Kristus och lagen
Den fullkomliga lagen

(207)Från "The Review and Herald". 5. april 1898.
Guds lag, så som man finner den i Bibeln, ställer stora krav. Varje princip är helig, rättfärdig och god. Lag gör människan till Guds gäldenär. Den omfattar tankarna och känslorna, och den skapar överbevisning om synd hos alla som blir medvetna om att de har överträtt dess bud. Om lagen bara gällde yttre förhållanden, skulle människorna inte behöva svara för onda tankar, begär och planer. Men lagen kräver att själen själv skall vara ren och sinnet heligt, att tankar och känslor skall vara i överensstämmelse med kärlekens och rättfärdighetens krav. rätt

(207) I sin undervisning visade Jesus räckvidden av de principer i lagen som förkunnades på Sinai. Han levandegjorde lagens krav, den lag som för evigt står fast som rättfärdighetens stora norm, som alla kommer att dömas efter på den stora dag, då rätten samlas och böcker öppnas. Han kom för att uppfylla all rättfärdighet, och att som mänsklighetens överhuvud visa människorna att de kan göra detsamma, att de kan uppfylla Guds krav. Genom den rika nåd som han har ställt till människornas förfogande, behöver ingen gå miste om himlen. En fullkomlig karaktär är det möjligt att uppnå för alla som går in för det. Detta är själva grunden för evangeliets nya förbund. Guds lag är trädet, evangeliet är de välluktande blomster och den frukt det bär. rätt

(208) När Guds Ande visar människorna den fullständiga innebörden av lagen, sker det en förändring i dem. Profeten Natans ärliga beskrivning av Davids sanna tillstånd, gjorde att David såg sin egen synd. Detta hjälpte honom att avstå från den. Han tog emot det råd han fick och ödmjukade sig inför Gud. Han säger: "Herrens undervisning är fullkomlig, den ger själen nytt liv. HERRENS vittnesbörd är sant, det gör enkla människor visa. HERRENS befallningar är rätta, de ger glädje åt hjärtat. Hans bud är klart, det upplyser ögonen. HERRENS fruktan är ren, den består i evighet. HERRENS domslut är sanna, de är alla rättfärdiga. De är dyrbarare än guld, än mängder av fint guld. De är sötare än honung, än renaste honung. Genom dem blir din tjänare varnad, dem som följer dem får stor lön. Vem märker själv hur ofta han felar? Förlåt mig mina helmliga brister. Bevara också din tjänare för fräcka människor, låt dem inte ha makt över mig, så blir jag fullkomlig och fri från svåra överträdelser." (Psalm 19:8 - 14). rätt

(208)Hur Paulus såg på lagen
Paulus säger om lagen: "Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat av vad begäret var, om inte lagen hade sagt: "Du skall inte ha begär". Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig. Ty utan lagen är synden död. Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv, och då visade det sig, att budordet som skulle föra till liv, blev till död. Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det." (Rom. 7:7 - 11). rätt

(208) Synden dödade inte lagen, utan lagen dödade den syndiga naturen i Paulus. Han skriver: "Men nu är vi lösta från lag, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst, och inte i bokstavens gamla tjänst." (Rom 7:6). "Har då det som är gott blivit min död? Nej, visst inte! Men synden har blivit det, för att den skulle framstå som synd. Genom det som är gott åstadkom den min död. Så skulle synden genom budordet framstå som i högsta grad syndig." (vers 13). "Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott." (vers 12). Paulus påminner läsarna om den lag de har överträtt, och visar dem vad de är skyldiga till. Han undervisar dem såsom en lärare undervisar sina elever och visar dem vägen tillbaka till trohet mot Gud. rätt

(209) Det finns ingen säkerhet, vila eller rättfärdighet för den som överträder Guds lag. Man kan inte hoppas på att stå utan skuld inför Gud och ha frid med honom på grund av Kristi försoning, så länge man fortsätter att leva i synd. Man måste upphöra med överträdelse och bli lojal och trofast. När syndarna ser in i det stora moraliska spelet, ser de sina karaktärsbrister. De ser sig själva sådana som de verkligen är, nedsmutsade, orena och förlorade. Men de vet att lagen inte på något sätt kan avslägsna skulden och förlåta syndaren. De måste gå längre än till detta. Lagen är bara den väktare som leder dem till Kristus. De måste se upp till Frälsaren som bär deras synd. När Kristus uppenbaras för dem på Golgata kors, han som dog under tyngden av hela världens synd, visar den Helige Ande dem hur Gud ser på alla som ångrar sin synd. "Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv." (Joh 3:16). rätt

