Sinne, Karaktär och Personlighet kapitel 86. Från sida 775ren sida tillbaka

Förtroliga Meddelanden

(775)Pålitlighet för med sig Sinnesfrid – Kristus frågar varje människa som bekänner hans namn: ”Älskar du mig?” Om du älskar Jesus kan du inte annat än älska de människor för vilka han dog. Det är inte alltid som en människa har ett behagligt yttre, ty hon kan vara bristfällig i många avseenden. Men om hon är rättfram och ärlig, kommer hon att vinna andras förtroende. Den sanningskärlek hon visar och den grad av förtroende och tillit som människor kan visa henne tar bort och överskyler de ifrågasatta dragen i hennes utseende. Tillförlitlighet i din gärning och uppgift, villighet till att förneka dig själv för andras nytta, för med sig sinnesfrid och Guds ynnest. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 4, sidan 353 (1879). rätt

(775) Reaktion på Röjandet av förtroliga Meddelanden – Inte förrän i domen kommer du att veta vilken betydelse det har haft att du var vänlig och hänsynsfull mot den ombytlige, den oresonlige och den ovärdige. När vi möter otacksamhet, och när andra förråder heliga förtroenden, blir vi upprörda och vill visa vår avsky och upprördhet. Detta förväntar sig de skyldiga, och de är beredda på det. Men ett vänligt överseende överraskar dem, och väcker ofta deras bättre impulser och får dem att längta efter ett ädlare liv. – Hälsa för Hela Människan, sidan 434 (1905). rätt

(776) Jesus är vår Förtrogne – Det är få som rätt uppskattar och tar vara på bönens dyrbara förmån. Vi skulle gå till Jesus med alla våra behov. Vi kan komma till honom med våra små bekymmer såväl som med våra stora problem. Allt som oroar och plågar oss skulle vi i bön ta till Herren. När vi känner att vi behöver Jesu närvaro för varje steg vi tar, har Satan liten möjlighet att fresta oss. Det är hans väl uttänkta plan att hålla oss borta från vår bäste och mest deltagande vän. Jesus skulle vara vår mest förtrogne vän. Vi kan tryggt dela allt som rör sig inom oss med honom. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 200-201 (1882). rätt

(776) Varning för Bikt! – Försök aldrig att få någon att se upp till er på grund av er vishet. När någon kommer till er för att få råd, så hänvisa dem till honom som läser varje hjärtas motiv. Det måste komma in en annan ande i vår förkunnelse. Ingen får uppträda som skriftefar, och ingen människa får upphöjas till det övermänskliga. Vår uppgift är att ödmjuka oss själva och upphöja Kristus inför människor. Efter sin uppståndelse lovade Frälsaren att hans kraft skulle vara med alla dem som går ut i hans namn. Låt denna kraft och detta namn bli upphöjt. Vi behöver alltid ha klart för oss Kristi bön då han bad att självet måtte helgas i sanning och rättfärdighet. – Manuskript 137, 1907. (Utvalda Budskap, Band 2, sidan 170.) rätt

(776) Bekänn inga hemliga Synder för Människor, såvida inte den Helige Ande leder Dig till det! – Framlägg dessa tankar för personer, som kommer önskande Era böner: Vi är bara människor; vi förmår ej, att läsa hjärtat och känna till hemligheterna i Ditt liv. Dessa är bara Du själv och Gud medvetna om. rätt

(776) Om Ni nu ångrar Er synd, om någon av Er inser sig i något sammanhang ha gjort tvärt emot ljuset Gud har gett Er och har försummat kroppens uppbyggelse och i stället med sina felaktiga vanor har försvagat kroppen – Guds tempel, som är Kristi egendom – bekänn då detta inför Gud. Med mindre Ni påverkas av den Helige Ande på ett högst märkbart sätt till, att erkänna Era privata synder för människor, säg inte ett ord om dem till någon som helst själ. – Our Camp Meetings, sidorna 44-45, 1892. (Counsels on Health, sidorna 373-374.) rätt

