Vällustens Synd

(80)Rädda från synd och orenhet. När Guds lag står skriven i hjärtat, visas detta i form av ett rent och heligt leverne. Guds bud är inga livlösa bokstäver. De är ande och liv, de lägger föreställningarna lika väl som tankarna under Kristi viljas lydnad. Hjärtat, vari de står skrivna, bevaras nogsamt, ty därifrån stammar livets kraft. rätt

(80) Alla, som älskar Jesus och håller buden, söker att undvika minsta antydan till ondska; inte för att de är tvingade därtill, utan för att de kopierar en ren förebild, och känner motvilja mot allt, som skorrar mot lagen skriven i hjärtat. De är inte självsäkra, utan de förlitar sig på Gud, som allena förmår, att avhålla dem från synd och vanhelgande. Atmosfären omkring dem är ren; de fördärvar varken den egna eller andras själar. De älskar rättvisa, barmhärtighet och en ödmjuk vandring inför Gud. rätt

(80) De sista dagarnas faror. Faran, som hotar oss i dessa yttersta dagar, är frånvaron av hjärtats helgelse. Guds kraft till omvändelse har inte tillåtits, att förvandla karaktären. Människor säger sig tro okränkbara sanningar, i likhet med det judiska folket; men eftersom de inte lever ut sanningen, är de okunniga om både Skrifterna och Guds kraft. Guds lags makt och (81) inflytande förekommer runt omkring dem, men det saknas i själen, vilken annars skulle förnyas i äkta helgelse; därför sänder Herren till dem Sina vädjanden om, att praktisera det rätta. Vädjandena från Hans Ande försummas och försmås. Alla barriärer bryts ned, vilket försvagar själen, och eftersom den saknar styrkan till seger över synden, blir den nedsmutsad och fördärvad. Människor binder sig samman i buntar som risknippen, färdiga att förintas på den yttersta dagen. rätt

(81)Pastorers skyldigheter och plikter. Det fordrades av de judiska prästerna, att de, till personen, skulle vara balanserade och helgjutna, så att de kunde återspegla storslagna sanningar. ”… rena er, ni som bär HERRENS kärl.” {Jesaja 52:11.} Herren krävde inte bara, att de tjänstgörande judiska prästerna skulle ha balanserade sinnen och felfria kroppar, utan jämväl äga rena och ofördärvade sinnen. Och av oss, under evangeliets tidsålder, fordrar Han inget mindre. Hans kallade och utvalda skall prisa Honom, som har kallat ut dem ur mörkret och in i Sitt fantastiska ljus. Samma Bibel, som radar upp Guds folks förmåner, och Hans löften till dem, innehåller också de heliga plikter och allvarsmättade skyldigheter Han väntar Sig uppfyllas av herden, som ansvarar för Guds skara. Folket skall nämligen kunna se, om den levande förkunnaren bär den gudomliga prägeln och äger Himmelens sändebrev i form av likhet med Honom, som är Överherden. Gud avser, att en utläggare av Bibeln till sinnelag och uppträdande hemmavid skall vara ett praktiskt exempel på den sanning han bibringar sin nästa. rätt

(81)Karaktären syns utanpå. En persons väsen utgör ett större inflytande, än hans talade ord. Ett stillsamt, konsekvent, gudaktigt leverne är ett levande brev, som alla känner till och kan tyda. En man må tala och skriva som en ängel, men hans agerande kan påminna om en riktig djävuls. Gud vill, att sanningens anhängare (82) skall nitiskt göra det goda. När de intar höga ställningar, prövas de mot en högre standard. De blir sållade; defekter och dåliga sidor hos dem dras fram i ljuset; ty om sådana förekommer, märks de på talet och uppförandet. En rejäl karaktär är ingenting, som gestaltas utifrån, eller man drar på sig som ett klädstycke, utan är något på insidan, som strålar utåt. Om sann godhet, renhet, ödmjukhet, saktmod och gudsvördnad bor i hjärtat, återspeglas detta faktum i karaktären; och ett dylikt sinnelag är fullt av kraft. rätt

(82)Det lilla fåtalets fel och vanor. Tempelvakterna, som var utskickade för att arrestera Jesus, rapporterade att: ”’Aldrig har någon människa talat som han.’” {Johannesevangeliet 7:46.} Nå, skälet härtill var, att ingen människa någonsin har levat som Han; ty om Han inte hade gjort det, kunde Han inte ha talat så. Hans ord förde med sig en övertygande kraft, eftersom de strömmade ur ett rent, heligt hjärtat, som svämmade över med kärlek och medkänsla, välgörelse och sanning. Hur gläder det ej hatarna av Guds lag, att upptäcka karaktärsmässiga fel och fläckar hos någon, som ställer sig upp till försvar för denna lag! De fröjdar sig över, att utmåla samtliga trogna och äkta troende som klandervärda på grund av det lilla fåtalets brister och förkastliga vanor. rätt

