Skulle då inte Gud låta sina utvalda få rätt?

(127)Kristus hade talat om tiden strax före sin återkomst och de faror som hans efterföljare måste gå igenom. Och med tanke på den tiden ville han i liknelsen "lära dem att alltid be och inte ge upp". Luk 18:1. rätt

(127) "I en stad", sade han, "fanns det en domare som varken fruktade Gud eller brydde sig om människor. I samma stad fanns en änka, och hon kom gång på gång till honom och sade: 'Låt mig få ut av min motpart vad jag har rätt till.' Till en början ville han inte, men sedan tänkte han: 'Inte för att jag fruktar Gud eller bryr mig om människor, men så besvärlig som den där änkan är skall jag låta henne få vad hon har rätt till, annars pinar hon livet ur mig med sitt springande.' Och Herren sade: 'Där hör ni vad en orättfärdig domare säger. Skulle då inte Gud låta sina utvalda få rätt, när de ropar till honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta? Jag säger er: han skall snart nog låta dem få sin rätt'." Luk 18:3-8. rätt

(127)Den domare som omtalas här hade ingen respekt för det som var rätt eller medömkan för dem som led. Kvinnan som enträget lade fram sin sak för honom blev ständigt avvisad. Gång på gång kom hon till honom bara för att bli behandlad med förakt och utslängd från rättssalen. Domaren visste mycket väl att hon hade rätt och han kunde ha hjälpt henne omedelbart, men det ville han inte. Han kände sig tillfredsställd med att få visa sitt godtyckliga maktutövande genom att låta henne böna och be alldeles förgäves. Men hon gav inte upp och var inte missmodig för det. Trots domarens hårdhjärtade likgiltighet envisades hon med sin begäran tills han gav efter för henne. "Inte för att jag fruktar Gud eller bryr mig om människor", sade han" men så besvärlig som den där änkan är skall jag låta henne få vad hon har rätt till, annars pinar hon livet ur mig med sitt springande". Luk 18:5. Det gällde att rädda sitt goda namn och rykte och hindra att folk fick reda på hans partiska och ensidiga sätt att döma. Därför hjälpte han den uthålliga kvinnan. rätt

(128) ”Och Herren sade: 'Där hör ni vad en orättfärdig domare säger. Skulle då inte Gud låta sina utvalda få rätt, när de ropar till honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta? Jag säger er: han skall snart nog låta dem få sin rätt'." Luk 18:6-8. Här pekar Kristus på den skarpa kontrasten mellan den orättfärdige domaren och Gud. Det var ren själviskhet som fick domaren att ge efter för kvinnans begäran. Han ville helt enkelt slippa hennes efterhängsenhet. Han kände inget som helst medlidande med henne, och hennes elände betydde ingenting för honom. Tänk vilken skillnad det är på Guds inställning till dem som söker honom. Han har ett oändligt medlidande med de behövande och nödställda som vädjar till honom. rätt

(128)Kvinnan som bönföll domaren hade förlorat sin man. Hon var fattig och utan vänner, och hon hade inga möjligheter att få tillbaka det hon hade förlorat. På det sättet, genom synden, har människan blivit skild från Gud. Människan äger ingenting som kan rädda henne. Men i Kristus har vi kommit närmare Fadern. Dem han har utvalt älskar Gud av hela sitt hjärta. Det är dem han har kallat ut ur mörkret in i sitt underbara ljus, för att de ska vittna om hans ära och för att skina som ljus mitt i världens mörker. Den orättfärdige domaren hade inget intresse av kvinnan som besvärade honom med sin vädjan. Men för att slippa änkans envishet lyssnade han på henne så att hon blev befriad från sin motståndare. Men Gud älskar sina barn med en gränslös kärlek. Av allt på jorden är församlingen det käraste han har. rätt

(129) ”Ty Herrens folk är hans del, Jakob är hans arvedels lott. Han fann honom i öknens land, i ödsligheten, där ökendjuren tjöt. Då tog han honom i sitt beskydd och sin vård, han bevarade honom som sin ögonsten." 5 Mos 32:9, 10. "Ty så säger Herren Sebaot, han som har sänt mig för att förhärliga sig, så säger han om hednafolken, vilka plundrade er (ty den som rör vid er, han rör vid hans ögonsten)." Sak 2:8. rätt

