Fruktan

(474)Millioner bundna av Fruktan – Miljoner människor släpar sig fram som lastdjur, bundna av falska religionssystem, av slavisk fruktan eller av slö likgiltighet. De har berövats allt hopp, all glädje och all längtan efter något högre här i tiden och känner endast en obestämd rädsla för framtiden. Endast evangelium om Guds nåd kan lyfta människan. – Vändpunkten, sidan 478 (1898). rätt

(474) Eftersom de misstror Gud, har de tusentals Farhågor – Många försummar att samla sig skatter i himlen åt sig själva genom att göra gott med de medel som Gud har lånat ut till dem. De misstror Gud och har tusentals farhågor inför framtiden. Liksom Israels barn har de onda hjärtan som saknar tro. rätt

(474) Gud gav detta folk ett överflöd, när deras behov krävde det, men de tog ut bekymren i förtid. De beklagade sig och knotade under sin vandring över att Mose hade fört dem ut för att döda dem och deras barn genom svält. Inbillade brister stängde deras ögon och hjärtan från att se Guds godhet och barmhärtighet under deras vandring. rätt

(474) De var otacksamma över Hans givmildhet. Sådant är också Guds misströstande, bekännande folk i vår egen tid, som utmärks av otro och avfall. De är rädda för att de skall lida brist eller att deras barn skall lida nöd. De vågar inte lita på Gud. De har ingen äkta tro på Honom som har anförtrott dem det här livets välsignelser och gåvor och som har gett dem talenter att använda till Hans ära genom att främja Hans verk. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 2, sidorna 656-657 (1871). rätt

(475) En av Satans Härskartekniker är Fruktan – Gud tvingar aldrig någons vilja eller samvete. Men Satan försöker ständigt genom grymhet att tvinga till sig makten över dem som han inte kan förföra på något annat sätt. Fruktan och brutalitet är de medel som han använder för att få makt över samvetet och tillförsäkra sig äran. För att åstadkomma detta arbetar han genom både religiösa och världsliga myndigheter för att tvinga fram efterlevnad av mänskliga lagar som strider mot Guds lag. – Den Stora Striden, sidan 591 (1888). rätt

(475) Farhågorna blir bara djupare, om vi rådfrågar våra Tvivel – Om vi rådfrågar våra tvivel eller farhågor eller söker att få klarhet i allt som vi inte nu förstår, innan vi kan tro, kommer vår förvirring att öka och bli allt djupare. Om vi känner oss så hjälplösa och beroende som vi verkligen är, skall vi i ödmjuk förtröstan på Guds löfte komma till honom. Vi skall tala om för honom vad som bekymrar oss. Då kommer han att lyssna till vårt bönerop och låta sitt ljus upplysa våra sinnen. I sin oändliga kunskap ser han ju allt som händer, och han leder allt genom sin vilja och sitt ord. Genom uppriktig bön kommer vi i förbindelse med den Evige. Vi får kanske inte just då något påtagligt bevis för, att vår Frälsares ansikte är vänt mot oss i kärlek och medlidande, men så är det dock i verkligheten. Vi känner kanske inte hans personliga beröring, men hans hand vilar över oss i kärlek och medlidande. – Vägen till Kristus, sidan 84 (1892). rätt

(475) Detta orsakar kroppslig och mental Sjuklighet – Det som leder till sjukdom både till kropp och sinne för nästan alla, är otillfredsställda känslor och missnöjd grämelse. De har inte Gud och de har inte det hopp som når innanför förlåten, till det som är ett själens ankare, både tryggt och säkert. Alla som äger detta hopp renar sig, såsom Han är ren. Sådana personer är fria från rastlös längtan, klagan och missnöje. De letar inte ständigt efter det som är ont och grubblar inte över lånade bekymmer. Men vi ser många som tar ut sina bekymmer i förtid. Hela deras varelse präglas av oro. De verkar inte finna någon tröst, utan väntar sig ständigt att något förskräckligt ont ska inträffa. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 1, sidan 566 (1867). rätt

(476) Fruktan ger ingen Lindring åt Själen – Ni bör ha en klar förståelse av evangeliet. Det religiösa livet är inte ett mörkt och sorgligt liv, utan frid och glädje samt kristusliknande värdighet och helig högtidlighet. Vår Frälsare har inte uppmuntrat oss till att bära på tvivel, fruktan och onda aningar. Detta ger ingen lindring till själen och bör snarare tillrättavisas än uppskattas. Vi kan få outsäglig glädje och fullt upp av härlighet. – Manuskript 6, 1888. (Evangelisation, sidan 180.) rätt

(476) Tron växer och stärks i Strid med Tvivel och Farhågor – Herren försätter oss ofta i svåra situationer, som stimulerar oss till större ansträngningar. Genom Hans försyn kommer det ibland särskilda plågor för att pröva vårt tålamod och vår tro. Gud ger oss läxor i tillit. Han kommer att lära oss, var vi skall se efter hjälp och kraft i nödens stund. Därigenom uppnår vi en praktisk kunskap om Hans gudomliga vilja, som vi behöver så mycket av i vår livserfarenhet. Tron växer sig stark i allvarlig kamp mot tvivel och fruktan. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 4, sidorna 116-117 (1876). rätt