(82)Det förekommer en vältalighet hos en ren, sann, ofördärvad kristens liv. Vi kommer att utsättas för frestelser, så länge som vi befinner oss i denna värld; men i stället för att skada oss, kommer de blott att förvandlas till vår fördel, om de står emot dem. Satan begränsas av linjer, som han inte får korsa. Han må tända elden, som bränner upp orenheterna, men i stället för skada, frambringar elden endast karaktärens guld. Sinnelaget görs renare, det lyfts upp till ett säkrare plan, som det ej befunnit sig på före prövningen. rätt

(82)Vid Baal-Peor. Brottet, som orsakade Guds straffdomar över Israel, var vällust. Kvinnors fräckhet, för att snärja själar, upphörde inte vid Baal-Peor. Trots straffet, som utmättes mot syndarna i Israel, har samma brott upprepats många gånger. Satan gjorde (83) sitt yttersta, för att fullständigt föröda Israel. På Bileams inrådan, lade Balak ut snaran. Israel skulle med mod i barm ha mött fienden på slagfältet, och stått emot samt besegrat dem; men då kvinnor riktade sig till dem och sökte deras samvaro samt förhäxade dem med sin tjusarkonst, föll de för frestelsen. De blev inbjudna till fester till avgudarnas ära, och intagandet av vin omtöcknade ytterligare deras förvirrade sinnen. rätt

(83)Självbehärskningens styrka, troheten mot Guds lag upprätthölls inte. Deras sinnen blev så omtöcknade av vin, och deras otyglade lidelser fick sådant utrymme och trängde så igenom alla barriärer, att de hälsade frestelsen välkommen, till dess de infann sig på avgudafesterna. De, som aldrig hade ryggat undan i strid, som var modiga män, barrikaderade inte själen, för att stå emot frestelsen, att ge efter för sina djuriska lidelser. Avgudadyrkan och vällust följdes åt. Först fläckade de ned samvetet genom liderlighet, varpå de fjärmade sig än mer från Gud genom avgudadyrkan, varigenom de visade Israels Gud förakt. rätt

(83)Satan återanvänder sina stämplingar. Nära slutet på denna världs historia kommer Satan att verka med all kraft på samma sätt och med samma frestelser, med vilka han frestade det forntida Israel strax före deras inträde i det förlovade landet. Han kommer att placera ut snaror för dem, som hävdar sig hålla Guds bud, och som nästan står på gränsen till det himmelska Kanaan. Han kommer att bruka sina krafter maximalt, för att låta fällan slå ihop kring själar, och för att utnyttja Guds bekännande folks svagaste punkter. Satan är fast besluten, att med sina frestelser störta över ända dem, som ej har ställt de djuriska lidelserna under förnuftets kontroll, utan har låtit tankarna löpa i dessa lidelsers kanal - för att förorena deras själar med vällustens utsvävningar. rätt

(84)(84) Han siktar inte särskilt in sig på de lägre och mindre viktiga personerna, utan han använder sig av sina snaror genom dem, som han kan skriva in som sina ombud, för att lura eller locka män till, att ta sig friheter, som fördöms i Guds lag. Och män i ansvarsställning, som lär ut Guds lags krav, vars läppar yttrar sakskäl till stöd för Hans lag, som Satan så ivrigt har bekämpat - mot sådana använder han sina helvetiska krafter och medhjälpare, och besegrar dem genom de svaga sidorna hos deras karaktärer. Han vet, att den som syndar på en punkt, gör sig skyldig till allt, varvid han tar kontroll över hela personen. rätt

(84)Sinne, själ, kropp och samvete omfattas av ödeläggelsen. Om personen är en rättfärdighetens budbärare, och har ägt stort ljus, eller om Herren har använt honom som en särskild arbetare för sanningens sak, hur stor blir då inte Satans triumf! Så han jublar! Så Gud vanäras! rätt

