vändpunkten/Messias), 117, 118, 1898 rätt

(186)296. Kristus inledde provet om aptiten och stod emot frestelser i nästan sex veckor för människans räkning. Den långa fastan i vildmarken skulle vara en läxa för den fallna människan för all framtid. Kristus övervanns inte av fiendens starka frestelser, och detta är en uppmuntran för varje själ som kämpar mot frestelser. Kristus har gjort det möjligt för varje medlem av den mänskliga familjen att motstå frestelser. Alla som vill leva ett gudomligt liv kan segra som Kristus segrade, genom Lammets blod och sitt vittnesbörds ord. Frälsarens långa fasta stärkte Honom att hålla ut. Han gav bevis till människan att Han skulle börja arbetet med att övervinna precis där ruinen började, på aptitens punkt.—Brev 158, 1909 rätt

(186)297. När Kristus ansattes allra värst av frestelser, åt Han ingenting. Då Han överlämnade Sig åt Gud genom ivriga böner och fullständig överlåtelse åt Sin Faders vilja, kom Han igenom som Segervinnare. De som bekänner sig till sanningen för vår tid, (203) borde mer än någon annan grupp bekännande kristna handla liksom vårt stora Föredöme i bön. —?Vittnesbörd för församlingen 2:202, 203, 1869 [För sammanhang, se 70] rätt

(186)298. Världens Återlösare visste att eftergift för aptiten ger fysisk svaghet och förslöar uppfattningsförmågan så att heliga och eviga ting inte kan förstås. Han visste att världen hade hängett sig åt frosseri och att detta fördärvar moralen. Om aptitens makt hade ett sådant välde över mänskligheten, så att det krävdes att Guds Son skulle fasta i nära sex veckor för att bryta dess makt, vilken kamp är då inte människan ställd inför, för att kunna övervinna som Kristus övervann! Styrkan i frestelsen att ge efter för aptiten kan bara jämföras med Kristi obeskrivliga ångest under den långa fastan i öknen. —?Vittnesbörd för församlingen 3:486, 1875 rätt

(187)Som beredelse för studium av Skrifterna
299. Det finns en del i Bibeln som är svårt att förstå, och vilket enligt aposteln Petrus' uttryck ”Okunniga och obefästa människor vrångt uttyda. . . sig själva till fördärv”· Det kan vara så att vi kanske inte i detta livet kan förklara innebörden i varje skriftställe, men det finns ingen väsentlig, praktisk lärosats, som kommer att vara klädd i en mystisk dräkt. rätt

(187)När den tiden genom Guds försyn skall komma när världen måste ta ställning till sanningen för vår tid, kommer sinnen att påverkas av Hans Ande att forska i Bibeln, till och med under fasta och bön, intill dess att länk efter länk är utforskad och förenad till en fullkomlig kedja. rätt

(187)Allt som omedelbart angår människors frälsning kommer att göras så klart att ingen behöver gå vilse och vandra i mörkret. —?Vittnesbörd för församlingen 2:692, 1870 rätt

(187)300. Svåra punkter i den nuvarande sanningen har nåtts genom de allvarliga ansträngningarna från några få som har varit hängivna arbetet. Fasta och ivrig bön till Gud har fått Herren att låsa upp Sina sanningsskatter för deras förståelse.—Vittnesbörd för församlingen 2:650, 651, 1870 rätt

(187)301. De som uppriktigt önskar sanning kommer inte att vara ovilliga att öppna sina positioner för utredning och kritik, och kommer inte att bli irriterade om deras åsikter och idéer korsas. Detta var den anda som vi älskade för fyrtio år sedan. Vi kom samman själsligt tyngda och bad att vi skulle bli ett i tro och lära; ty vi visste att Kristus inte är splittrad. En punkt i taget gjordes till föremål för utredning. Högtidlighet präglade dessa utredningsråd. Skrifterna öppnades med en känsla av vördnad. Ofta fastade vi för att vi skulle bli bättre rustade att förstå sanningen.—[The Review and Herald, den 26. Juli, 1892] L. & T. 47 rätt

(187)När särskilt gudomligt bistånd är av nöden
302. För vissa saker är fasta och bön rekommenderade och lämpliga. I Guds hand är de ett medel för att rena hjärtat och främja en mottaglig sinnesstämning. Vi får svar på våra böner eftersom vi ödmjukar våra själar inför Gud.—Brev 73, 1896 rätt

(188)303. Det är i Guds ordning att de som bär ansvar ofta skall träffas för att rådgöra med varandra och för att be uppriktigt om den visdom som Han ensam kan förmedla. Tillkännage alla era problem för Gud. Prata mindre; mycket dyrbar tid går förlorad i prat som inte ger något ljus. Måtte bröder förenas i fasta och bön för den visdom som Gud har lovat att tillhandahålla frikostigt.— Gospel Workers, 236, 1892 (gamla utgåvan) rätt

(188)304. Varje gång det är nödvändigt för sanningens sak och Guds ära att en motståndare skall bemötas, hur omsorgsfullt och ödmjukt bör inte då sanningens försvarare handla. Tillsammans med rannsakning av hjärtat, bekännelse av synd, innerlig bön, och ofta fasta under en tid, bör de ivrigt be Gud om hjälp, så att Hans dyrbara, frälsande sanning skall vinna en härlig seger samtidigt som villfarelsen skall bli uppenbar. [Frälsarens fasta en lärdom för oss som lever i fruktansvärda tider—38] rätt

(188)Den sanna fastan
305. En rätt fasta, som borde rekommenderas till alla, innebär avhållsamhet från all stimulerande kost, och lämplig användning av enkel, hälsosam kost, vilken Gud har tillhandahållit i överflöd. Människan bör tänka mindre på vanlig mat och dryck och mycket mer på det som ger det andliga livet spänst och livskraft.—?[Brev 73, 1896] Medical Ministry, 283 rätt