(129)Änkans bön: "Ge mig rättvisa mot min motståndare", representerar Guds barns bön. Satan är deras store motståndare. Han är "våra bröders anklagare", som anklagar dem inför Gud dag och natt. Upp 12:10. Hela hans tid går åt till att förvränga och anklaga, att förvilla och fördärva Guds folk. I den här liknelsen lär Kristus lärjungarna att be för att de ska bli befriade ur Satans makt. rätt

(129)I Sakarjas profetia framställs Satans anklagande verksamhet och hur Kristus går emot sitt folks anklagare. Profeten säger: "Sedan lät han mig se översteprästen Josua stående inför Herrens ängel, och Åklagaren stod vid hans högra sida för att anklaga honom. Men Herren sade till Åklagaren: 'Herren skall straffa dig, du åklagare, ja, Herren skall straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är då inte denne en brand, ryckt ur elden?' Och Josua var klädd i orena kläder, där han stod inför ängeln." Sak 3:1-3. rätt

(130)Här framställs Guds folk som kriminella som ställts inför rätta. Som överstepräst försöker Josua få välsignelse för sitt folk som befinner sig i största nöd. Medan han vädjar till Gud står Satan till höger om honom som hans motståndare. Han anklagar Guds barn så att deras sak ska verka vara så hopplös som möjligt. Han lägger fram alla deras onda och felaktiga handlingar inför Herren. På det sättet hoppas han att Kristus ska se deras karaktärer på ett sådant sätt att det hindrar dem från att få hjälp i sin stora nöd. Josua är där som representant för Guds folk. Han står under fördömelsen, klädd i orena kläder. Han är medveten om sitt folks synder och känner sig nedtyngd av modlöshet. Och Satan plågar hans själ med en syndaskuld som får honom att uppleva sin situation som nästan hopplös. Ändå står han där bönfallande, med Satans makt emot sig. rätt

(130)Satan började sin verksamhet som åklagare redan i himlen, och det har han ägnat sig åt ända sedan människans fall. Hans ansträngningar kommer att öka ju närmare historiens slut vi kommer. När han ser att tiden närmar sig sitt slut kommer han att förvilla och fördärva med ännu större ihärdighet. Han ser ett folk på jorden, som trots sin svaghet och syndfullhet respekterar Jehovas lag, och det gör honom rasande. Han har bestämt att de inte ska lyda Gud. Han gläder sig över deras ovärdighet, och han har planer för hur varje själ ska snärjas och skiljas från Gud. Han gör allt för att anklaga och fördöma Gud och även alla dem som med kärlek och barmhärtighet, medlidande och förlåtande sinnelag strävar efter att förverkliga Guds planer. rätt

(130)Varje gång Gud använder sin makt att hjälpa sitt folk väcker det Satans fiendskap. Varje gång Gud gör något för människan kommer Satan och hans änglar att med förnyade krafter försöka ödelägga dem. Alla som gör Kristus till sin styrka väcker hans avund. Hans syfte är att provocera till ondska, och när han har lyckats med det skyller han allt på dem som frestats. Han pekar på deras smutsiga kläder, deras bristfälliga karaktärer. Han visar fram deras svagheter och dårskap, deras syndiga otacksamhet, deras olikhet med Kristus som har vanärat deras återlösare. Allt detta ställer han fram som ett argument mot dem, eftersom han med det vill bevisa att han är i sin fulla rätt när han vill förgöra dem. Han anstränger sig att skrämma dem, att få dem att tro att deras fall är hopplöst, att de är så orenade av synd att de aldrig kan bli rena. På det sättet hoppas han kunna undergräva deras tro till den grad att de ger efter för hans frestelser och vänder sig bort från Gud. rätt

(131)Herrens folk kan inte av egen kraft stå emot Satans anklagelser. När de ser på sig själva känner de inget annat än förtvivlan och vädjar till sin gudomlige Försvarare. De gör anspråk på Återlösarens kvalifikationer. Gud är "rättfärdig och gör den rättfärdig som tror på Jesus". Rom 3:26. Herrens barn ropar till honom att tysta Satans anklagelser. De litar på att han gör det och att han tillintetgör Satans onda avsikter. "Låt mig få ut av min motpart vad jag har rätt till," ber de, och de fräcka anklagelserna tystas av ett mäktigt argument: korset. rätt