(84)Utsvävningar i vällust, ett av Satans förtrollningsmedel. Hebréernas utsvävningar i vällust åstadkom mot dem det, som nationernas krigföring och Bileams besvärjelser inte hade åstadkommit. De skildes från sin Gud. De miste sitt skyddande hölje. Gud blev deras fiende. Så många av folkets ledare gjorde sig skyldiga till vällustsynd, att denna blev en nationell överträdelse; Gud blev nämligen vred på hela församlingen. rätt

(84)Samme Satan är nu verksam med samma mål i sikte, att försvaga och förstöra det folk, som påstår sig hålla Guds bud, precis när de står på gränsen till det himmelska Kanaan. Satan vet, att hans lägliga tillfälle har kommit. Han har föga tid kvar att handla på, och han kommer att verka med oerhörd kraft, för att snärja Guds folk genom svagheterna i deras karaktärer. rätt

(84)Fresterskor. Kvinnor kommer att fungera som frestare, de kommer att göra sitt bästa, för att locka till sig och vinna (85) männens uppmärksamhet. Först kommer de att söka, att vinna deras medkänsla, sedan deras tillgivenhet, och därpå förleda dem till brott mot Guds okränkbara lag. De, som har våldfört sig på sina egna sinnen och känslor, genom att använda dem till dylikt, som Guds Ord förbjuder, kommer ej att dra sig för, att vanhedra Gud medelst olika slags avguderi. rätt

(85)Gud kommer att lämna dem åt deras motbjudande njutningar. Det är nödvändigt, att bevaka tankarna; att sätta ett stängsel runt själen i form av Guds Ords vägledning; och att tänka, tala och handla väldigt omdömesgillt, för att inte falla i synd. Det är nödvändigt, att akta sig för uppammandet av de djuriska lidelsernas herravälde. Att falla till föga för dessa, bär ej helgade tankars och hjärtans frukt. rätt

(85)Det är nu Guds budlydiga folks plikt, att be och ihärdigt granska Skrifterna, för att lagra Guds Ord i hjärtat, för att de inte skall synda mot Honom med avgudadyrkandets tankar och förnedrande vanor. Eljest blir Guds församling demoraliserad, liksom de fallna kyrkorna, vilka profeterna betecknar som fulla av varje oren och avskyvärd fågel. - The Review and Herald, den 17. Maj, 1887. rätt

(85)Gjorda lämpliga för omvandling. Det skall förekomma ett folk, som görs lämpliga för omvandling till Himmelen. Hanok står som en bild på dessa. De spanar och längtar efter Herrens ankomst. Jesus kommer att fortsatt verka i alla dem, som vill samarbeta med Honom i förlossningsplanen. Han gav Sig Själv för vår skull, för att köpa loss oss från all orättfärdighet, och rena åt Sig ett ovanligt folk, som skulle ivra för goda gärningar. Gud har tillhandahållit varje resurs, för att de skulle bli förståndiga kristna, fulla av kunskap om Hans vilja i all vishet och andlig insikt. rätt

(85)Teoretisk kunskap om sanningen är väsentlig, men vetande om den främsta sanningen kommer inte att frälsa oss; vår (86) insikt måste vara praktisk. Guds folk skall inte bara känna till Hans vilja, utan även utöva den. Många kommer att rensas bort från skaran av dem, som känner till sanningen, eftersom de inte blivit helgade genom den. Sanningen måste ta hjärtat i besittning, för att helga och rena personen från all världslighet och sinnlighet på djupet. Själens tempel måste rengöras. rätt

(86)Varje dold handling sker, som om vi stode i närvaro av Gud och Hans heliga änglar, ty allting ligger öppet för Gud, och för Honom går det inte att dölja någonting. rätt

(86)Fördärvande yttringar inom äktenskapet. I detta skede av historien förbises ofta äktenskapslöftena. Gud avsåg aldrig, att äktenskapet skulle skyla över den stora mängd av synder, som utövas där. Sinnlighet och djuriska lustar inom äktenskapets ram ger sinnet och moralen smak för förnedrande vanor utanför äktenskapets hamn. rätt

(86)Gud håller på att rena ett folk, för att det skall ha oskyldiga händer och ädla hjärtan, när det står framför Honom i domen. Nivån måste höjas, fantasin rengöras; passionen för vidriga vanor måste ges upp, och själen hänge sig åt rena tankar, helgade vanor. Alla, som kommer att ta sig igenom prövningen och vedermödan, som väntar oss, kommer att vara delaktiga av den gudomliga naturen, de kommer att ha undvikit, inte sysslat med, det fördärv, som råder i världen på grund av lustan. rätt

