Tron jag lever av kapitel 31. Från sida 37 | ren sida tillbaka |
(37)Och nymånadsdag efter nymånadsdag och sabbatsdag efter sabbatsdag skall alla människor komma och tillbe inför mig, säger HERREN. -Jes. 66:23 - rätt (37)”Var skön var jorden icke da den kom från Skaperens hånd! Gud präsenterede universet för en välden, var själva Hans alt-seände ögon icke kan fine plet eller rynke. Enhver del av skapelsen upptager den del der tilkommer den, och besvarer det förmål det är blivit skapt med. Frid och helig glädje fyllar jorden. Der var ingen förvirring, ingen sammenstöd. Der var ingen sygdomme till att plage människor eller dyr med, och planteriket var utan pletter eller fördärv. Gud så på Sina händers värk, utfört av Kristus, och erklärede det för "väldig godt". rätt (37)Sabbaten blev heligholdt vid skapelsen. Som instiftet för människor, havde det sin upprinelse da "alla morgenstjerner jublede, och alla gudssönner ropte av fryd." Job. 38,7 . . . . rätt (37)Sabbaten var icke endast för Israel, men för välden. Den var blivit kändt för människot i eden, och, liksom de andre bud i tibudsloven, är den en uforgängelig förpliktelse. Om denna lov, hvoraf det fjerde bud är en del, erklärer Kristus: " För himmel och jord förgår, skal icke det minste bogstav eller en eneste töddel förgå av loven, för alt är sket." Matt. 5,18. Så länge som himlen och jorden vilt stå, vilt Sabbaten förtsätte som et tegn på Skaperens kraft. Och när Eden skal blomstre på jorden igen, vilt Guds helige hviledag bliva äret av alla under solen. "Från den ene sabbat till den anden" skal beboerne på den herlige nye jord . . . "tilbede för mig, säga Herren." rätt (37)Gud lärer att vi skal samles i Hans hus för att uppelske den fullkomne kärlighets kändetegn. Detta vilt utruste jordens beboere till de boliger som Kristus är gået för att berede alla, som elsker Honom. Der vilt de samles i heligdommen från sabbat till sabbat, från den ene nymåne till den anden, för att stemme i den mest upphögonde melodi, i pris och taksigelse till Honom som sidder på tronen, och för Lammet för evigt och altid. rätt |