| Samlevnad kapitel 1. Från sida 12 | ren sida tillbaka |
(12)(12) Guds ursprungliga ordning. Gud sammanvigde det första paret. Upphovsmannen till det äkta ståndet är alltså världens Skapare. ”Äktenskapet skall alltid hållas i ära” – Hebréerbrevet 13:4. Det var en av Guds första gåvor till människan, och det är en av de två instiftelser, som Adam efter syndafallet förde med sig från paradiset. Då de gudomliga grundsatserna i detta förhållande erkänns och lyds, är äktenskapet till en välsignelse: det bevarar släktets renhet och sällhet, det uppfyller människans behov av sällskap samt upphöjer hennes fysiska, intellektuella och sedliga natur. - Patriarker och Profeter, sidan 37. rätt (12) Gillas av Gud i dag. [År 1885 uttalade Ellen White: ”I denna tidsålder, när de sista scenerna av denna jords historia utspelas, går vi en tid av nöd till mötes som aldrig förr har varit. Ju färre äktenskap som ingås, desto bättre för både män och kvinnor. ” - Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidan 366. Uppenbarligen trodde hon, att världens slut var nära förestående. Men Kristi återkomst har blivit försenad. År 1901 skrev Ellen White: ”Vi kan komma att få stanna kvar i den här världen i många år till på grund av upproriskhet.” Hon fortsatte med sina äktenskapliga råd livet ut.] Att äta och dricka, eller att gifta sig eller bli bortgift, är ingen synd i sig. Det var lagenligt, att ingå äktenskap på Noas tid, och detsamma gäller nu, under förutsättning, att det lagliga används rätt, utan att gå till syndig överdrift. - The Review and Herald, den 25. september, 1888. rätt (13)(13) Vad beträffar äktenskap, vill jag säga: Läs Guds Ord. Även i denna tid, världshistoriens sista dagar, ingås giftermål mellan sjundedags-adventister.... rätt (13) Vi har, som ett folk, aldrig förbjudit giftermål, förutom i de fall, där det klart framgått, att äktenskap skulle leda till elände för båda parter. Och även då har vi bara gett anvisningar och råd. - Brev 60, 1900. rätt (13) En förberedelse för Himmelen. De borde komma ihåg att hemmet på jorden skall vara en symbol på, och en förberedelse för, hemmet i himlen. - The Ministry of Healing, sidan 363; Hälsa för Hela Människan, sidan 313. rätt (13) Gud vill att hemmet skall vara den lyckligaste platsen på jorden, en förebild för hemmet i himlen. När de bär det ansvar, som äktenskapet ålägger dem, och när de knyter sina intressen och bästa krafter till Jesus Kristus och litar helt på Honom, kommer man och hustru att få uppleva glädje och tillfredsställelse i en gemenskap, som änglarna gläder sig över. - Det adventistiska Hemmet, sidan 75. rätt (13) Ett livslångt förbund. Äktenskapet, som är en förening för livet, är en symbol på gemenskapen mellan Kristus och hans församling. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 7, sidan 46. rätt (13) I de ungas sinnen är äktenskapet ofta inhöljt i ett romantiskt skimmer och det är svårt att avlägsna denna fantasiföreställning och få dem att inse vilket stort ansvar äktenskapslöftet medför. Det binder två personer samman och lägger förpliktelser på de två, som bara döden kan befria dem från! rätt (13) Varje äktenskap bör noga övervägas, eftersom det skall vara hela livet. Både mannen och kvinnan bör ansvarsmedvetet tänka över om de kan hålla ihop under alla livets växlingar så länge de lever. - Det adventistiska Hemmet, sidan 265. rätt (14)(14) Från en upphöjd synvinkel. De, som bekänner sig till kristendomen, bör inte ingå äktenskap, förrän saken ingående och under bön har betraktats från en upphöjd synvinkel, för att utröna, huruvida Gud skulle bli ärad genom detta förbund. Sedan bör de sakligt och eftertänksamt betänka utfallet av varje äktenskaplig förmån, och helgade principer bör utgöra grunden till varje handling. - The Review and Herald, den 19. september, 1899. rätt (14) Betänk noga, huruvida Ditt äktenskapliga liv kommer att bli (105) lyckligt, eller oharmoniskt och förfelat. Ställ denna fråga: Kommer denna förening att hjälpa mig uppåt mot Himmelen? Kommer den att öka min kärlek till Gud och kommer den att göra mig mera nyttig i detta liv? Om Du efter dessa överväganden finner, att förbindelsen inte leder Dig bakåt eller nedåt, gå då vidare i Guds namn. - Grundsatser för Kristen Utbildning, sidorna 104, 105. rätt (14) Allt i Herren Jesu namn. Den, som står i begrepp, att äkta en kvinna, bör stanna upp och ärligt fråga sig själv, varför han tänker ta detta steg. Skall hustrun vara hans medhjälpare, hans livskamrat, hans jämlike, eller kommer han att uppträda emot henne på så vis, att hon inte kan hedra Gud i allting? Ämnar han ge fritt utlopp åt lidelserna och se, hur mycket av hennes omsorg och krafter han kan förbruka, utan att släcka hennes liv, eller har han för avsikt, att studera innebörden av orden ”Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det i Herren Jesu namn”? {Kolosserbrevet 3:17.