(131) "Men Herren sade till åklagaren: 'Herren skall straffa dig, du åklagare, ja, Herren skall straffa dig, han som har utvalt Jerusalem. Är då inte denne en brand, ryckt ur elden'?" Sak 3:2. Kristus ingriper när Satan försöker omsluta Guds folk med mörker och fördärva dem. Visst har de syndat, men Kristus har tagit deras synd på sig själv. Han har ryckt ut människan som en flamma ur elden. Genom sin mänskliga natur är han bunden till människan, medan han genom sin gudomliga natur är bunden till den oändlige Guden. Hjälpen har kommit inom räckhåll för den själ som håller på att gå under. Så blir vår anklagare tillrättavisad. rätt

(132) ”Och Josua var klädd i orena kläder, där han stod inför ängeln. Och denne tog till orda och sade till dem som stod där som hans tjänare: 'Ta av honom de orena kläderna.' Och till honom själv sade han: 'Se, jag har tagit bort ifrån dig din missgärning, och man skall nu klä dig i högtidskläder.' Då sade jag: 'Må man också sätta en ren bindel på hans huvud.' Och de satte en ren bindel på hans huvud och klädde på honom andra kläder, medan Herrens ängel stod där bredvid." Med auktoriteten från härskarornas Herre gav sedan ängeln ett högtidligt löfte till Josua, som representerade Guds folk: "Om du vandrar på mina vägar och håller vad jag har befallt dig att hålla, så skall du också få styra mitt hus och vakta mina gårdar, och jag skall låta dig ha din gång bland dessa som här gör tjänst" – även bland änglarna som omger Guds tron. Sak 3:3-7. rätt

(132)Trots alla fel som Guds folk har vänder sig inte Kristus bort utan har omsorg om dem. Han har makt att byta ut deras orena klädnad, han gör det och han lägger sin rättfärdighets klädnad på dem som gör bättring genom tro. Mitt emot deras namn, i det himmelska registret, skriver han: "Förlåten". Inför hela universum bekänner han dem som sin egendom. Nu är det bevisat att Satan är en anklagare och bedragare. Gud ger sina utvalda rätt. rätt

(132)Bönen: "Låt mig få ut av min motpart vad jag har rätt till", hänvisar inte bara till Satan utan även till de redskap som han eggar till att förtala, fresta och förgöra Guds folk. De som bestämt sig för att lyda Guds bud kommer att upptäcka att de har motståndare som behärskas av underjordens makter. Det var sådana motståndare som plågade Jesus för varje steg han tog, och den beslutsamheten och outtröttligheten kan ingen människa förstå. Liksom sin Mästare är Kristi lärjungar ständigt utsatta för samma frestelser. rätt

(133)I Skriften framställs hurdant tillståndet i världen är strax före Kristi återkomst. Aposteln Jakob beskriver den girighet och det förtryck som kommer att härska. "Ni har samlat skatter i dessa sista dagar. Lönen till arbetarna som bärgade skörden på era ägor har ni undanhållit. Den skriar till himlen, och skördefolkets rop har nått till Herren Sebaots öron. Ni har levt i lyx och överflöd här på jorden. Ni har gött er på slaktdagen. Ni har dömt, ni har dödat den rättfärdige, och han gör inte motstånd mot er." Jak 5:1-6. Det är denna bild vi ser omkring oss i dag. Man använder alla former av förtryck och utpressning för att skaffa sig enorma rikedomar, samtidigt som de svältandes rop når upp till Gud. rätt

(133) "Rätten trängs tillbaka, och rättfärdigheten står långt borta, ja, sanningen vacklar på torget, och vad rätt är kan ej komma fram. Så måste sanningen hålla sig undan, och den som vände sig ifrån det onda blev plundrad." Jes 59:14, 15. Detta uppfylldes i Kristi liv på jorden. Han var lojal mot Guds bud och brydde sig inte om de mänskliga traditioner och krav som hade fått ersätta lagen. Därför hatade och förföljde man honom. Historien återupprepar sig. Människans lagar och traditioner sätts före Guds lag, och de som visar trofasthet mot Guds bud blir skymfade och förföljda. På grund av att Kristus var trogen mot Gud anklagades han för sabbatsbrott och hädelse. Han blev anklagad för att vara ansatt av en ond ande och blev utpekad som Beelsebul. På samma sätt anklagas och skymfas hans efterföljare. På det sättet hoppas Satan att han ska kunna leda in dem i synd och därigenom vanära Gud. rätt

