Onani

(120)Ädla föresatser och det andliga livet skärs i strimlor. Synd i lönndom omkullkastar ädla föresatser, allvarliga ansträngningar, liksom viljestyrkan nödvändig för uppammandet av en sund, kristen karaktär. Alla med en sann förnimmelse av, vad som krävs för det kristna levernet, känner till, att Kristi efterföljare är skyldiga, att i egenskap av Hans lärjungar ställa alla lidelser, kroppsliga krafter och sinnesförmögenheter under Hans herravälde. De, som styrs av sina lidelser, är inte Kristi anhängare. De är alltför hängivna tjänsten åt sin mästare, upphovsmannen till all ondska, för att överge sina fördärvade och fula ovanor och välja, att tjäna Kristus. - Child Guidance, sid. 445-446. rätt

(121)Livskraften sinar. (121) Vanan, att synda i smyg, förstör förvisso organismens livskraft. All onödig ansträngning härvidlag följs av motsvarande nedgång. Hos de unga utsätts deras livsviktiga kapital, hjärnan, för så svåra påfrestningar i tidig ålder, att den drabbas av utarmning och allvarlig utmattning, vilket lämnar kroppens system öppet för sjukdom av allehanda slag. rätt

(121)Grunden läggs för diverse sjukdomar senare i livet. I fall vanan fortsätter från femton års ålder och uppåt, kommer naturen att protestera mot de övergrepp den har utsatts för, och fortgående utsätts för. Naturen kommer att låta dem lida straffet för överträdelsen av dess lagar, och det sker i synnerhet från trettio till fyrtiofems års ålder, i form av olika smärtor i organismen och ett antal sjukdomar, typ lever- och lungplågor, nervvärk, ledvärk, fel på ryggraden, njuråkommor och kräftsvulster. Delar av naturens fina maskineri ger upp, och överlåter en tyngre börda åt resten av kroppen att sköta om. Härigenom bringas naturens fina avstämning i oordning; sedan inträffar ofta ett plötsligt sammanbrott i det mänskliga maskineriet, som utmynnar i döden. - Child Guidance, s. 444. rätt

(121)Följden av självbefläckning. Kvinnor besitter mindre livskraft, än det motsatta könet, och berövas i stor utsträckning den stärkande, uppiggande luften genom inomhusvistelse. Följderna av onani hos dem framgår av allehanda sjukdomar, såsom katarrer, vattusot, huvudvärk, minnesförluster och sämre syn, betydande svaghet i ryggen och länderna, åkommor i ryggraden, huvudet tynar av inåt. Kräftvätskan, vilken borde ligga sovande i organismen livet ut, inflammeras och inleder sitt gnagande, förstörande verk. Sinnet ödeläggs ofta helt, varpå vanvett följer. [Se Bihang A.] - Apeal to Mothers, s. 27. rätt

(122)En person, som önskade förbön för tillfrisknande. (122) Maken och jag bevistade en gång ett möte, där man vädjade för en broder, som led svårt av lungsot. Han var blek och avmagrad. Han önskade, att Guds folk skulle be för honom. Han sade, att familjen var sjuk, och att han hade förlorat ett barn. Han talade känslosamt om sin förlust. Han sade, att han under längre tid hade väntat på, att få träffa broder och syster White. Han hade trott, att deras bön skulle ombesörja hans tillfriskning. Efter mötets slut påkallade bröderna vår uppmärksamhet på fallet. De sade, att församlingen bistått dem, och att hans barn hade avlidit. Bröderna hade besökt hans bostad och förenat sig i bön för den hårt drabbade familjen. Vi var helt slut och kände ansvaret för mötets framgång, så vi bad om, att få slippa. Jag hade bestämt mig för, att inte delta i bön för någon, med mindre Herrens Ande skulle övertyga mig om motsatsen.... rätt

(122)Samma kväll föll vi på knä i bön och lade fram fallet inför Herren. Vi bönföll om, att Gud skulle meddela oss Sin vilja rörande honom. Vår hela önskan var, att Gud skulle bli ärad. Ville Herren, att vi skulle be för den drabbade mannen? Vi lade saken i Herrens händer och gick till sängs för natten. I en dröm framställdes mannens historia tydligt. Hans vanor från barndomen visades, och om vi skulle be för honom, tänkte Herren inte lyssna till oss, ty Han såg ondska i hans hjärta. Påföljande morgon infann sig mannen för förbön. Vi tog honom avsides och sade, att vi beklagade, att vi inte kunde uppfylla hans önskan. Jag återgav min dröm, vars sanningshalt han bekräftade. Han hade masturberat sedan unga år, och hade fortsatt med sin fula ovana som gift, men sade sig vilja försöka, att upphöra därmed. Denne man måste betvinga en sedan länge ingrodd vana. Han var nu medelålders. Hans moraliska (123) principer var så svaga, att då de ställdes öga mot öga med hans långvariga eftergift, betvingades de.... rätt

(123)Här var en man, som våldförde sig på sig själv dagligen och som ändå inte drog sig för, att nalkas Gud och be om en ökning av den kraft, som han på ett vedervärdigt sätt hade förslösat och som han, vid bönhörelse, skulle använda på sin lust. Vilket tålamod har inte Gud! Om Han skulle behandla människorna i enlighet med deras fördärvade sätt, vem skulle då kunna vistas i Hans närhet? Vad hade hänt, om vi hade varit mindre eftertänksamma och lagt fram mannens fall infall Gud, medan denne utövade orättfärdighet - skulle Herren ha hört oss då? Skulle Han ha svarat? ”Du är inte en Gud som älskar ogudaktighet, den som är ond får ej bo hos dig. De övermodiga består inte inför dina ögon, du hatar alla ogärningsmän.” {Psaltaren 5:5-6.} ... rätt

(123)Det här är inget unikt fall. Inte ens samlivet med hustrun kunde hejda honom från, att fortsätta med sin ungdoms styggelse. Jag skulle önska, att jag vore övertygad om, att den jag har skrivit om, är ett sällsynt fall, men jag vet, att sådana exempel är talrika. - Child Guidance, sid. 450-451. rätt

nästa kapitel