Sinne, Karaktär och Personlighet kapitel 68. Från sida 621ren sida tillbaka

Umgängesliv

(621)En Gren av Utbildningen, som inte skall försummas – Guds folk praktiserar på det hela taget alltför litet kristet umgängesliv. Denna gren av uppfostran skulle inte försummas eller bortses från vid våra skolor. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidan 172 (1900). rätt

(621) Sociala Fördelar är Gåvor – De som har goda egenskaper har skyldigheter mot Gud att inte bara ge till dem som är vänner utan till alla som behöver hjälp. Sociala fördelar är också gåvor och ska användas till nytta för alla dem vi kan nå med vårt inflytande. – Såningsmannen, sidan 289 (1900). rätt

(621) Inga oberoende Atomer – Eleverna skulle lära sig, att de inte är oberoende atomer, utan att var och en är en tråd, som förenad med andra trådar bildar en vävnad. Inte i någon avdelning av vår verksamhet kan denna undervisning ges så effektivt som i skolan. Här har eleverna dagligen tillfällen som, om de tar dem till vara, är till stor hjälp vid utveckling av sällskapstalangerna. Det ligger i deras egen makt att så ta vara på tid och tillfällen att de kan utveckla en karaktär som gör dem lyckliga och nyttiga. rätt

(621) De som sluter sig inom sig själva och är ovilliga att vara sällskapliga och andra till välsignelse genom vänligt umgänge, förlorar själva många välsignelser, för genom ömsesidig kontakt lär man sig också ömsesidigt att uppföra sig ledigt och trevligt. Genom sällskapligt umgänge stiftas bekantskaper och slutes vänskapsförbund, vars resultat är hjärtans enhet och en atmosfär av kärlek, som är himmelen välbehaglig. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidan 172 (1900). rätt

(622) Vikten av sociala Kontakter – Det är genom sociala kontakter som kristendomen når ut till världen. Alla som har upplevt Kristi kärlek och som har fått sitt hjärta upplyst av Gud, är skyldiga att sprida ljuset över den mörka vägen för dem som inte känner till någon bättre väg..… Social styrka, helgad genom Kristi Ande, måste förbättras för att vinna själar till Frälsaren. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 4, sidan 555 (1881). rätt

(622) Umgänget skall underhållas – Vi förlorar mycket, då vi försummar att komma tillsammans för att styrka och uppmuntra varandra i Herrens tjänst. Guds ords sanningar förlorar sin klarhet och betydelse för oss. Våra hjärtan blir inte längre upplysta och påverkade av deras helgande inflytande och vårt andliga liv försvagas. Då vi umgås med varandra såsom kristna, förlorar vi mycket genom att inte hysa sympati för varandra. Den som sluter sig inom sig själv, fyller inte den funktion som Gud bestämt för honom. Ett rätt uppodlande av våra sällskapliga anlag skapar sympati för andra och bidrar till att utveckla och stärka oss i Guds tjänst. – Vägen till Kristus, sidan 89 (1892). rätt

(622) Jesus gillade att umgås – Hela Frälsarens liv kännetecknades av osjälvisk välgörenhet och helgelsens skönhet. Han är vårt föredöme, när det gäller godhet. Från första början av Hans tjänstgöring förstod människorna allt bättre Guds karaktär. Han förverkligade Sina läror i Sitt eget liv. Han visade konsekvens utan tjurighet, välvilja utan svaghet, ömhet och medkänsla utan känslosvall. Han umgicks flitigt med andra, likväl besatt Han en reserverad hållning, som fick omgivningen, att inte bli för närgången. Hans måttfullhet och avhållsamhet medförde aldrig trångsynthet eller snålhet. Han anpassade Sig inte till världen, samtidigt var Han alltid medveten om de anspråkslösaste personers behov. – Counsels to Parents, Teachers, and Students, sidan 262 (1913). rätt

(623) Vänlighet i Umgänget med andra och det Värdiga hos Människan – Jesus satt vid tullindrivarnas bord som en ärad gäst, och visade genom sitt sympatiska och vänliga sätt att han erkände varje människas värde. Detta gjorde att dessa människor längtade efter att bli värdiga det förtroende som han visade dem. Hans ord föll med ljuvlig, livgivande kraft på deras törstande hjärtan. Nya impulser väcktes till liv och för dessa samhällets utstötta öppnades en möjlighet till ett nytt liv. – Hälsa för Hela Människan, sidan 17 (1905). rätt