} - Manuskript 152, 1899. rätt (14) Behovet av nogsam förberedelse. Innan unga män och kvinnor tar på sig det ansvar som äktenskapet innebär, bör de ha en sådan erfarenhet av det praktiska livet att de är förberedda på att klara av de plikter och bördor som äktenskapet för med sig. Tidiga äktenskap borde inte uppmuntras. Ett förhållande som är så betydelsefullt som äktenskapet och som har så långtgående konsekvenser, bör man inte (15) gå in i hastigt utan att ha förberett sig ordentligt, och innan de mentala och fysiska krafterna är väl utvecklade. - The Ministry of Healing, sidan 358; Hälsa för Hela Människan, sidan 306. rätt (15) Min kära Emma! [Skrivet den 27. juni, 1869 till Emma McDearmon, som var 21, då hon gifte sig med Ellen Whites son Edson på dennes 21-årsdag, den 28. juli, 1870. Emma föddes den 16. november, 1848. Ellen Whites son William C. White var 21, då han äktade Mary Kelsy, som inte var riktigt fyllda 19.] Det finns ingen, som jag mer gärna skulle sluta till hjärtat, än Dig. Likväl råder jag Dig... till att ... skrida försiktigt fram, bedöma varje steg. Du står i begrepp, att ta ett steg, som kommer att gälla livet ut. Gör därför ingenting överilat. Låt Dig inte bli helt uppslukad av denna enda sak, giftermål. - Brev 7, 1869. rätt (15) Överlägg med Gud. Kristi ord bör alltid beaktas: (16)(16) Endast med troende. Lots hustru var en egenkär, religionsföraktande kvinna, som brukade sitt inflytande till att skilja sin make från Abraham. Hade det ej varit för henne, skulle Lot ej ha stannat kvar i Sodom, där han saknade den vise, gudfruktige patriarkens råd. Hans hustrus inflytande och hans omgivning i den ogudaktiga staden skulle ha förlett honom till, att avfalla från Gud, om han inte i sina tidigare år av Abraham troget undervisats. Lots giftermål och hans utväljande av Sodom till hem var de första länkarna i en kedja av händelser, som var fulla av elände för världen under många mansåldrar. rätt (16) En person, som fruktar Gud, kan inte utan fara förbinda sig med en annan, som inte fruktar Honom. ”Vandrar två tillsammans utan att de kommit överens om det?” – Amos 3:3 (Svenska Folk-Bibeln 98). Äktenskapets lycka och välgång beror på parternas överensstämmelse; men mellan den troende och den otroende finns en avgjord skillnad i smak, böjelser och ändamål. De tjänar två herrar, mellan vilka ingen enighet kan finnas. Hur rena och rättfärdiga en persons grundsatser än må vara, brukar den ene partens inflytande bidra till, att leda den andre bort från Gud.... Men kristnas giftermål med ogudaktiga förbjuds i Bibeln. Herrens befallning lyder: ”Gå inte i par med de otroende.” – Andra Korintierbrevet 6:14, 17-18. - Patriarker och Profeter, sidorna 174, 175. rätt (16) Må inga oheliga band knytas mellan Guds barn och världens vänner. Må inga äktenskap ingås mellan troende och icke troende. Må Guds folk inta sin hållning bestämt för sanning och rättfärdighet. - The Review and Herald, den 31. juli, 1894. rätt (16) Kristna ungdomar bör omsorgsfullt välja sina vänner och livsledsagare. Akta Er, så att det Ni nu menar är guld, inte visar (17) sig vara kattguld. Förbund med världsliga individer leder oftast till hinder för ens tjänst för Gud, och många själar dukar under på grund av olyckliga förbund - de må ingås på arbetslivets område eller inom äktenskapet - med sådana, som aldrig förmår, att upphöja eller förädla motparten. rätt (17) Guds folk skall aldrig våga sig ut i otillåten terräng. Gud förbjuder äktenskap mellan troende och icke troende. Men alltför ofta ger ett icke omvänt hjärta efter för sina egna önskningar, och så uppstår äktenskap, som Gud inte har godkänt. På grund härav står många män och kvinnor utan hopp och utan Gud i världen. Deras ädla syften har krossats; genom en räcka omständigheter hålls de i Satans nät. - The Review and Herald, den 1. februari, 1906. rätt (17) Guds anspråk först. Även om den du valt till livskamrat i alla andra avseenden vore värd att respekteras (vilket han inte är), så har han inte tagit emot sanningen för vår tid. Han är en icke-troende, och himmelen själv förbjuder dig att förena dig med honom. Du kan inte, utan att skada din själ, ringakta denna gudomliga befallning.... Att förena sig med en icke-troende är att beträda Satans mark. Du bedrövar Guds Ande och förverkar Hans beskydd. Kan du tillåta dig sådana fruktansvärda handikapp i kampen för det eviga livet? rätt (17) Men du kanske säger: ”Jag har gett mitt löfte och skall jag nu bryta det?” Jag svarar: Om du gett ett löfte som är i strid med Bibeln, för allt vad du gör, bryt det utan dröjsmål och bekänn och ångra inför Gud den förälskelse som fick dig att ge ett förhastat löfte. Det är långt bättre att ta tillbaka ett sådant löfte, i fruktan inför Gud, än att hålla det och därigenom vanära din Skapare. - Vittnesbörd för Församlingen, Band 5, sidorna 364, 365. rätt (17) Herren har i Sitt Ord entydigt instruerat Sitt folk, att de icke skall förena sig med sådana, som inte låter sig styras av (18) Hans kärlek och fruktan. Sådana makar låter sig sällan nöja med den kärlek och aktning, som rätteligen tillfaller dem. De försöker ständigt, att från sin gudfruktiga hustru eller make vinna någon favör, som kräver, att vederbörande gör avkall på Guds krav. För en gudsvördande man, liksom för menigheten han ingår i, är en världslig fru eller världslig vän som en spejare i lägret, som söker första bästa tillfälle, att förråda Kristi tjänare, och blotta honom för fiendens angrepp. Satan provar fortgående, att stärka greppet över Guds folk, genom att fresta dem till, att ingå förbund med mörkrets makter. - The Signs of the Times, den 6. oktober, 1881. rätt |