(86)Källan till andlig kraft. Satans verk uppmärksammas nästan inte alls, eftersom renhet och helighet inte utmärker levernet och sinnelaget hos dem, som säger sig vara Kristi tjänare. Annars skulle vi bli stärkta med all kraft, i enlighet med Hans fantastiska makt, och bli befästa mot Satans frestelser. Kristus och Hans renhet samt Hans makalösa skönhet är det, som själen borde begrunda. Det finns andlig kraft åt alla, som de kan få, om de vill. Denna kraft är till, för att vi skall besegra frestelsen, så att vi kan fullgöra vår plikt och själen förbli ofläckad. De, som känner sitt behov av (87) styrka från Guds Ande i sitt inre, kommer inte att förlora sin rättskaffenhet. Allvarligt menad bön och vaksamhet kommer att lyfta dem över frestelsernas hinder. Vi måste vara förenade med Kristus genom levande tro. rätt

(87)Likhet med Kristus till karaktären. Vi är nu utsatta för de sista dagarnas faror. Satan har stigit ned med stor kraft, för att åstadkomma sina bedrägerier. Han fäster sinnet eller fantasin vid orena, olovliga ting. Kristna blir lika Kristus till karaktären, genom att uppehålla sig vid den gudomliga Förebilden. Det, som de kommer i beröring med, utövar ett formande inflytande på liv och sinnesart. rätt

(87)Jag läste om en målare, som aldrig kastade ett öga på en ofullkomlig tavla av rädsla för, att den skulle fördärva hans egen konstnärliga förmåga. Det, som vi vanligast tittar och tänker på, kryper till viss grad in i vårt inre. En föreställningsförmåga, som vants vid, att koncentrera sig på Gud och Hans ljuvlighet, drar sig för, att uppehålla sig vid scener skapade av en fantasi driven av lusta.... rätt

(87)Satans infernaliska vishet. Satan verkar nu, såsom han gjorde i Eden, såsom han har gjort under alla därpå följande tidsåldrar. Ärkefienden är väl medveten om, vilket material han har att göra med. Han känner till de svaga punkterna hos varje karaktär; och om dessa svaga sidor inte blir stärkta, ger han prov på sin infernaliska vishet genom sina knep, för att bringa på fall de starkaste, däribland ledare för Israels här. Under historiens gång har karaktärer blivit till vrak, eftersom själen inte har gjorts till en garnison. Och nu, när vi närmar oss tidens slut, kommer Satan att verka med mästerliga insatser, för att underminera principfasthet och fördärva den moraliska karaktären. rätt

(87)Synd begås av många, som tror att de framgångsrikt har dolt sitt brott. Men det finns En, som säger: ”Jag känner dina (88) gärningar”; ”ingenting är dolt som inte skall uppenbaras, och ingenting är gömt som inte skall komma i dagen.” {Uppenbarelseboken 3:15; Matteusevangeliet 10:26.} När sinnet kretsar kring synden, inträffar det bedrägerier; lögner uttalas; utövarna av dessa synder drar sig nämligen heller inte för osanningar. Dock kommer all synd att avslöjas. rätt

(88)Synden går inte att dölja för Gud. Gud ser syndaren. Ögat, som aldrig tillsluts, skådar varje gärning. Denna skrivs ned i Hans bok. En person kan dölja sin synd för far, mor, fru och vänner, och ändå ligger allt öppet inför Gud, och förs in i Hans anteckningar.... David ångrade verkligen sin överträdelse, och fastän han bekände och avskydde sin synd, kunde han inte glömma den. rätt

(88)Han utbrast: ”Vart skall jag gå för din Ande, vart skall jag fly för ditt ansikte? Om jag far upp till himlen, är du där, bäddar jag åt mig i dödsriket, är du där. Tar jag morgonrodnadens vingar, gör jag mig en boning ytterst i havet, skall också där din hand leda mig.... så är inte mörkret mörkt för dig, natten skall lysa som dagen” [Psaltaren 139:7-12]. rätt

(88)Gud är överallt. Han ser och vet allting, dessutom genomskådar Han hjärtats avsikter och planer. Det är därför lönlöst, att försöka att skyla över synd från Hans iakttagande. Han såg våra första föräldrar i Eden. Han såg Kain höja handen, för att döda Abel. Han såg synderna begångna av invånarna i den gamla världen, samt bestämde deras dagar och straffade dem med en vattenflod. Han såg sitt eget folk judarnas synder, då de smidde planer mot Guds Sons liv. rätt

