Såningsmannen kapitel 9. Från sida 85.     Från sida 115 i den engelska utgåva.ren sida tillbaka

Pärlan

(85)

Vår Frälsare jämförde välsignelsen av den återlösande kärleken med en pärla. Den här undervisningen illustrerade han med berättelsen om köpmannen som letade efter vackra pärlor. "Och om han hittar en dyrbar pärla, går han och säljer allt han äger och köper den." Matt 13:45. Den värdefulla pärlan är Kristus själv. I honom finns hela den härlighet som Fadern har, den fullkomliga gudomen. Han är återskenet av Faderns härlighet och den uppenbarade avbilden av hans person. Härligheten i Guds egenskaper återspeglas i hans karaktär. Varje sida i Skriften strålar av hans ljus. Kristi rättfärdighet är som en ren vit pärla, felfri och utan fläckar. Ingen kan förbättra Guds stora och värdefulla gåva. I Kristus finns "vishetens och kunskapens alla skatter gömda". Kol 2:3. Han är "vår vishet från Gud, vår rättfärdighet, vår helighet och vår frihet". 1 Kor. 1:30. Allt som kan tillfredsställa behoven och längtan i människans själ, i denna världen och den kommande, finns i Kristus. Vår Återlösare är pärlan som är så värdefull att allt i jämförelse måste ses som en förlust.

Kristus "kom till det som var hans, men världen kände honom inte". Joh 1:11. Guds ljus lyste upp världens mörker, men "mörkret har inte övervunnit det". Joh 1:5. Men alla var inte likgiltiga för himlens gåva. Köpmannen i liknelsen representerar en grupp som innerligt längtade efter sanningen. I olika länder fanns det ärliga och eftertänksamma män som, i litteratur och vetenskap, i den hedniska världens religioner, sökt efter det som de kunde ta emot som själens skatt. Bland Kristi samtida fanns det många som sökte efter det som de inte hade. De var missnöjda med den formella religionen, de längtade efter det som var andligt och uppbyggande. Kristi utvalda lärjungar tillhörde den senare gruppen, Kornelius och den etiopiske hovmannen den tidigare. De hade längtat och bett om himmelskt ljus. Och när Kristus uppenbarades för dem, tog de med glädje emot honom.

(86)

I liknelsen är inte pärlan framställd som en gåva. Köpmannen köpte den till priset av allt han ägde. Det finns de som ställer sig frågande inför detta, eftersom Skriften framställer Kristus som en gåva. Han är en gåva, men bara för dem som utan reservationer ger sig själva till honom med själ, kropp och ande. Vi ska överlåta oss till Jesus och leva vårt liv i villig lydnad för alla hans krav. Allt det vi är och har, alla talanger och förmågor, tillhör Herren och ska avskiljas till hans tjänst. När vi på så sätt överlämnar oss helt åt Jesus, ger han oss sig själv med alla himlens skatter. Vi får den dyrbara pärlan. Frälsningen är en gåva, men ändå kan den köpas och säljas. På den marknad där Guds nåd styr representeras den dyrbara pärlan som något som köps utan pengar. På den här marknaden kan alla få av himlens goda.

Skatten, sanningens juveler, har alla tillgång till. "Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan stänga", säger Herren. Inga svärd vaktar den här dörren. Bakom och vid dörren hörs röster som säger: Kom. Ivrigt och kärleksfullt bjuder oss Frälsarens röst: "Jag råder dig att hos mig köpa guld som har renats i eld, så att du blir rik" Upp 3:8, 18.

(87)

Kristi evangelium är en välsignelse som alla kan få. Både de fattigaste och rikaste har möjlighet att bli frälsta; ingen världslig rikedom kan garantera den. Man får den genom villig lydnad, genom att ge sig själv till Kristus, som en egendom han betalt. Oavsett kvalitén på undervisningen kan den i sig själv inte föra oss närmare Gud. Fariséerna gynnades av varenda världslig och andlig fördel och sade med skrytsam stolthet: "Jag är rik, jag har vunnit rikedom och saknar ingenting." Ändå var de "eländiga och ömkansvärda och fattiga och blinda och nakna". Upp 3:17. Kristus erbjöd dem den värdefulla pärlan. Föraktfullt vägrade de att acceptera den, och han sade till dem: "Sannerligen, tullindrivare och horor skall komma före er till Guds rike." Matt. 21:31.

Vi kan inte förtjäna frälsningen, utan vi måste söka efter den med samma intresse och uthållighet som om vi var beredda att offra hela världen för den.

Vi måste leta efter den värdefulla pärlan, men inte i det världsliga utbudet eller med världsliga metoder. Våra betalningsmedel är inte guld eller silver, eftersom den tillhör Gud. Du måste överge tanken på att världsliga och andliga fördelar leder till frälsning. Gud vill att du villigt lyder honom. Han ber dig överge dina synder. "Den som segrar", säger Kristus, "skall jag låta sitta hos mig på min tron, liksom jag har segrat och sitter hos min fader på hans tron." Upp. 3:21.

(87)

Det verkar som om det finns de som alltid letar efter den himmelska pärlan. Men de misslyckas med att helt överge sina dåliga vanor. De dör inte bort från sig själva så att Kristus kan leva i dem. Därför hittar de inte den dyrbara pärlan. De har inte övervunnit sina oheliga strävanden och kärleken till världsliga lockelser. De tar inte upp korset och följer Kristus på självförnekelsens och offrets väg. De verkar vara nära det himmelska riket men kan inte komma in, eftersom de bara är nästan kristna, inte helt överlåtna. Nästan men inte helt räddad betyder att inte vara nästan, utan helt förlorad.

Liknelsen om köpmannen som letade efter vackra pärlor har dubbel innebörd. Den tillämpas inte bara på dem som söker det himmelska riket, utan också på Kristus som söker sitt förlorade arv. I den värdefulla pärlan såg Kristus, den himmelska köpmannen som söker efter vackra pärlor, den förlorade mänskligheten. Han såg möjligheterna till försoning för människan, som var orenad och förstörd av synd. Hjärtan som varit slagfält i konflikten med Satan och som blivit räddade genom kärlekens makt är mer värdefulla för Återlösaren än de som aldrig fallit. Gud såg inte människan som eländig och värdelös. Han såg henne i Kristus, såg vad hon kunde bli genom återlösande kärlek. Han samlade ihop universums rikedomar för att med dem köpa pärlan. Jesus, som hittat den, sätter tillbaka den i sin egen krona. "Ja, ädelstenar är de i en krona, strålande över hans land". Sak 9:16. "Och dessa, säger Herren Sebaot, skall jag ha som min egendom på den dag då jag utför mitt verk." Mal 3:17.

nästa kapitel