(777) Låt Gud vara Personens Biktfader! – Var och en behöver en praktisk erfarenhet av att hysa en tillit till Gud för sitt eget vidkommande. Låt inte någon människa bli din biktfar. Öppna hjärtat för Gud. Berätta för Honom varje hemlighet i din själ. Lägg alla dina svårigheter, små och stora, fram för honom, så kommer Han att visa dig en väg ut ur dem allesammans. Endast Han förmår ge just den hjälp som du behöver. – Evangeliets Tjänare, sidan 418 (1915). rätt

(777) Jag har bekänt för Gud; Han har förlåtit min Synd – Det är inte aktningsvärt, att tala om vår svaghet och besvikelse. Måtte var och en säga: ”Det smärtar mig, att jag ger efter för frestelse, att mina böner är så svaga, min tro så vek. Jag har inget att skylla på, för att jag är så förkrympt i mitt kristna liv. Dock söker jag att uppnå karaktärens fulländning i Kristus. Jag har syndat, ändå älskar jag Jesus. Jag har fallit många gånger, likväl har Han räckt ut handen, för att rädda mig. Jag har berättat för Honom om alla mina misstag. Med skam och sorg har jag bekänt, att jag har vanhedrat Honom. Jag har blickat på korset och har sagt: Allt detta led Han för mig. Den Helige Ande har visat mig min otacksamhet, min synd i, att öppet skämma ut Kristus. Han, som inte vet av någon synd, har förlåtit min synd. Han kallar mig till ett högre, ädlare liv, och jag sträcker mig efter det, som hägrar i fjärran.” – Manuskript 161, 1897. rätt

(777) Ingenting vinns på Bekännelse inför Människor – Jag hoppas, att ingen kommer att få den idén, att de förtjänar Guds ynnest genom att bekänna synder eller att det är en särskild dygd att göra sin bekännelse inför människor. Det måste i erfarenheten finnas den tro som är verksam genom kärlek och renar själen. Kristi kärlek kommer att besegra köttsliga benägenheter. Sanningen bär inte bara inom sig själv beviset för sitt himmelska ursprung, utan visar också att den genom Guds Andes nåd är verksam eftersom den renar själen. Herren skulle vilja att vi dagligen kom till Honom med alla våra bekymmer och bekännelser om synd och Han kan ge oss vila när vi tar på oss Hans ok och bär Hans börda. Hans Helige Ande kommer genom Sin nådiga påverkan att fylla själen och varje tanke kommer att föras till lydnad mot Kristus. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 648 (1889). rätt

(778) Den ena Människan skall icke bekänna inför den andra – Det finns inget förnedrande för människan i att böja sig ned inför sin Skapare och bekänna sina synder och enträget be om förlåtelse på grund av en korsfäst och uppstånden Frälsares förtjänster. Det är ädelt att bekänna dina fel inför Honom, som du har sårat genom överträdelse och uppror. Det upphöjer dig inför människor och änglar, ty ”var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad”. (Matt. 23:12) rätt

(778) Men den, som böjer knä inför fallna människor och i bekännelser öppnar sitt hjärtas dolda tankar och föreställningar, vanärar sig själv genom att nedvärdera sin manlighet och förringa varje ädel instinkt i sin själ... Det är denna förnedrande bekännelse från människor inför fallna människor som medverkar till den växande ondska, som besmittar världen och gör den lämplig för slutgiltig utplåning. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 638-639 (1889). rätt