(88)Guds minnesbok. Förvisso noterar Han varje överträdelse, och varje hemlig handling kommer att belysas i domen. Våra synder kan döljas för dödliga människor, de kan döljas för de goda, de rena och de heliga, för vänner (89) och för fiender; ändå ser Gud dem. Alla synder kommer att avslöjas på domens dag, och med mindre de har ångrats tidigare, kommer de att få sitt passande straff; Gud har nämligen antecknat samtliga människors samtliga gärningar i en minnesbok. Alla livets goda och onda gärningar står skrivna där. rätt

(89)Faktumet, att ens samlade synder är registrerade och slutligen kommer att röjas, är ohyggligt; och varför Guds bekännande söner och döttrar, mot denna bakgrund, vågar sig på synd mot det egna samvetet och genom sin överträdelse blandar in andra i samma elände, är en gåta. Har de inte smakat den kommande världens härlighet? Har de inte upplevt ljuvliga stunder i Guds sällskap? Hur kan de då begå sinnliga, förbjudna, själsförstörande handlingar? rätt

(89)Då drar Gud ridån åt sidan. Den sista, stora dagen väntar på oss runt hörnet. Måtte alla betänka, att Satan i nuet söker, att ta kommandot över själar. Han leker med våra eviga öden. Tänker just Du begå synder på själva gränsen till det himmelska Kanaan? Oh, vilka avslöjanden! För första gången kommer maken att få kännedom om bedrägerier och lögner begångna av makan, som han trodde var oskyldig och renhjärtad. För första gången kommer makan att få kännedom om makens djupdykningar, och släkt och vänner kommer att se, hur lögn och falskhet har omgett dem; ty alla hjärtans hemligheter kommer att dras fram i ljuset. Domens timme är nästan här - länge försenad genom Guds godhet och förbarmande. Dock kommer Guds basun att ljuda, till de levande oförbereddas bestörtning, och väcka de likbleka dödas skara. Den stora vita tronen kommer att ställas fram, och alla de rättfärdiga döda kommer att träda fram odödliga. rätt

(89)Oavsett vilka små synder man har hängett sig åt, kommer [de] att (90) ödelägga själen, såvida inte de betvingas. Små synder växer till stora synder. Orena tankar, orena handlingar i lönndom, grova, simpla och sinnliga tankar och handlingar inom äktenskapet, frisläppandet av djuriska lidelser som gift, leder till varje annan synd, till överträdandet av samtliga Guds bud. rätt

(90)Den mänskliga svagheten antar tyranniska proportioner. Personer, som Gud har anförtrott med ädla förmågor, kommer - med mindre de står skuldra vid skuldra med Gud - att uppvisa allvarliga svagheter. Eftersom de saknar Kristi nåd i själen, kommer de att göra sig skyldiga till svåra brott. Detta beror på, att de inte inlemmat Guds sanning. De har inte tuktat sig själva; själen har inte förfinats från ett steg till nästa; medfödda böjelser har inte hållits tillbaka, utan har tyngt ned själen. Genom Sin nåd har Jesus tillhandahållit tillräckliga resurser, för att besegra alla naturliga svagheter. Om svagheten inte betvingas, blir den en tyrann, en erövrare, som betvingar personen, och så höljs det himmelska ljuset i dimma, varpå det slocknar. rätt

(90)Intellektuell storhet otillräcklig. Jag känner, att jag måste skriva fritt ur hjärtat om detta, eftersom jag inser, vilken fara vi svävar i. I det förgångna finner vi smärtsamma exempel på, hur män i hög ställning har dukat under för fördärvet. Män med mästerligt tänkande, som ägt stora mängder inflytande, har inte fullt ut litat på Gud, utan tagit emot pris och smicker samt segerkransar från världens stora, varefter de förlorat fotfästet, och fått för sig, att stora personers synder inte var något farligt. Den himmelske vägvisaren lämnade dem, och sedan gick det snabbt och brant utför till fördärv och ruin. De glömde alldeles bort måttstocken för heder, förlorade uppfattningen om rätt och fel, om synd och rättfärdighet. I karaktären förekommer det ljus och skuggor, och den ena avgår förvisso med segern. rätt

(91)(91) Gud i Himmelen väger ens moraliska värde. Han kommer att döma rättfärdigt. De onda kommer inte alltid att vara obehindrade. Inget annat, än nåd och sanning förankrade i det inre, länkade till sinnelaget, förmår att hålla ens de största, mest begåvade personer över den moraliska vattenytan. I fall intellektuell storhet hade räckt till, skulle deras karaktärer ha varit fasta som klippan. Men de var i behov av sedesamma karaktärer. Paul säger: Jag är, vad jag är tack vare den Guds nåd, som bor i mig. Guds folk måste resa sig upp, och omgjorda sig med rättfärdighetens fullständiga vapenrustning. - The Review and Herald, den 24. Maj, 1887. rätt

