Vädjan till Pastorer

(234)Ofläckade händer och rena hjärtan. Vi närmar oss domen, och de, som frambär varningsbudskapet till världen, måste ha rena händer och rent hjärta. De måste ha en levande förbindelse till Gud. Tankarna måste vara rena och heliga, själen obesmittad, kroppen, själen (235) och anden vara en rensad och obefläckad gåva till Gud, annars tar Han inte emot den... rätt

(235) De unga behandlas, för förhållandevis milda överträdelser, med mycken hårdhet; men när mera erfarna män och kvinnor, som har betraktats som exempel på gudsfruktan, får sina rätta jag avslöjade – ohelgade, orena till tanken, urartade till uppförandet – är det dags för sådana att bli behandlade på ett kraftfullt sätt. Den större fördragsamhet, som har visats dem, har endast, så långt jag vet, haft det inflytandet, att den kommit dem att betrakta sin otukt och sitt hor som småsaker, och allt deras låtsande har visat sig vara som morgonens dagg, när solen skiner på den. rätt

(235) Falska herdar över hjorden. Så snart, som de hamnar i frestelse, visar de sina moraliska brister – att de inte är delaktiga av den gudomliga naturen, att de ej heller har lämnat det fördärv, som råder i världen genom lusten; och att de är världsliga, liderliga och djävulska. Satan finner något i dem, som han gradvis kan egga upp till tydliga överträdelser, och han utnyttjar sina tillfällen, och följden är, att flockens bekännande herdar är köttsligt lagda. De leder fåren i sin vård, vars renhet, beskedlighet och gudaktighet de noga borde vaka över, ut i tygellöshet och otukt. rätt

(235) Det tillspillogivna i lägret. Himmelens änglar ser på med känslor av skam, sorg och avsky. Hur kan himmelens rena änglar hjälpa denna klass? Hur kan de bringa himmelskt ljus in i de församlingar, där sådana predikanter kämpar för Guds lag, men bryter mot den varje gång en gynnsam möjlighet yppar sig; lever en lögn, använder ett lömskt tillvägagångssätt, arbetar i hemlighet, ger efter för sina ohelgade tankar och eggar upp sina lidelser, (236) samt utnyttjar kvinnor och män, som frestas, i likhet med dem själva, till att bryta ned alla barriärer samt skända sina kroppar och smutsa ned sina själar? Hur kan de göra detta? Hur kan de hysa gudsfruktan? Hur kan de ha någon kärlek till Gud i sina själar? Av vilket värde är deras tro på sanningen? rätt

(236) Rensa lägret från detta moraliska fördärv, om det så drabbar de högst uppsatta männen! Gud är inte att leka med. Otukt förekommer i våra led; jag vet det, för det har blivit visat mig, att otuktens smitta stärks och utbreds. Det är mycket vi aldrig kommer att känna till; men det, som har uppenbarats, gör församlingen ansvarig och skyldig, med mindre de vidtar medvetna ansträngningar, för att utrota det onda. Rena lägret, ty det är en förbannelse i det. rätt

(236) Guds ord till Josua är följande: ”Jag vill inte mer vara med er, om ni inte skaffar bort från er det tillspillogivna. Stig upp, helga folket och säg: Helga er till i morgon. Ty säger HERREN, Israels Gud: Något tillspillogivet finns hos dig, Israel. Du kan inte stå emot dina fiender, förrän ni avlägsnar det ifrån er. Guds ord till Josua är följande: ”Jag vill inte mer vara med er, om ni inte skaffar bort från er det tillspillogivna. Stig upp, helga folket och säg: Helga er till i morgon. Ty säger HERREN, Israels Gud: Något tillspillogivet finns hos dig, Israel. Du kan inte stå emot dina fiender, förrän ni avlägsnar det ifrån er.” {Josua 7:12-13.} Detta har skrivits med tanke på oss, över vilka denna världs slut håller på att komma. Detta har skrivits med tanke på oss, över vilka denna världs slut håller på att komma. rätt

(236) Ingen verklig grund till hopp. Jag har ingen verklig grund till hopp för dem, som har stått som herdar för flocken, och har i åratal erhållit förbarmande från den barmhärtige Guden, som har följt dem med tillrättavisningar, med varningar, med böner, men som har dolt sina onda vägar, och fortsatt på dem, och således förnekat himmelens Guds lag, genom att utöva otukt. Vi kan låta dem arbeta på sin egen frälsning med fruktan och bävan, efter att allt har blivit gjort, för att leda dem rätt; men låt dem på inga villkors vis ansvara för själars skydd. Falska herdar! Oh, kan det ske, att människor, som (237) under lång tid har varit upptagna med detta verk, kommer att fördärva sina vägar, inför Herren, efter att ha vunnit stora erfarenheter och ha erhållit särskilt ljus? – Vittnesbörd för Predikanter och Bibelarbetare , sidorna 426-428. rätt

(237) Otuktiga predikanter mera skyldiga, än Belsassar. Det är en sanning, som skulle få envar av oss att gråta, att de, som lever i de sista dagarna, över vilka denna världs slut har kommit, är långt mera skyldiga, än Belsassar var. Detta är möjligt på många sätt. rätt

(237) När personer har avlagt ett okränkbart löfte om, att helga alla sina krafter till Guds heliga tjänst; när de besitter ämbeten som uttolkare av Bibelns sanning, och har tagit emot den högtidliga uppgiften; när Gud och änglar har kallats samman som vittnen till själens, kroppens och andens vigning till tjänst för Gud – då skall dessa personer, som bistår inom ett synnerligen heligt ämbete, vanhelga sina Gudagivna krafter genom oheliga gärningar? Skall det helgade kärl, som Gud skall bruka till ett högt och heligt syfte, ryckas ned från sin upphöjda och kontrollerande sfär, för att förvalta fördärvande begär? rätt

(237) Detta är en sköka. Är inte denna avgudadyrkan av det mest förödande slag? Läpparna uttrycker pris och tillbedjan av en syndfull människa, de utgjuter ord av hänryckande känslosamhet och stort smicker, som allena tillhör Gud. Krafter, som underställts Gud i allvarlig helgelse, används på en sköka; ty varje kvinna, som tar emot uppvaktning från någon annan, än sin man och som reagerar på främlingens närmanden, och vars öron förtjust lyssnar till utgjutelsen av överdådiga kärleksord, av förgudandets ord, av kärvänlighet, är en äktenskapsbryterska och sköka. – Vittnesbörd för Predikanter och Bibelarbetare , sidorna 434-435. rätt

(237) Predikanters goda exempel. Evangeliets tjänare kommer att vara mäktiga män, om de alltid har Herren framför (238) sig och använder sin tid till, att studera Hans aktningsvärdiga karaktär. Om de gjorde detta, skulle det inte förekomma något avfall, skulle det inte vara några som skiljer sig från konferensen, eftersom de, genom sina utsvävningar, har vanärat Guds sak och utsatt Jesus för öppen skam. Varje tjänare åt evangeliet bör bruka sina krafter till, att utbilda de troendes församlingar i, att ta emot Kristus i tro som sin personlige Frälsare, och inlemma Honom i sina liv och göra Honom till sin Förebild och lära av Jesus, tro på Jesus och upphöja Jesus. Predikanten själv bör uppehålla sig vid Kristi karaktär. Han bör överväga sanningen, och begrunda förlösningens mysterier, i synnerhet Kristi medlargärning i denna tid. – Utvalda Budskap, Band 3, sidan 187. rätt

nästa kapitel