(623) Lärjungarna blev lärda verkliga samhälleliga Plikter – Kristus lärde Sina lärjungar, hur de skulle bete sig i umgänget med andra. Han undervisade dem om plikterna och reglerna för ett verkligt socialt liv, vilka motsvarar lagarna i Guds rike. Med Sitt exempel instruerade Han lärjungarna, att då de deltog vid offentliga sammankomster, behövde de inte drabbas av tunghäfta. Hans konverserande på bjudningar skilde sig märkbart från det slags, som hade förekommit vid fester i det förflutna. Varje ord Han yttrade, var en väldoft av liv till liv. Han uttryckte Sig med klarhet och enkelhet. Hans ord var som guldäpplen i silverskålar. – The Review and Herald, den 2. oktober, 1900. (My Life Today, sidan 190.) rätt

(623) Inte frånsäga oss sällskapligt Umgänge – Jesu exempel när han gjorde sig till ett med människorna i deras intressen bör följas av alla som förkunnar hans ord och av alla som har tagit emot hans nåds evangelium. Vi skall inte frånsäga oss allt sällskapligt umgänge. Vi skall inte isolera oss från andra. För att nå alla samhällsklasser måste vi sammanträffa med dem där de finns. De kommer mycket sällan att uppsöka oss av egen drift. Det är inte bara från talarstolarna som den gudomliga sanningen påverkar människorna. Det finns ett annat verksamhetsområde, kanske mera anspråkslöst men ändå lika lovande. Det finns i de vanliga människornas hem, i de rikas palats och vid det gästfria bordet eller där man samlas till oskyldig sällskaplig samvaro. – Vändpunkten, sidan 142 (1898). rätt

(624) Umgängesbehovet – Den förlust, som personer lider, när de inte går på Guds folks sammankomster, är inte liten. I egenskap av Guds barn, skall vi besöka Guds samtliga sammankomster, där Hans folk väntas närvara, och dela med oss av livets ord. Alla behöver ljus och all den hjälp de kan finna, så att de – sedan de har uppfattat och tagit emot himmelens kostbara meddelanden, genom Guds därtill utsedda ombud – må stå klara, att vidarebefordra det givna ljuset till andra. – Brev 117, 1896. rätt

(624) Utbildning ger Gestalt åt Samhällets Finmaskighet – Den uppfostran de unga får påverkar hela samhället. Över hela världen är det oreda, och en grundlig förvandling behövs. Många förmodar att bättre undervisningsmöjligheter, större skicklighet och modernare metoder skall ställa allt till rätta. De bekänner sig tro på och ta emot det levande Ordet, och ändå ger de Guds ord en underordnad plats inom den väldiga ramen för utbildning. Det som skulle sättas högst, underordnas mänskliga påfund. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidan 150 (1900). rätt

(624) Hemmets sociala Inflytande [Se Kapitel 20, ”Stämningen i Hemmet”.] – Hemmets ansvar sträcker sig längre än till dess egna medlemmar. Det kristna hemmet borde vara ett exempel som visar det överlägset goda resultat som kommer av att man håller sig till de rätta principerna i livet. Ett sådant exempel kommer att bli en kraft för det goda i världen. Det inflytande som kommer från ett gott hem påverkar människors hjärtan och liv mycket mer än någon predikan kan göra. När de unga lämnar ett sådant hem kommer de att föra vidare vad de har lärt sig. Högre livsprinciper sprids till andra hem, och ett upphöjande inflytande märks i samhället. – Hälsa för Hela Människan, sidan 302 (1905). rätt

(625) Sällskaplighet är en kraftfull Faktor – Kristen vänlighet och sällskaplighet är kraftfulla faktorer, för att vinna de ungas tillgivenhet. – Counsels to Parents, Teachers, and Students, sidan 208 (den 17. september, 1902). rätt