(91)Orsaker till Israels misslyckande. Många i dåtidens Israel föll precis före övergången till det förlovade landet. Vad var deras synd? Vällustens utsvävningar. Och dessa ohelgade lidelser i hjärtat behärskar med sagolik kraft åtskilliga av dem, som säger sig följa Kristus. Många med kunskap om sanningen talar och handlar på ett fördärvat vis. De äger förståndets gåva, de begriper sanningen, men har inte blivit i allt omvända; de har inte erfarit sanningens frälsande kraft i själen. Kristus är ingen ärad gäst i deras hus. Sinnlighetens tillfredsställelse ärgar hela människan, den fläckar ned och förstör hela hushållet.... Renheten och heligheten hos det äktenskapliga samlivet, som infördes i Eden som något att bevaras okränkt, upphöjt, urartar till, att behaga lustan. - Manuskript 31, 1885. rätt

(91)Davids avvikelse från det rätta. Gud valde ut David, en ödmjuk fåraherde, till att styra över Sitt folk. Han var noga, då det gällde alla ceremonier knutna till den judiska religionen, och han utmärkte sig genom sin djärvhet och orubbliga förtröstan på Gud. Han stod ut genom sin trofasthet och vördsamhet. Hans bestämdhet, enkelhet, kärlek till rättvisan, och karaktärsfasthet gjorde honom lämpad, att förverkliga Guds heliga syften, att (92) undervisa Israel under deras andaktsövningar, och att styra över dem som en givmild och klok monark. rätt

(92)Hans religiösa sida var uppriktig och brinnande. Det var då David var så här hängiven Gud, och ägde dessa upphöjda karaktärsdrag, som Gud kallade honom för en man enligt Hans eget hjärta. Sedan han hade upphöjts till tronen, skilde sig hans allmänna inriktning starkt från andra länders kungars. Han kände vämjelse inför avgudadyrkan, och såg noga till, att Israels folk inte förleddes till dylikt av grannfolken. Hans folk älskade och ärade honom högt. rätt

(92) Han erövrade och segrade ofta. Hans rikedom och storhet tilltog. Men hans välstånd ledde honom på avvägar från Gud. Hans frestelser var mångtaliga och starka. rätt

(92)Månggiftets sorgliga följder. Så småningom lade han sig till med samma vana, som andra kungar på trakten, nämligen flera fruar, och hans liv blev bittert på grund av månggiftets onda följder. Hans första felsteg var, att ta sig mer, än en hustru, varigenom han avvek från Guds kloka ordning. Denna avvikelse från det rätta beredde vägen till större felgrepp. I de avgudadyrkande kungarikena betraktades det som en ytterligare heder och ära, att ha många makor, och David trodde, att detta förhållande skulle stärka tronen. Emellertid kom han att upptäcka det stora eländet därvidlag i form av de talrika hustrurnas och barnens inbördes osämja, rivalitet och avund. rätt

(92)Davids syndaånger. Hans brott i fallet med Uria och Bat-Seba var vidrigt i Guds ögon. En rättvis och opartisk Gud varken fördrog eller ursäktade dessa synder från David, utan sände en åthutning och ett allvarligt fördömande genom Sin profet Natan, vilket målade hans fruktansvärda brott i klara färger. David hade blivit förblindad för sin makalösa avvikelse från Gud. Han hade ursäktat sin syndighet inför sig själv, tills han betraktade sitt handlade som godtagbart. 92 rätt

(93)David vaknade som ur en dröm. Han kände förnimmelsen av sin synd. Han sökte inte, att ursäkta sig, eller bortförklara sin överträdelse, såsom Saul hade gjort; utan med ånger och äkta sorg sänkte han huvudet inför Guds profet, och medgav sin skuld. Natan sade till David, att på grund av hans ånger och ödmjuka bekännelse skulle Gud förlåta hans synd, och delvis avvärja den hotande olyckan, samt skona hans liv. rätt