(133)Kristus framställde karaktärsegenskaperna hos domaren som varken respekterade Gud eller människor för att visa hurdan domen skulle vara som snart skulle avkunnas i rättegången mot Kristus. Han önskade att folk i alla tider skulle förstå hur lite man kan lita på världsliga ledare eller domare i motgångens tid. Det har ofta hänt att Guds folk stått inför myndighetspersoner som inte haft Guds Ord som ledstjärna utan följt sina egna ohelgade och okontrollerade nycker. rätt

(134)I liknelsen om den orättfärdige domaren visade Kristus vad vi ska göra. "Skulle då inte Gud låta sina utvalda få rätt, när de ropar till honom dag och natt?" Kristus som är vårt föredöme gjorde ingenting för att försvara eller rädda sig själv utan överlät sin sak till Gud. Hans efterföljare ska inte heller anklaga och fördöma eller ta till våld för att rädda sig själva. rätt

(134)När det uppstår oförklarliga prövningar ska vi inte låta det störa vår frid. Oavsett hur orättvist vi blir behandlade ska vi inte låta det vara orsak till ilska. Vi skadar bara oss själva genom att ge efter för hämndbegär. Vårt förtroende för Gud blir undergrävt och vi sårar den helige Ande. Vi har ett vittne, en budbärare, som står på vår sida och som ställer fram sitt ideal framför fienden. Han kommer att omsluta oss med de klara strålarna från rättfärdighetens sol. Detta kan Satan inte ta sig igenom. Denna sköld av heligt ljus är för mycket för honom. rätt

(134)Så länge världen fortsätter i sin ondska finns det ingen anledning att smickra oss själva och tro att vi ska slippa undan svårigheter. Det är just dessa svårigheter som för oss in i den Högstes besöksrum. Det är hos Honom som har den oändliga visdomen som vi får söka ledning. rätt

(134)Herren säger: "Åkalla mig i nöden." Ps 50:15. Han vill att vi lägger fram våra problem och behov för honom, och vårt behov av gudomlig hjälp. Han vädjar till oss att be ihärdigt. Så fort det uppstår besvärligheter ska vi komma till honom med våra innerligaste böner. När vi ber ihärdigt bevisar det att vi har en stark tillit till Gud. När vi upplever våra behov leder det till att vi lägger fram så allvarliga böner att det rör vår himmelske Fader. rätt

(135)Det händer ofta att de som får utstå hån och förföljelse för sin tro frestas att tro att Gud har övergivit dem. I människornas ögon är de bara en liten grupp som av allt att döma blir slagna av sina fiender. Måtte dessa bara inte våldföra sig på sitt samvete. Han som har lidit i deras ställe, och som har burit deras sorger och bedrövelser, har inte övergett dem. rätt

(135)Guds barn har inte lämnats ensamma och försvarslösa. Den Allsmäktiges arm rörs av bönen. Med bön "kunde de besegra kungariken, utöva rättfärdighet och få löftena uppfyllda. De kunde täppa till lejonens gap, släcka rasande eld" – vi kommer att få veta vad det betyder, när vi får höra martyrerna berätta, de som dog för sin tro – ”och jagade främmande härar på flykten". Heb 11:33, 34. rätt

(135)Om vi överlämnar våra liv till att tjäna honom, kommer inte Gud att låta oss hamna i en situation han inte planerat. Oavsett vad som händer oss har vi någon som leder oss rätt på vägen. Oavsett vilka svårigheter vi har så har vi en säker rådgivare. Oavsett vilka sorger vi har, smärtsamma förluster eller om vi är ensamma, så har vi en vän som är full av förståelse. Kristus överger oss inte om vi gör felsteg på grund av okunnighet. Med klar och tydlig röst säger han: "Jag är vägen, sanningen och livet." Joh 14:6. "Ty han skall rädda den fattige som ropar och den betryckte och den som ingen hjälpare har." Ps 72:12. rätt