(476) Fruktan avslöjar Otro – Så som Jesus kände sinnesro i tro på sin Faders beskydd så skall vi känna ro i vår Frälsares beskydd. Om apostlarna hade litat på honom så skulle de ha bevarat sitt lugn. Deras fruktan i farans stund visade deras otro. I sina försök att rädda sig själva glömde de Jesus. Och det var först när självtilliten svek dem som de vände sig till honom som kunde hjälpa dem. rätt

(477) Hur ofta är inte apostlarnas situation vår egen. När frestelsens stormar rasar och den flammande blixten ljungar och när vågorna vräker sig över oss, kämpar vi i stormen ensamma och glömmer att det finns en som kan hjälpa oss. Vi förtröstar på vår egen kraft tills allt hopp är ute och vi är nära att förgås. Då först tänker vi på Jesus. Och om vi ropar till honom om frälsning, skall han inte lämna oss utan ge oss den hjälp vi behöver. Varken på land eller hav har vi något att frukta, om vi bara har Jesus i våra tankar. En levande tro på Frälsaren skall stilla vågorna på livets hav, och han skall rädda oss ur faran på det sätt som han finner för gott. – Vändpunkten, sidan 336 (1898). rätt

(477) Farligt, att visa Fruktan i Sjukrummet – De som tar hand om sjuka borde förstå hur viktigt det är att noggrant följa hälsolagarna. Ingen annanstans är det så viktigt att följa dem som i sjukrummet. Ingen annanstans är det så viktigt för sjukvårdarna att vara trogna i det lilla. Vid allvarliga sjukdomar kan en liten försummelse, en kort stunds bristande uppmärksamhet när det gäller patientens speciella behov eller faror, ett uttryck av rädsla, upprördhet eller irritation, ja, till och med en brist på sympati väga ner vågskålen i balansen mellan liv och död, och orsaka att en patient som annars skulle ha tillfrisknat får läggas i graven. – Hälsa för hela Människan, sidan 185 (1905). rätt

(477) Fruktan vållar den Helige Ande Sorg – Tron tar Gud på Hans ord, utan krav på att förstå meningen med de prövande erfarenheter som kommer. Men det är många som har liten tro. De hyser alltid fruktan och tar ut bekymren i förskott. Varje dag omges de av tecken på Guds kärlek och varje dag njuter de av Hans försyns rikedomar, men de förbiser dessa välsignelser. Och i stället för att de svårigheter som de möter skulle leda dem till Gud, skiljer de dem från Honom genom att skapa oro och grämelse. . . . . Jesus är deras vän. Hela himlen intresserar sig för deras välfärd. Deras fruktan och grämelse vållar den Helige Ande sorg. Det är inte därför att vi ser eller känner att Gud hör oss som vi skall tro. Vi skall lita på Hans löften. När vi kommer till Honom i tro, bör vi tro att varje bön finner en väg till Kristi hjärta. När vi har bett om Hans välsignelse, bör vi tro att vi får den och tacka honom för att vi har den. Sedan måste vi fullgöra våra plikter, förvissade om att välsignelsen skall komma när vi bäst behöver den. När vi har lärt oss att göra detta, kommer vi att veta att vi har fått svar på våra böner. Gud kommer för oss att göra ”långt mer än allt vi ber om eller tänker”, ”i sin härlighets rikedom” och ”för att hans verksamma kraft är verksam”. – Evangeliets Tjänare, sidan 194 (1915). rätt

(478) Frihet från Skuldkänsla innebär Frihet från Fruktan – Såväl Aron som folket drog sig undan från Moses, och de vågade inte att ”komma emot honom.” Emedan de var medvetna om sin skuld och trodde, att Gud ännu hyste ovilja mot dem, kunde de inte uthärda det himmelska ljuset, som skulle ha fyllt dem med glädje, om de hade varit lydiga mot Gud. Fruktan är förknippad med brottslighet. Den själ, som är fri från synd, vill inte dölja sig för himmelens ljus. – Patriarker och Profeter, sidan 346 (1890). rätt

(478) Vad göra i Stunder av Fruktan – Det är bara vetskapen om Guds närvaro som kan ta bort den rädsla som skulle göra livet svårt för blyga barn. Barnen bör fästa det här löftet i minnet: ”Herrens ängel slår sitt läger omkring dem som fruktar honom, och han befriar dem.” Ps 34:8. Låt dem läsa den underbara berättelsen om Elisa i staden på berget, när det fanns en stor mängd änglar från himlen mellan honom och de många beväpnade fienderna. Låt dem läsa om hur ängeln visade sig för Petrus där han satt i fängelset och var dömd till döden, och hur ängeln ledde Guds tjänare till trygghet förbi de beväpnade vakterna, de enorma dörrarna, den stora järnporten med sina bultar och stänger. rätt