(93)Överträdelse och bestraffning. Ändå måste han straffas, eftersom han hade gett Herrens fiender all orsak till hädelse. Guds fiender har nyttjat tillfället från Davids dagar till nutiden. Skeptiker har angripit kristendomen och gjort narr av Bibeln, eftersom David gett dem vatten på deras kvarnar. De påpekar för kristna fallet med David - hans synd mot Uria och Bat-Seba, hans flergifte - och sedan framhåller de, att David kallas för en man i enlighet med Guds eget hjärta; och om Bibelns protokollsanteckning stämmer, rättfärdigade Gud David i hans brott. rätt

(93)Jag blev visad, att det var då David var renhjärtad, och rättade sig efter Guds anvisningar, som Gud kallade honom för en man samstämmig med Hans hjärta. Då David avvek från Gud, och fläckade ned sin dygdiga karaktär med sina brott, var han ingalunda samstämmig med Guds hjärta. Gud rättfärdigade honom inte det minsta i hans synder, utan sände Sin profet Natan med förfärliga domsord till David, eftersom han hade överträtt Herrens bud. rätt

(93)Gud visade Sitt missnöje med Davids många fruar, genom att hemsöka honom med straffdomar, och genom att låta ondskan florera i hans eget hus. Den förfärliga olycka, som Gud lät drabba David, vars redbarhet tidigare kom honom att bli kallad för en man i enlighet med Guds eget hjärta, bevisar (94) för senare släkten, att Gud inte tänker rättfärdiga någons överträdelser av Hans bud, utan att Han utan tvivel kommer att straffa den skyldige, hur än rättfärdig och gynnad av Gud vederbörande må ha varit, då han följde Herren med rent hjärta. När den rättfärdige överger sin helgelse och gör det onda, räddar inte tidigare rättfärdighet honom från en rättvis och helig Guds vrede. rätt

(94)De heligas synder i Bibeln. Ledande män i Bibelns historia har syndat å det grövsta. Deras synder har inte täckts över, utan står nogsamt antecknade i Guds församlings historia, jämte straffet från Gud, som följt på överträdelserna. Dessa exempel har fått stå kvar till nytta för efterföljande släkten, och bör väcka förtröstan på Guds Ord som en pålitlig historisk skildring. Personer ute efter, att tvivla på Gud, tvivla på kristendomen och Guds Ord, dömer inte uppriktigt och opartiskt, utan med fördomsfulla sinnen granskar de Israels mest framträdande ledares alla karaktärsdefekter. rätt

(94)Gud har sett till, att teckna en trovärdig bild i den inspirerade historien av dåtidens bästa och största mäns sinnelag. Dessa män var dödliga, förföljda av en frestande djävul. Deras svagheter och synder är inte dolda, utan nogsamt förtecknade, tillsammans med åtföljande tillrättavisning och bestraffning. ”Det som hände dem tjänar som exempel och skrevs ner för att varna oss som har världens slut inpå oss.” {Första Korintierbrevet 10:11.} rätt

(94)Gud har inte låtit mycket sägas i Sitt Ord, för att hylla de goda sidorna hos de bästa personer, som har levat på jorden. Alla deras segrar samt storslagna och goda gärningar har tillskrivits Gud. Han allena skall erhålla äran, Han allena skall upphöjas. Han har varit allt i alla. Människan har varit blott ett ombud, ett ömtåligt redskap, i Hans händer. Makten och härligheten har tillhört Gud. Gud har sett hos människan en ständig böjelse för, att avvika ifrån och glömma Honom, för att tillbe skapelsen hellre, än (95) Skaparen. Därför har inte Gud tillåtit särskilt mycket prisande av människan att stå i kyrkohistoriens bok. rätt

(95)Den botfärdiges psalm. David ångrade sin synd, i säcktyg och aska. Han bönföll om Guds tillgivelse, och stack inte under stolen med sin ånger inför de stora männen, ja, inte ens inför tjänarna, i sitt rike. Han tonsatte en syndaångrande psalm, där han berättar om sin synd och ånger. Denna psalm visste han skulle sjungas av efterkommande släktled. Han ville, att andra skulle lära sig av hans sorgliga livshistoria. rätt

(95)Sångerna, som David komponerade, framfördes av hela Israel, särskilt i närvaro av det församlade hovet, samt inför präster, äldstebröder och rikets herrar. Han förstod, att bekännandet av hans skuld skulle komma framtida släkten att notera hans synder. Han lade fram sitt ärende, och visade, vilken han förtröstade på för benådning. ”Gud, var mig nådig enligt din godhet, utplåna mina överträdelser enligt din stora barmhärtighet. Två mig ren från min missgärning, rena mig från min synd.” ”Rädda mig från blodskulder, Gud, du min frälsnings Gud” [Psaltaren 51:3-4, 16]. rätt