(188)306. Guds folk borde vara mer på sin vakt, mer verksamt och inte förtrösta på sig själva utan på sin Ledare. De bör avskilja dagar för fasta och bön. Att helt avstå från mat kanske inte krävs då, men de bör äta sparsamt av den enklaste maten. —?The Review and Herald, den 11. Februari, 1904 rätt

(189)307. All fasta i världens kan inte ersätta barnslig förtröstan på Guds Ord. ”Bed”· säger Gud, ”Och ni skall få.”·Du kallas inte att fasta i fyrtio dagar. Herren fastade för dig i frestelsens öken. Det skulle inte finnas något värde i en sådan fasta. Det rätta värdet finns i Jesu blod. —?Brev 206, 1908 rätt

(189)308. Andan hos sann fasta och bön är den anda som överlämnar sinne, hjärta och vilja till Gud.—Manuskript 28, 1900 rätt

(189) Botemedel mot sjukdom
309. Omåttlighet är ofta orsak till sjukdom. Många gånger är bästa botemedlet vid sjukdom att avstå från ett eller två mål, så att de överansträngda matsmältningsorganen får tillfälle att vila. Några dagars fruktdiet har ofta varit välgörande för personer med intellektuellt arbete. Många gånger har fullständig fasta under kort tid, åtföljd av måttligt ätande av enkel mat, åstadkommit hälsa genom naturens egen kraft. Att äta sparsamt en eller två månader kan övertyga många sjuka, att självförnekelsens väg är hälsans väg. —?Hälsa för hela Människan, 235, 1905 rätt

(189)310. För några kommer det att vara bättre att en eller två dagar avstå ifrån att äta än att få en mängd behandlingar eller läkarhjälp. För deras vidkommande skulle det vara till oskattbar nytta om de fastade en dag i veckan. —?Vittnesbörd för församlingen 7:134, 1902 rätt

(189)311. Att ägna sig åt att äta för ofta och i för stora mängder, överbelastar matsmältningsorganen och ger ett febrigt tillstånd i systemet. Blodet blir orent, och då uppstår sjukdomar av olika slag.... rätt

(190)De drabbade i sådana fall kan göra för sig själva det som andra inte kan göra lika väl för dem. De borde börja att avlasta naturen från den belastning de har påtvingat henne. De borde ta bort orsaken. Fasta en kort stund, och ge magen en chans till vila. Minska det febriga tillståndet i systemet genom ett försiktigt och förstående bruk av vatten. Dessa ansträngningar kommer att hjälpa naturen i hennes kamp för att befria systemet från föroreningar.—Spiritual Gifts 4a:133, 134, 1864 rätt

(190)312. Personer som brukar äta mycket kött, starkt kryddade såser, söta efterrätter och bakverk, kan inte omedelbart förväntas tycka om enkel, hälsosam och närande mat. Deras smak är så förvrängd att de inte har någon aptit på hälsosam kost med frukt, vanligt bröd och grönsaker. De behöver inte förvänta sig att till en början njuta av mat som är så annorlunda än den de har ägnat sig åt att äta. Om de först inte kan njuta av vanlig mat, bör de fasta tills de kan. Fastan kommer då att visa sig vara mer välgörande än mediciner. Den misshandlade magen får då vila, och verklig hunger kan tillfredsställas med en enkel kost. Det kommer att ta tid för smaken att återhämta sig från de övergrepp som den har fått, och få sin naturliga ton. Genom uthållighet och självförnekelse blir snart en fördärvad aptit naturlig, och man tycker bättre om enkel, hälsosam kost än njutningsmänniskan njuter av sina läckerheter. —?[Spiritual Gifts 4a:130, 131] Counsels on Health, 148 rätt

(190)Var på vakt mot försvagande avhållsamhet
313. I fall med svår feber, kan en kort tids fasta sänka febern och göra behandlingar med vatten mer effektiva. Men läkaren, som har ansvaret för behandlingen, måste förstå den verkliga orsaken till patientens lidanden. Han måste se till att den sjuke inte fastar så länge att han förlorar krafter. Medan febern rasar, kan näringstillförsel irritera och stimulera blodet. Men så fort febern är över, bör patienten få näring på ett försiktigt, klokt sätt. Om det varar för länge innan patienten får mat, kommer magens behov av näring att ge feber. Så fort patienten får en lagom mängd mat med rätt kvalitet, kommer febern emellertid att sjunka. Det visar att magen då behöver något att arbeta med. Om patienten säger att han bestämt vill ha mat även under sitt febertillstånd, är det mindre skadligt att tillgodose hans önskan med en måttlig mängd enkel föda än att låta honom ligga och svälta. Om patienten inte kan samla sina tankar kring något annat, kommer det inte att skada honom att få litet enkel och lättsmält mat. —?Vittnesbörd för församlingen 2:384, 385, 1870 rätt

(190)Goda råd åt en ålderstigen förkunnare
314. Jag har blivit informerad om att du endast har ätit ett mål om dagen under en period; men jag vet att det är fel i ditt fall, ty det har visats mig att du behövde en näringsrik kost och att du riskerade att bli alltför avhållsam. Din styrka skulle inte motsvara din hårda disciplin.... rätt

(190)Jag tror att du har gjort fel då du har fastat i två dagar. Gud krävde det inte av dig. Jag ber dig att vara försiktig och att fritt äta god, nyttig mat två gånger om dagen. Du kommer säkerligen att minska i styrka och ditt sinne blir obalanserat om du inte ändrar din avhållsamma diet.—brev 2, 1872 rätt

nästa kapitel