(135)Herren säger att han blir ärad av dem som närmar sig honom och som troget utför hans gärningar. "Den som är fast i sitt sinne bevarar du i frid, i frid, ty på dig förtröstar han." Jes 26:3. Den Allsmäktiges arm är utsträckt för att leda oss framåt, bara framåt. Gå framåt, säger Herren och jag ska se till att du får hjälp. Det är till mitt namns ära som du ber, och du ska därför också få. Jag ska bli ärad framför ögonen på den som väntar på att ni ska drabbas av olycka. De ska få se mitt Ord segra i härlighet. "Allt ni ber om i era böner skall ni få, om ni tror." Matt 21:22. rätt

(136)Alla de som är bedrövade och orättvist utnyttjade ska ropa till Gud. Vänd dig bort från dem som har hjärtan av sten och låt din Skapare få veta vad du vill. Den som kommer till honom med ett ångerfullt hjärta blir aldrig avvisad. Inte en enda uppriktig bön kommer bort. Gud hör ropen från den svagaste människa mitt i ljudet av den himmelska körens hymn. Om vi utgjuter vårt hjärtas längtan i våra rum, om vi suckar en bön när vi promenerar, kommer våra ord att nå universums Monark. Bönerna kan vara så tysta att ingen människa hör dem, men de kan inte försvinna i tystnaden, inte heller försvinner de i det dagliga arbetet. Det finns ingenting som kan dränka vår hjärtas längtan. Den lyfts upp över gatans larm, förbi mängdens förvirring, upp till de himmelska salarna. Det är till Gud vi talar och han hör våra böner. rätt

(136)Du som känner dig helt ovärdig, var inte rädd att överlämna dig till Gud. När Jesus gav sig själv för världens synd tog han varje människas synd på sig. "Hans som inte skonade sin egen son utan utlämnade honom för att hjälpa oss alla, varför skall han inte skänka oss allt med honom?" Rom 8:32. Ska inte han uppfylla sitt ord att uppmuntra och styrka oss? rätt

(136)Det finns ingenting som Kristus längtar mer efter än att befria sitt arv från Satans herradöme. Men innan vi kan bli befriade från Satans yttre makt måste vi bli befriade från hans inte makt. Herren tillåter prövningar för att vi ska bli renade från det världsliga, det själviska, våra sträva karaktärsdrag som inte är Kristuslika. Han plågas av bedrövelsens djupa vatten som går över våra själar för att vi ska lära känna honom och den som han har sänt, Jesus Kristus. Och detta för att vi ska få en djup längtan efter att bli renade, att komma ut ur prövningarna renare, heligare och lyckligare. Ofta händer det att vi går in i prövningarnas eld med våra själar förmörkade av själviskhet. Men om vi är tålmodiga under det avgörande provet kommer vi ut ur det och avspeglar den gudomliga karaktären. När syftet med bedrövelsen är fullbordat då ska han "låta din rättfärdighet gå fram som ljuset och din rätt som middagens sken". Ps 37:6. rätt

(137)Det är ingen risk att Herren ska nonchalera sitt folks böner. Faran ligger i att de genom frestelser och prövningar blir missmodiga och inte orkar hålla ut i bön. rätt

(137)Frälsaren visade ett gudomligt medlidande med den syrofeniciska kvinnan. Hans hjärta rördes av kvinnans sorg, och han ville gärna svara på hennes bön omedelbart. Men han ville ge sina lärjungar undervisning, så till att börja med verkade han inte bry sig om kvinnans hjärtskärande rop. När hennes tro var uppenbarad, gav han henne råd och sände iväg henne med den välsignelse hon bett om. Lärjungarna glömde aldrig detta, och det har nedtecknats för att visa resultatet av uthållig bön. rätt

(137)Det var Kristus själv som fyllde moderns hjärta med en uthållighet som inte skulle avvisas. Det var Kristus som gav den vädjande kvinnan mod och beslutsamhet inför domaren. Det var Kristus som århundraden tidigare, i den mystiska kampen vid Jabboks vad, hade fyllt Jakob med samma uthålliga tro. Han försummade inte att belöna den förtröstan han själv hade planterat i deras hjärtan. rätt