(95)David uppvisade inte en icke omvänd persons anda. I fall han hade varit likadan till sinnes, som härskarna över grannländerna, skulle han ej ha funnit sig i, att Natan så livligt skildrade hans brott i dess verkligt avskyvärda färger, utan skulle ha tagit livet av den korrekte tillrättavisaren. Nå, trots hans trons upphöjdhet, och hans obegränsade makt, visar hans ödmjuka erkännande av allt, som lades honom till last, att han fortfarande fruktade och skälvde inför Herrens yttranden. rätt

(95)Vad Davids felaktiga handlande utmynnade i. David fick bitterligen erfara sitt felandes frukter. Hans söner upprepade synderna, som han själv hade gjort sig skyldig till. rätt

(95)Amnon begick en oerhörd förbrytelse. Absalom hämnades, genom att döda honom. Härigenom (96) påmindes David ständigt om sin synd, och han fick känna på hela återverkan från orättvisan mot Uria och Bat-Seba. - 4SGa, sid. 85-89. rätt

(96)Varningar från andras exempel. Guds tillrättavisning har entydigt uttalats mot män och kvinnor, som har syndat, genom att fördärva sina kroppar och besmitta sina själar medelst tygellöshet. De har sett varningarna yttrade till andra i liknande omständigheter. De har övervunnits av frestaren och Guds tydliga misshag har vilat över dem.... Gud har uttryckt fördömande av synd i alla dess former. Synden otukt tillrättavisas och fördöms synnerligen klart. Män och kvinnor kommer att dömas enligt det ljus, som Gud har gett dem. - Vittnesbörd till Predikanter och Bibelarbetare, s. 437. rätt

(96)Låt ett helgat förnuft styra!. Varje fördärvbringande lidelse måste hållas under ett helgat förnufts herravälde, genom den nåd, som Gud till överflöd skänker i varje nödläge. Men kasta Dig aldrig huvudstupa in i ett nödläge; försätt Dig inte frivilligt i ett läge, där frestelserna haglar över Dig, och undvik dessutom minsta antydan om indiskretion, som andra kan hänvisa till. - Mind, Character, and Personality, Band 1, s. 237. rätt

(96)Riktig uppfattning om jaget i ljuset från Guds Ord. Satans ständiga frestelser är avsedda, att försvåra personens herravälde över det egna hjärtat, att underminera hans förmåga till självbehärskning. Han gör så, att personen bryter länkarna, som förbinder honom i ett heligt, lyckligt förbund med sin Skapare. När han så är bortkopplad från Gud, tar lidelserna kontroll över förståndet, och impulserna över principfastheten, och så blir han syndig i tanke och gärning; omdömet fördunklas, förnuftet tycks bryta benet, och han behöver återställas till sig själv, genom att återställas till Gud med hjälp av en riktig uppfattning om sig själv i ljuset från Guds Ord. - Mind, Character, and Personality, Band 1, s. 228. rätt

(97)(97) Trons makt. Med hjälp av vad skall en ung man tygla sina onda böjelser, och utveckla det, som är ädelt och gott i sinnelaget? När viljan, intellektet och känslorna behärskas av trons makt, förvandlas dessa. ”Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära” [Första Korintierbrevet 10:31]. Här är principen, som underbygger varje handling, tanke och bevekelsegrund, när hela väsendet står under Guds viljas kontroll. rätt

(97)Rösten och lidelserna måste korsfästas. ”Allt förmår jag i honom som ger mig kraft” [Filipperbrevet 4:13]. Viljan, aptiten och lidelserna kommer att fordra eftergifter, men Gud har lagt ned inom Dig önskningar om höga och heliga syften; och dessa behöver inte gå om intet. Dock går de om intet, när vi vägrar att underkasta oss förnuftets och samvetets herravälde. Det är meningen, att vi skall hålla emot våra lidelser och förneka jaget. rätt

(97)Satans jakt på de unga. Ett ohelgat sinne tar inte emot den styrka och tröst, som Gud har i beredskap åt alla, som kommer till Honom. Personen är orolig, känner en brinnande önskan om någonting nytt, att tillfredsställa, glädja och fängsla sinnet med, och denna eftergivenhet kallas för nöje. Satan har lockande medel, med vilka han fångar ungdomars intresse och upphetsar deras fantasi. Sedan har han dem i snaran. Bygg inte karaktären på lösan sand! - Manuskript 59, 1900. rätt

nästa kapitel