(479) Låt dem läsa om berättelsen på havet, där stormen härjade och där soldater och sjömän var utslitna av arbete, vakter och lång tid utan mat. Paulus var fånge och på väg till sin rättegång och avrättning, men han talade väldiga ord med mod och hopp: ”Nu uppmanar jag er att vara vid gott mod. Inga liv skall gå förlorade... I natt kom nämligen en ängel till mig från den Gud som jag tillhör och som jag tjänar, och han sade: ’Var inte rädd, Paulus. Du skall stå inför kejsaren, och alla som är med dig ombord har Gud skänkt dig!’” I tron på det löftet försäkrade Paulus sina ledsagare: ”Ingen av er skall nämligen mista så mycket som ett hårstrå.” ”Så lyckades alla rädda sig i land.” Apg 27:22-24, 34, 44. – Vägen till Mognad, sidorna 255-256 (1903). rätt

(479) Gud döljer inget för oss – Det är inte Guds vilja, att hans barn skall tryckas ned av bekymmer. Men han bedrar ingen. Han säger inte till oss: ”Frukta inte. Det finns ingen fara på din stig.” Nej, han vet att vi skall möta prövningar och faror, och han döljer det inte för oss. Han föreslår inte att han skall ta sina barn bort från denna syndiga och onda värld, men han hänvisar till en trygg och evig borg. Hans bön för sina lärjungar var: ”Jag beder icke att du skall taga dem bort ur världen, utan att du skall bevara dem från det onda.” ”I världen liden I betryck”, säger han, ”men varen vid gott mod, jag har övervunnit världen.” Joh. 17:15; 16:33. – Vägen till Kristus, sidan 107 (1892). rätt

(480) Blicka bort ifrån Jaget – Glöm Dig själv och tänk på Jesus. Du må erkänna Dig vara en syndare, samtidigt är det Din förmån, att erkänna Kristus som Din Frälsare. Han kom inte, för att kalla de rättfärdiga, utan syndare, till syndaånger. Satan belamrar människans sinne med vanskligheter och inbillning, för att han skall försvaga tron och ödelägga modet. Han kan sända en här av frestelser marscherande in i sinnet, där den ena divisionen avlöser den andra; men att ingående granska känslorna och lyda dem, är att släppa in den elake gästens tvivel, och härigenom trasslar Du in Dig i bryderier och förtvivlan. Du kan fråga: Vad skall jag göra åt dessa förfärliga grubblerier? Kasta ut dem ur sinnet, genom att betrakta och begrunda de makalösa djupen hos en Frälsares kärlek. Lyft inte upp känslorna och berätta om dem, tillbe dem heller inte, oavsett om de är goda, dåliga, nedstämmande eller uppmuntrande. – Brev 41, 1893. rätt

(480) Betvinga Fruktan, genom att lita på Jesus – Jesus inbjuder oss att komma till Honom och Han kommer att lyfta bort bördan från våra trötta skuldror och lägga på oss Sitt ok, som är milt och Sin börda som är lätt. Den väg Han inbjuder oss att vandra på, skulle aldrig ha vållat oss lidande, om vi alltid hade vandrat på den. Det är när vi förvillar oss bort från pliktens väg, som vägen blir svår och törnbeströdd. De offer som vi måste göra för att följa Kristus, är endast så många steg som behövs för att komma tillbaka till ljusets, fredens och lyckans väg. Tvivel och fruktan växer genom att vi ger efter för självet och ju mer de får fritt utlopp, desto svårare är de att övervinna. Det är tryggt att låta allt jordiskt stöd fara och fatta tag i Hans hand, som lyfte upp den sjunkande lärjungen och räddade honom ute på det stormfyllda havet. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 4, sidan 558 (1881). rätt

(480) Kristus bär på Bördorna – Låt Gud få veta dina behov, dina glädjeämnen, dina bekymmer och dina farhågor. Du kan inte lägga på honom någon börda som är för tung. . . . . Hans kärleksfulla hjärta rörs av medlidande med oss, då vi drabbas av sorger och prövningar. Gå till honom med allt som bekymrar dig. Ingen börda är för tung för honom att bära, ty han uppbär världarna och styr världsalltet. Ingenting som på något sätt angår vår frid är för ringa för hans uppmärksamhet. Det finns inget kapitel i vår erfarenhet, som är för mörkt för honom att läsa, ingen svårighet, som han inte kan reda ut. Ingen olycka kan drabba de ringaste av hans barn, ingen ängslan betunga deras sinne, ingen glädje uppmuntra dem, ingen uppriktig bön stiga upp från deras hjärtan, utan att vår himmelske Fader iakttar allt och är intresserad av det. . . . . Det nära förhållandet mellan Gud och oss är lika fullständigt som om det inte fanns någon annan människa, för vilken han utgav sin älskade Son. – Vägen till Kristus, sidan 87 (1892). rätt

nästa kapitel