(625) Samhällslivets Grundvalar vacklar – Läran att människan är löst från lydnad mot Guds bud har redan försvagat människors respekt för moraliska förpliktelser och öppnat orättfärdighetens slussar över hela jorden. Laglöshet, utsvävningar och korruption sveper in över oss som en flodvåg. Inom familjelivet är Satan verksam. Hans fanor höjs till och med i kristna hem. Där råder avund, onda misstankar, hyckleri, kyliga förhållanden, strid, trohetsbrott i viktiga angelägenheter, eftergift för egna lustar. Hela systemet med kristna principer och läror, som borde vara grundläggande och det som bär samhällslivet, tycks vackla, färdigt att bryta samman. – Den Stora Striden, sidan 502 (1888). rätt

(625) Guds Regleringar förhindrar samhällelig Orättvisa – Herren önskade, att sätta en gräns för det omåttliga begäret efter egendom och makt. Ett stort elände skulle bli följden av, att en klass ständigt hopade förmögenhet, medan fattigdom och förnedring rådde hos en annan. Om ingen inskränkning gjordes, skulle makten uteslutande hamna i de förmögnas händer, och de fattiga skulle komma att anses och behandlas som underlägsna sina mera lyckliga bröder, fastän de i alla avseenden var lika värdiga i Guds åsyn. rätt

(625) På grund av detta förtryck, skulle den fattigare klassen gripas av en känsla av uppgivenhet och förtvivlan, som skulle bidra till, att fördärva sederna i samhället och öppna dörren för brott av alla slag. De förordningar, som Gud stiftade, avsåg att befordra likställighet inom samhället. De åtgärder, som vidtogs under sabbatsåret och jubelåret, skulle till stor del rätta till det, som gått fel i nationens sociala och politiska hushållning. – Patriarker och Profeter, sidan 579 (1890). rätt

(626) Samhällets Rangordning skall pröva och utveckla Karaktären – Det var inte Guds avsikt att fattigdom någonsin skulle lämna världen. Samhällets rangordning skulle aldrig utjämnas, för de olika omständigheter, som vårt släkte befinner sig under, är ett av de medel som Gud har avsett att pröva och utveckla karaktären med. rätt

(626) Många har under stor entusiasm, talat för att alla människor skall ha lika stor del av Guds timliga välsignelser, men detta var inte Skaparens avsikt. Kristus har sagt, att vi alltid kommer att ha de fattiga bland oss. Den fattige är liksom den rike köpt för Hans blod. Bland Hans bekännande efterföljare tjänar de förstnämnda Honom i de flesta fall med enkelhet för ögonen, medan de sistnämnda hela tiden fäster sin tillgivenhet vid jordiska rikedomar och Kristus är bortglömd. Det här livets bekymmer och begäret efter rikedomar, fördunklar den eviga världens härlighet. Det kommer att vara den största olycka som någonsin drabbat mänskligheten om alla skulle sättas på samma nivå när det gäller världsliga rikedomar. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 4, sidorna 551-552 (1881). rätt

(626) Gud förbjuder Samhällskaster – Kristi religion lyfter upp mottagaren till ett högre plan i tanke och handling, medan den samtidigt framställer hela mänskligheten utan åtskillnad som föremål för Guds kärlek, som har köpts genom Hans Sons offer. Vid Jesu fötter möts rik och fattig, lärd och olärd, utan någon tanke på olika samhällsklasser eller världslig överlägsenhet. Varje jordisk skillnad glöms bort när vi ser på Honom som våra synder har genomstungit. rätt

(626) Självförnekelsen, förnedringen, den gränslösa medkänslan hos Honom som var högt upphöjd i himlen, gör all mänsklig stolthet, självuppskattning och klassindelning till en skam. Ren och obesmittad gudsdyrkan uppenbarar sina himlafödda principer genom att förena alla dem till en enhet som helgas genom sanningen. De möts alla som själar som blivit köpta genom blodet, alla lika beroende av Honom som har återlöst dem till Gud. – Evangeliets Tjänare, sidan 246 (1915). rätt

(627) Botemedel för det Onda i Samhället – Det var denna visa omsorg [utnämnandet av undervisande präster], som Josafat i stort sett hade att tacka för sin framgång som härskare. I lydnad för Guds lag ligger en stor förmån. I överensstämmelse med de gudomliga kraven finns det en omvandlande kraft som för med sig frid och god vilja bland människor. Om Guds ords undervisning fick lov att kontrollera varje mans och varje kvinnas liv, om sinne och hjärta fördes in under dess återhållande kraft, skulle det inte finnas plats för det onda, som nu existerar i nationellt och socialt liv. Från varje hem skulle då utgå ett inflytande, som skulle göra män och kvinnor starka, när det gäller andlig insikt och moralisk kraft. Då skulle nationer och individer ställas på en säker grund. – Profeter och Kungar, sidan 192 (1917). rätt

