Tron jag lever av kapitel 150. Från sida 156 | ren sida tillbaka |
(156)"Har jag inte befallt dig att vara stark och frimodig? Var då inte förskräckt eller förfärad, ty HERREN, din Gud, är med dig vart än du går.'" - Josua 1:9. - rätt (156) Efter att ha passerat tidpunkten år 1844, samlades ett antal bröder och systrar till ett möte. Alla var svårt bedrövade, ty besvikelsen hade varit smärtsam. Litet senare kom en man in och ropade: "Fatta mod i Herren, bröder; fatta mod i Herren!" Detta upprepade han om och om igen, tills alla ansikten glödde, och alla röster höjdes i pris till Gud. rätt (156) I dag säger jag till varje medarbetare åt Mästaren: "Fatta mod i Herren!" . . . rätt (156) En del ser alltid på det obehagliga och nedslående, och därför drabbar modlösheten dem. De glömmer, att det himmelska universum väntar på, att göra dem till välsignade redskap åt världen; och att Herren Jesus är ett ofelbarligt förrådshus, varifrån människor kan hämta styrka och mod. Förtvivlan och ängslan är inte oundvikliga. Den tid skall aldrig komma, när Satans skugga inte kommer att kastas tvärs över vår stig. Alltså försöker fienden, att dölja ljuset från Rättfärdighetens Sol. Men vår tro bör tränga igenom denna skugga. rätt (156) Hopp och mod är absolut nödvändiga, för att tjäna Gud fullständigt. Detta är frukten av tro. Modlöshet är syndig och orimlig. Gud är i stånd till och villig, att bibringa Sina tjänare en övermåttan stor mängd av den styrka de behöver i prövningarna. . . . rätt (156) För den modlöse finns det ett säkert hjälpmedel: Tro, bön, arbete. Tro och aktivitet skänker förvissning och tillfredsställelse, som kommer att växa dag för dag. . . . Under de mörkaste dagar, när allt verkar omöjligt, frukta inte. Hys tro på Gud. rätt (156) Kristus felade ej, Han miste heller inte modet, och Hans efterföljare skall uppvisa en tro av samma uthålliga art. . . . De skall icke förtvivla, utan hoppas på allt. Med den gyllene kedjan av Kristi oförlikneliga kärlek har Han bundit dem vid Guds tron. rätt |