(137)Han som bor i den himmelska helgedomen dömer rättfärdigt. Han gläder sig mer över de människor som kämpar mot frestelser i en syndig värld än över änglaskaran som omger hans tron. rätt

(138)Hela universum ser med intresse på den lilla punkt som jorden utgör, eftersom Kristus har betalat ett oändligt pris för de människor som bor där. Världens Återlösare har bundit samman himmel och jord med mäktiga band, eftersom Herrens återlösta finns där. Himmelska varelser besöker fortfarande jorden på samma sätt som när de vandrade här och talade med Abraham och Moses. De finns mitt i våra storstäders vimmel, och där mängder av människor fyller de stora huvudgatorna och affärscentrumen, där man dygnet runt ägnar sig åt affärer och idrott. Här lever man som om detta var det enda som är värt något i livet. Här finns det så få som bryr sig om de osynliga värdena. Men till och med här har himlen sina iakttagare och heliga varelser. Det finns osynliga makter som uppfattar allt som sägs och görs av människan. I varje sammankomst, oavsett om det gäller affärer eller nöjen, finns det fler som lyssnar än de vi kan se med våra ögon. De himmelska makterna drar ibland undan ridån som skymmer den osynliga världen, så att våra tankar dras bort från livets jäkt och glam. De vill få oss att förstå att det finns osynliga vittnen till allt vi gör och säger. rätt

(138)Vi måste ha en bättre förståelse av det arbete som de besökande änglarna utför. Vi ska ha klart för oss att i allt vi gör har vi himmelska medarbetare som bryr sig om oss. Mäktiga ljusarméer besöker de ödmjuka och anspråkslösa som tror och åberopar Guds löften. Keruber, serafer och änglar med oöverträffad styrka tio tusen gånger tio tusen och tusen gånger tusen – står där på hans högra sida, "andar i Guds tjänst, sända till att tjäna dem som skall få sin del av frälsningen". Heb 1:14. rätt

(138)Dessa budskapets änglar har nedtecknat en pålitlig förteckning över människobarnens ord och gärningar. Varje grym och orättfärdig handling mot Guds folk, allt det fått lida på grund av vad de onda makterna gjort mot det, är nedskrivet i himlen. rätt

(139) "Skulle då inte Gud låta sina utvalda få rätt, när de ropar till honom dag och natt? Skulle han låta dem vänta? Jag säger er: han skall snart nog låta dem få sin rätt." Luk 18:7. rätt

(139) "Ge inte upp er frimodighet. Den skall rikligen belönas. Uthållighet är vad ni behöver för att kunna göra Guds vilja och få vad han har lovat, ty: ännu en liten tid, sedan kommer han som skall komma, och han skall inte dröja." Heb 10:35-37. "Jordbrukaren ser fram mot att jorden skall ge sin dyrbara skörd och väntar tålmodigt på höstregn och vårregn. Ha tålamod ni också, och visa fasthet, ty Herrens ankomst är nära." Jak 5:7, 8. rätt

(139)Herrens tålamod är underbart. Rättfärdigheten väntar verkligen länge medan nåden vädjar till syndaren. Men "rättfärdighet och rätt är hans trons fäste". Ps 97:2. "Herren är tålmodig, men han är stor i kraft, och ingalunda låter han någon bli ostraffad. Herren har sin väg i storm och oväder, och molnen är dammet efter hans fötter." Nah 1:3. rätt

(139)Världen har blivit fräck i sin överträdelse av Guds lag. Den har trampat Guds auktoritet under fötterna på grund av hans stora tålamod. Genom förtryck och grymhet mot hans arv har de sporrat varandra och sagt: "Hur skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?" Ps 73:11. Men det finns en gräns de inte kan överskrida. Tidpunkten är nära då de har nått den fastställda punkten. De har redan kommit nära gränsen för Guds tålamod och nåd. Herren kommer att ingripa för att försvara sin heder, rädda sitt folk och kväva den omfattande orättfärdigheten. rätt

(139)På Noas tid nonchalerades lagen till den grad att man nästan helt glömde bort Skaparen. Människans orättfärdighet gick så långt att Herren lät en flod komma över jorden som förgjorde alla onda människor. rätt