(627) Riktigt Uppammande av inbördes Umgänge för med sig Lycka – Bevistandet av de årliga högtiderna måste för dem, som bodde långt ifrån tabernaklet, ha upptagit mer, än en månad varje år. Detta exempel på hängivenhet mot Gud borde betona vikten av Herrens tjänst och nödvändigheten av, att ställa våra själviska, världsliga intressen under de andliga och eviga. rätt

(627) Vi lider förlust, när vi försummar att bruka våra tillfällen att komma tillsammans, för att styrka och uppmuntra varandra i Herrens tjänst. Det gudomliga ordets sanningar tycks inte så klara och betydelsefulla för oss. Våra själar blir ej längre upplysta och uppväckta av det helgande inflytandet, och vårt andliga liv avtynar. I vårt umgänge som kristna förlorar vi mycket, eftersom vi saknar sympati för varandra. Den, som endast lever för sig själv, fyller ej den ställning, som Gud hade för avsikt, att han skulle fylla. Vi är alla barn av en Fader och beroende av varandra för vår lycka. Gud och mänskligheten ställer fordringar på oss. Det är det tillbörliga och ändamålsenliga uppammandet av de sällskapliga elementen i vår natur, som ger oss sympati för våra bröder och bereder oss sällhet i våra bemödanden om, att göra andra lyckliga. – Patriarker och Profeter, sidan 586 (1890). rätt

(628) Låt Er inte styras av mänskliga Rättesnören – Hela tiden framhåller jag det nödvändiga i, att varje person gör sitt bästa som kristen, att han utbildar sig, för att förverkliga sinnets vidgade vyer och tillväxt, karaktärens förädlande, som låter sig göras för var och en. I allt det vi gör, skall vi upprätthålla ett Kristuslikt, inbördes förhållande. Vi skall bruka varje andlig kraft, för att i uppriktig, allvarligt syftande handling sätta kloka planer i verket. Guds gåvor skall användas, för att frälsa själar. Vårt umgänge med varandra skall inte dikteras av mänskliga regler, utan av gudomlig kärlek, den kärlek, som uttrycktes i Guds gåva till vår värld. – Counsels to Parents, Teachers, and Students, sidan 256 (1913). rätt

(628) Utveckla Din sällskapliga Förmåga, för att vinna Själar – Särskilt skulle de som har smakat Kristi kärlek utveckla sina sällskapstalanger, för på detta sätt kan de vinna människor för Frälsaren. Kristus skulle inte gömmas i deras hjärtan, inlåst som en eftertraktad skatt, helig och ljuvlig, som bara de själva kan glädjas åt. Inte heller skulle Kristi kärlek bevisas enbart för dem som de fattar tycke för. rätt

(628) Eleverna skulle lära Kristus-likhet genom att visa ett vänligt intresse och villighet att umgås med dem som är i största behov av sällskap, även om de inte skulle tillhöra de kamrater, som de själva väljer. Vid alla tillfällen och på alla platser visade Jesus ett kärleksfullt intresse för människor och spred ett ljus av glädjefull fromhet omkring sig. Eleverna skulle lära sig att följa i Hans fotspår. De skulle lära sig att likt Kristus visa kärlek, medkänsla och intresse för sina unga kamrater och söka dra dem närmare Jesus. Kristus skulle i deras hjärtan vara en källa av vatten, som springer upp med evigt liv och ger svalka åt alla som kommer i beröring med dem. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 6, sidorna 172-173 (1900). rätt

(629) Vi bör alla bli Jesu vittnen. Helgade genom Kristi nåd bör vår förmåga att umgås med andra människor utnyttjas för att vinna dem för Frälsaren. Låt världen se att vi inte i egenkärlek är upptagna av våra egna intressen, utan att vi vill att andra skall få del av våra välsignelser och förmåner. Låt dem se att vår kristendom inte gör oss osympatiska eller stränga. Låt alla som säger sig ha funnit Kristus, tjäna människorna på samma sätt som han gjorde. – Vändpunkten, sidan 143 (1898). rätt

nästa kapitel