(209) Varje enskild av oss måste som aldrig tidigare ge akt på varje "så säger Herren". Många är olydiga mot Gud. De överträder hans heliga sabbat, krånglar till de enklaste och tydligaste uttalanden i Guds ord, förvanskar vissa skriftställen och gör samtidigt förtvivlade ansträngningar för att få sin olydnad till att stå i överensstämmelse med Bibeln. Men Bibeln fördömer det sättet att uppnå framsteg, precis som den fördömde de skriftlärda och fariséerna på Kristi tid. Vi måste veta vad som är sanning. Skall vi göra som fariséerna? Skall vi vända oss bort från den störste lärare som världen har sett och vända oss till människors uttalanden och traditioner? rätt

(210)Konsekvenserna av att övertäda Guds lag
Det är många sorters tro som vi inte skall låta tankarna vara upptagna av. Adam trodde Satans lögn, den onda anklagelsen mot Guds karaktär. "Och Herren Gud gav mannen denna befallning: Du kan fritt äta av alla slags träd i lustgården, men av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö." (1 Mos. 2:16). Men ormen sade till Eva: Har Gud verkligen sagt, «Ni får inte äta av alla träd i fruktträdgården.»: Kvinnan svarade ormen: «Vi får äta av frukten från alla träd i lustgården, men av frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: Ät inte av den och rör inte vid den, ty då kommer ni att dö.» Då sade ormen till kvinnan: Ni skall visst inte dö! Men Gud vet att den dagen ni äter av den skall era ögon öppnas, så att ni blir som Gud med kunskap om gott och ont." (1 Mos. 3:1 - 5). rätt

(210) Den kunskap som Gud inte ville att våra första föräldrar skulle ha, var en kunskap om skuld. När de accepterade Satans påståenden, som var falska, kom olydnad och överträdelse in i världen. Denna olydnad mot Guds klara bud, denna tro på Satans lögn, öppnade slussarna för lidanden i världen. Satan har fortsatt det verk som han påbörjade i Edens lustgård. Han har arbetat outtröttligt för att få människorna att godta hans påståenden som bevis mot Gud. Han har kämpat mot Jesu verksamhet som går ut på att återupprätta Guds bild i människan. rätt

(210) Detta att Paulus trodde på en lögn, gjorde honom inte till en vänlig och hänsynsfulI människa. Han blev en religiös fanatiker som rasade mot sanningen om Kristus. Han drog genom landet, släpade ut både män och kvinnor och fick dem kastade i fängelse. Han berättar själv om detta: "Jag är jude, född i Tarsus i Cilicien och uppvuxen här i staden. Vid Gamaliels fötter blev jag grundligt undervisad i vår fäderneärvda lag, och jag var lika ivrig att tjäna Gud som ni allesammans är i dag. Jag förföljde den vägen ända till döds och grep både män och kvinnor och satte dem i fängelse." (Apg. 22:3 - 4). rätt

(211) Människorna har det svårt på grund av att de överträder Guds lag. Men Gud överlämnar inte syndarna till sig själva utan att visa dem en utväg. Guds enfödde Son dog för att vi skulle ha liv. Herren godtar ställföreträdarens offer för oss, på villkoret att vi tar emot Kristus och tror på honom. I tro måste syndaren komma till Jesus, åberopa sig hans ställföreträdande död, lägga sin syndabörda på syndabäraren och ta emot hans förlåtelse. Det var därför som Jesus kom till den här världen. På det sättet tillräknas Kristi rättfärdighet de syndare som ångrar sig och tror. De blir medlemmar av Guds familj, barn till himlens konung. - "Review and Herald" 5. april 1898. rätt

nästa kapitel