(140)Från tidsålder till tidsålder har Herren visat hur han verkar. När det har uppstått kriser har han uppenbarat sig och ingripit för att hindra Satan från att fullfölja sina planer. Han har ofta tillåtit nationer, familjer och enskilda personer att hamna i krislägen, så att de skulle lägga märke till hans ingripanden. På det sättet har han klart och tydligt visat att det finns en Gud i Israel som upprätthåller sin lag och försvarar sitt folk. rätt

(140)När vi nu ser att orättfärdigheten härskar överallt, ska vi veta att den sista stora krisen står för dörren. När det är ett nästan totalt trots mot Guds lag, när hans folk förtrycks och plågas av sina medmänniskor, då kommer Gud att ingripa. rätt

(140)Den stunden är nära när han ska säga: "Nåväl då, mitt folk, gå in i dina kamrar och stäng dörrarna om dig. Göm dig ett litet ögonblick, till dess att vreden har gått förbi. Ty se, Herren träder ut ur sin boning, för att hemsöka jordens inbyggare för deras missgärning, och jorden skall låta komma i dagen allt blod som där har blivit utgjutet, och skall inte längre dölja dem som där har blivit dräpta." Jes 26:20, 21. Människor som påstår sig vara kristna har nu möjlighet att bedra och förtrycka de fattiga. De kan råna änkor och faderlösa; de kan tillfredsställa sitt sataniska hat, eftersom de inte har kontroll över Guds folks samveten. Men allt detta kommer de att få stå till svars för inför Gud. "Domen blir obarmhärtig över den som inte har varit barmhärtig." Jak 2:13. Därför dröjer det inte länge förrän de ska stå inför Honom som dömer hela jorden och få avlägga räkenskap för den smärta de har orsakat kropp och själ hos dem som är hans arv. Nu kan de hänge sig åt falska anklagelser och håna dem som Gud valt att utföra hans verk. De kan sätta hans troende i fängelse och kedja dem, förvisa dem eller döda dem. Men de kommer att få stå till svars för varje sting av smärta och varje tår som fälls. Gud kommer att ge dubbelt igen för deras synder. Till sina nämndemän säger han, angående Babylon: "Hennes synder har tornat upp sig ända till himlen, och Gud har inte glömt det onda hon har gjort. Ge henne lika för lika, ge henne dubbelt igen för hennes gärningar. Häll upp dubbelt åt henne i den bägare där hon har blandat sin dryck." Upp 18:5, 6. rätt

(141)Ropen från människors lidande kommer att nå upp till Gud, oavsett om de kommer från Indien eller Afrika, Kina eller öarna i havet, från de miljoner förtryckta i de så kallade kristna länderna. Gud kommer att rena jorden från dess ruttna moral, inte genom ett vatten som på Noas tid, utan genom ett hav av eld som ingen mänsklig makt kan släcka. rätt

(141) ”Då kommer en tid av nöd, vars like inte har funnits, allt ifrån den dag då människor blev till och ända till den tiden. Men på den tiden skall av ditt folk alla de bli frälsta, som finns skrivna i boken." Dan 12:1. rätt

(141)Kristus kommer att samla in sina barn från vindar, skjul, fängelsehålor, schavotter, från berg och öknar, från grottor och från havens djup. På jorden har de blivit utblottade, plågade och torterade. Miljoner har gått i graven, överösta med skam, eftersom de inte ville ge efter för Satans bedrägliga krav. Guds barn har blivit dömda som de mest avskyvärda brottslingar av människans domstolar. Men dagen närmar sig då Gud själv ska döma. Då kommer de jordiska domarna att upphävas. "Herren skall ta bort sitt folks vanära överallt på jorden." Jes 25:8. Var och en av dem kommer att få vita kläder. Upp 6:11. "Och man skall kalla dem 'det heliga folket', 'Herrens förlossade'." Jes 62:12. rätt

(141)Oavsett vilket kors de burit, vilka förluster de har lidit, vilka förföljelser de upplevt, till och med förlusten av det jordiska livet, kommer Guds barn att bli rikligen ersatta. "De skall se hans ansikte, och de skall bära hans namn på sin panna." Upp 22:4. rätt

nästa kapitel