Samlevnad kapitel 40. Från sida 249ren sida tillbaka

Ett Uttalande från Ellen och James White

(249) [Eftersom uttalandet gjordes gemensamt av James och Ellen White, tyder allt på, att de uttryckta åsikterna ägde Ellen Whites fulla gillande.] rätt

(249) Återinsättande möjligt. Vad beträffar fallet med den förfördelade syster A. G., vill vi säga som svar på frågorna från J. H. W., att det är typiskt för flertalet fall, där personer har fallit i synd, såsom hennes make har gjort, att de inte förnimmer någon skuld. Dock gör somliga det, och återinsätts i församlingen, men först sedan de har förtjänat Guds folks förtroende genom oreserverad bekännelse och en tids uppriktig ånger. Det här fallet innefattar vanskligheter, som inte alltid förekommer, så vi önskar att lägga till endast detta: rätt

(249) 1. I fall, där det sjunde budet har överträtts och den skyldige inte visar äkta ånger, skall den förfördelade vara fri, att ta ut skilsmässa, om det är möjligt, utan att förvärra saker och ting för sig själv och barnen. rätt

(250)2. (250) I fall en skilsmässa skulle försätta den oskyldige och barnen i ett värre läge, känner vi inte till något Skriftställe, enligt vilket den oskyldige skulle fela, genom att fortsatt vara gift. rätt

(250) 3. Tid, ansträngning, bön, tålamod, tro och gudaktigt leverne kan åstadkomma förbättring. Att leva med någon, som har brutit äktenskapslöftet och är nedsölad av vanäran och skammen hos förbjuden kärlek, utan att inse det, gröper ur själen. Ändå är skilsmässa ett livslångt, hjärtekrossande sår. Gud förbarme Sig över den oskyldige parten! Äktenskap bör först omsorgsfullt övervägas, innan det ingås. rätt

(250) 4. Varför, ja, varför skulle män och kvinnor, som annars skulle gå att betrakta som respektabla och gudfruktiga samt kandidater till frälsning, sälja sig så billigt till Djävulen, såra sina närmaste, skämma ut sina familjer, utsätta saken för förebråelse och i slutändan hamna i helvetet? Gud vise misskund! Varför vägrar de brottsliga, att visa ånger i förhållande till det förfärliga hos överträdelsen, och fly till Kristus för nåd, och, så långt som möjligt, hela de skador de har åstadkommit? rätt

(250) 5. Men om de vägrar att göra, som de borde, och om den oskyldige har gett avkall på sin juridiska rätt till skilsmässa, genom att leva med den skyldige, sedan hans skuld har blivit känd, kan vi inte se, att synd skulle vila över den oskyldige, genom att förbli gift, och vederbörandes moraliska rätt, att överge hemmet, ter sig tvivelaktig, såvida inte den egna hälsan och det egna livet skulle allvarligt äventyras, genom att stanna kvar. rätt

(250) 6. Liksom på Noas tid, är ett av vår tids tecken lidelsen för oövervägda och hastigt ingångna äktenskap. Satan ligger bakom detta. I fall Paulus förmådde, att fortsätta som ensamstående, och förorda detta åt andra, för att han och de i allt skulle vara Herrens, varför skulle då inte de, som också önskar att tillhöra Honom, liksom att undvika bekymren, prövningarna och det bittra lidandet så vanligt tillhörigt äktenskapets bild, imitera honom? Och vidare, om han fortsatte i sitt civilstånd, (251) och tordes förorda det till andra, arton århundraden senare, skulle det då inte vara ett berömvärt val för dem väntande på Människosonens ankomst, att vara som han, med mindre omisskännliga bevis för motsatsen skulle tyda på, att de förbättrade sin belägenhet, och därigenom än mer säkrade sin frälsning? Varför inte hela tiden vara på den säkra sidan, när så mycket står på spel? – The Review and Herald, den 24. mars, 1868. rätt

nästa kapitel