| Tron jag lever av kapitel 274. Från sida 280 | ren sida tillbaka |
(280)"Kan då en mor glömma sitt barn, så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt? Och även om hon kunde glömma sitt barn, skall jag inte glömma dig. Se, på mina händer har jag upptecknat dig. Dina murar står alltid inför mig." - Jesaja 49:15-16. - rätt (280) Kristi församling är högst dyrbar i Hans ögon. Den är asken, som innehåller Hans juveler, fållan omgärdande Hans hjord. rätt (280) Kristus "har älskat församlingen och offrat sig för den". Efésierbrevet 5:25. Den är köpt med Hans blod. Vi ser Guds gudomlige Son gå runt ibland de sju gyllene ljusstakarna. Jesus Själv förser dessa brinnande lampor med olja. Han är den, som tänder flamman. "I honom var liv, och livet var människornas ljus." Johannesevangeliet 1:4. Ingen fackla, ingen församling, skiner av sig själv. Från Kristus utgår allt dess ljus. . . . Från Herren Gud den Allsmäktige och från Lammet kommer ljuset. rätt (280) Stundtals må Herren tyckas ha glömt farorna Hans församling svävar i, och den skada dess fiender har vållat. Men Gud har inte glömt den. Inget i världen står så nära Guds hjärta, som Hans församling. Det är inte Hans vilja, att världsliga tillvägagångssätt skall fördärva församlingens facit. Han överger inte Sitt folk och låter ej Satans frestelser övervinna Sitt folk. rätt (280) Gud förklarar, att även om en mor skulle kunna glömma sitt barn, "skall jag inte glömma dig." . . . . . Gud tänker med den största omsorg på Sitt folk och håller en minnesbok framför Sig, så att Han aldrig kan glömma de barn Han har i Sin vårdnad. rätt (280) "Mänskliga band må brista, |