| Tron jag lever av kapitel 194. Från sida 200 | ren sida tillbaka |
(200)"hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud." - Hebréerbrevet 9:14. - rätt (200) Offret av [den röda] kvigan förrättades utanför lägret och djuret slaktades på det mest anslående vis. Kristus led också utanför Jerusalems portar, ty Golgata låg utom stadsmuren. Detta hände, för att visa att Kristus inte bara dog för hebréerna, utan för hela mänskligheten. Han förkunnar för en fallen värld, att Han har kommit som deras Frälsare och manar dem till, att godta den frälsning Han bringar dem. Kvigan slaktates på högtidligt sätt, varvid en präst, iförd rena, vita kläder, tog blodet i sina händer, då det kom från offrets kropp och kastade det mot templet sju gånger. . . . . rätt (200) Kvigans kropp brändes till aska, som betecknade ett helt och passande offer. Askan samlades upp av en person, som var obesmittad av kontakt med döda och lades i ett kärl med vatten från en rinnande ström. Denne rene person tog så en cederstav med ett scharlakansrött klädestyg och en knippa isop, och stänkte kärlets innehåll på tältet och de församlade. Ceremonien upprepades flera gånger. . . . . och utfördes som rening från synd. rätt (200) På motsvarande sätt kom Kristus, i Sin egen fläckfria rättfärdighet, in i det heliga, efter att ha utgjutit Sitt eget dyrbara blod, för att rena helgedomen. Och där träder den scharlakansröda strömmen i tjänst, för att försona människan med Gud. Någon må betrakta slaktandet av kvigan som en meningslös ceremoni, men den blev utförd på Guds befallning, och äger en djup innebörd, som inte har mist sin betydelse för nutiden. . . . . . rätt (200) Kristi blod gör sin verkan, men det måste hela tiden användas. . . . rätt (200) Om det i gamla tider var nödvändigt för den orene, att renas genom blodsbestänkelse, hur nödvändigt är det då inte för dem, som lever mitt uppe i de sista dagarnas faror, och utsatta för Satans frestelser, att dagligen bruka Kristi blod i sina hjärtan! rätt |