(778) Öppen Bekännelse av hemliga Synder sprider Ondskans Frön – Jag har blivit visad att många, många bekännelser aldrig borde ha uttalats så att dödliga människor kan höra dem. Konsekvensen är nämligen vad begränsade varelsers begränsade omdömesförmåga inte räknar med. Ondskans frö har spritts i deras hjärtan och sinnen, som hör. När de frestas, kommer dessa frön att spira och bära frukt. Då kommer samma sorgliga erfarenhet att upprepas. De som utsätts för frestelse tänker, att dessa synder inte kan vara så förfärliga. Gjorde inte de, som bekänner sig som kristna och som har varit kristna länge, just dessa saker? På det sättet kommer en öppen bekännelse i församlingen av dessa hemliga synder att visa sig vara mer en smak av död än av liv. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 645 (1889). rätt

(779) Röjande av Hemligheter skiljer Själen från Gud – Jag såg, att där snacksaliga systrar samlas, där är Satan som regel närvarande, ty där kan han finna arbete. Han står litet avsides för att uppelda sinnet och få ut det mesta möjliga av det han vinner. Han vet, att allt detta prat och skvaller och avslöjande av hemligheter och detta analyserande av karaktärer, skiljer själen från Gud. Det betyder död för andlighet och lugn religiös påverkan. rätt

(779) Syster ___ syndar mycket med sin tunga. Hon borde utöva ett gott inflytande genom sina ord, men hon talar ofta godtyckligt. Ibland ger hennes ord en annan tolkning av saker och ting än de har. Ibland handlar det om överdrifter. Då är uppgifterna felaktiga. Det var inte hennes avsikt att ge en felaktig framställning, men vanan att tala mycket och att tala om saker som inte ger så mycket är så gammal att hon har blivit vårdslös och oansvarig med sina ord och ofta inte vet vad hon säger. Detta förstör varje gott inflytande hon kunde utöva. Det är på tiden att en fullständig förnyelse sker i detta. Hennes sällskap har inte blivit värderat så som det kunde ha blivit, om hon inte hade gett efter för detta syndiga sätt att tala. – Vittnesbörd för Församlingen, Band 2, sidorna 185-186 (1868). rätt

(779) Vi tömmer våra Bekymmer i Öronen på andra – Stundom tömmer vi våra bekymmer i människors öron, berättar om våra trångmål för dem, som inte kan hjälpa oss, och försummar, att anförtro allt åt Jesus, som kan ändra vår sorgliga väg till en glädjens och fridens stig. – The Signs of the Times, den 17. mars, 1887, stycke 4. (Our High Calling, sidan 97.) rätt

(779) Akta Dig för Personer, som inte känner Gud – När Jesus fortsatte sin undervisning, sade han: ”Tagen eder till vara för människorna.” De skulle inte obetingat lita på dem som inte kände Gud eller låta dem få del av deras beslut, eftersom detta skulle ge Satans sändebud ett företräde. Människors beslut motverkar ofta Guds planer. De som bygger Herrens tempel, skall bygga i överensstämmelse med den gudomliga förebilden. Vi vanärar Gud och sviker evangelium, när vi som hans tjänare litar på råd, som getts av människor som inte står under den helige Andes ledning. Världslig klokhet är oförstånd inför Gud. De som litar på sådant kommer att fara vilse. – Vändpunkten, sidan 351 (1898). rätt

(780) Sprid inga förtroliga Meddelanden, och svik inga heliga Förtroenden – Det skall komma en kris vid alla våra institutioner. Påverkan från såväl troende som icke-troende kommer att motarbeta dem. Förtroendet eller den heliga tilliten får inte bedras för att gagna och upphöja självet. Vi bör hela tiden ge akt på våra liv med svartsjuk noggrannhet, så att vi inte efterlämnar felaktiga intryck till världen. Säg det, gör det: ”Jag är en kristen. Jag kan inte handla efter världens levnadsregler. Jag måste älska Gud över allting och min nästa som mig själv. Jag kan inte delta i eller medverka till något arrangement, som på minsta sätt skulle lägga hinder i vägen för min användbarhet, eller försvaga mitt inflytande eller förstöra någons tillit till Guds redskap.” – Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 479 (1889). rätt

nästa kapitel