11. Februari - Skaparen lekamliggjord

(48)"Och erkänt stor är gudsfruktans hemlighet: Han som blev uppenbarad i köttet, bevisad rättfärdig genom Anden, sedd av änglarna, predikad bland folken, trodd i världen, upptagen i härligheten." - Första Timoteusbrevet 3:16. - rätt

(48) Kristi mänskoblivande är mysteriet över alla mysterier. rätt

(48) Kristus var ett med Fadern, ändå. . . . var Han villig till, att stiga ned från Dens upphöjelse, som var Guds jämlike. rätt

(48) För att Han skulle kunna uppnå Sitt mål med det fallna släktet, blev Han ben av våra ben och kött av vårt kött. rätt

(48) Hur vittfamnande är inte skillnaden mellan Kristi gudomlighet och det hjälplösa barnet i Betlehems krubba! Hur kan vi överbrygga avståndet mellan den mäktige Guden och ett hjälplöst barn? Och ändå blev världarnas Skapare, som uppfyller Gudomens fullhet kroppsligen, uppenbarad som det hjälplösa barnet i krubban. Långt högre, än någon av änglarna, likställd med Fadern i värdighet och ära, och fann Sig lika fullt i, att ta på Sig ödmjukhetens klädnad! Det gudomliga och det mänskliga blev på ett märkvärdigt sätt kombinerade, och människan och Gud blev till ett. rätt

(48) Det skulle ha varit en nästan oändlig förödmjukelse för Guds Son, att ta på Sig människors natur, då Adam stod i sin oskuldsfullhet i Eden. Men Jesus godtog mänskosläktet, då det var försvagat av fyra tusen år i synd. Liksom varje Adams barn, fann Han Sig i följderna av den stora försämringen. Vad dessa följder var, ser vi i historien om Hans jordiska stamfäder. Han kom med ett sådant arv, för att dela våra sorger och frestelser, och ge oss exemplet på ett syndfritt liv. rätt

(48) De, som hävdar, att det inte var möjligt för Kristus att synda, kan inte tro, att Han verkligen tog på Sig mänsklig natur. Men blev Kristus verkligen inte frestad, inte endast av Satan i öknen, utan genom hela Sitt liv, från barndom till mandom? rätt

(48) Vår Frälsare iförde Sig visst det mänskliga, med alla dess böjelser. Han tog på Sig människors natur, med möjligheten att ge efter för frestelse. Vi har inget att uthärda, som inte Han också måste stå ut med. rätt

nästa kapitel