| Utvalda budskap 1 kapitel 36. Från sida 217 | ren sida tillbaka |
(217)Från "The Review and Herald", 28 jan. 1909. (217) Jag undervisades om att en form av fanatism, som liknar den vi var tvungna att möta efter besvikelsen år 1844, på nytt skulle komma in bland oss i budskapets sista tid, och att vi måste möta detta onda lika bestämt som det gjordes första gången. rätt (217) Vi befinner oss i början av stora och mäktiga händelser. Profetiorna uppfylls. Märkliga och händelserika episoder skrivs in i himlens böcker - begivenheter som enligt profetian skulle gå i uppfyllelse före Guds stora dag. Allt i världen är i upplösning. Folken vredgas och gör stora förberedelser för krig. Nationerna lägger planer mot varandra. Guds stora dag kommer med hast. Men även om nationerna mönstrar sina styrkor till krig, hålls den befallning som har getts till änglarna, ändå vid makt. De håller de fyra vindarna tillbaka tills alla Guds tjänare har blivit beseglade. rätt (217) Nu upplever världen de säkra konsekvenserna av att Guds lagar har överträtts. När Herren hade fullfört sitt skapelseverk, vilade han på den sjunde dagen och helgade sin vilodag. Han ställde avskilde den. Det var på den dagen människorna skulle tillbe honom. Men i dag föraktar hela världen Guds lag. En annan dag har gjorts till vilodag i stället för Guds egen. Människorna satte sig upp mot det som Guds ord lär, och världen är full av uppror och synd. rätt (218) Den aktive motståndaren mot Guds lag började i himlen med Lucifer, den upproriske ängeln. Satan bestämde sig för att bli den högste i himlens rådsförsamling och jämställd med Gud. Han började sin upprorsverksamhet med änglarna som stod under hans ledning, och han försökte att så missnöje bland dem. Han gick fram på ett så listigt sätt att många av änglarna ställde sig på hans sida innan hans planer var helt kända. Inte ens de lojala änglarna kunde riktigt förstå hans natur och vad hans verksamhet skulle leda till. När Satan hade fått med sig många änglar, framställde han saken på ett sådant sätt att änglarna ville att han skulle få den ställning som Kristus hade. rätt (218) Det onda fortsatte att vara verksamt tills missnöjet slog ut i öppet uppror. Det blev krig i himlen, och Satan och alla som höll med honom fördärvades. Satan hade kämpat om herreväldet i himlen och hade förlorat. Gud kunde inte längre låta honom behålla den ärorika ställning han hade haft, utan den togs ifrån honom, liksom den delaktighet han hade haft i himlens ledning. rätt (218) Sedan dess har Satan och hans här av medarbetare varit Guds svurna fiender i den här världen. De leder en ständig kamp mot sanning och rätt. Satan har fortsatt att ge människorna samma falska bild av Kristus och Gud som han först framställde för änglarna, och han har fått världen över på sin sida. Även så kallade kristna kyrkor har anslutit sig till honom som inledde avfallet. rätt (218) Satan påstår att han är denna världens furste, och det var i den egenskapen han kom till Kristus med den sista av de tre stora frestelserna i öknen. "Därefter tog djävulen honom upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet. Och han sade: Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och tillber mig.” (Matt. 4:8 - 9). rätt (219) I sitt tidigare liv i himlen visste Kristus att den tid skulle komma då Satans makt skulle möta motstånd, och att han måste besegras om människorna skulle bli frälsta från hans herravälde. Och när när tiden var inne, tog Guds Son av sig den kungliga kronan och manteln och klädde sin gudom i mänsklighet, och han kom till den här världen för att gå emot ondskans furste och besegra honom. För att kunna bli människans talesman hos Fadern måste Frälsaren leva sitt liv på jorden under samma villkor som alla andra människor, och acceptera den motgång och sorg och de frestelser som hör ihop med det. Som barn i Betlehem ville han bli ett med mänskligheten, och genom ett fullkomligt liv från krubban till korset ville han visa att människan genom ett liv i omvändelse och tro på honom, kunde bli försonad med Gud. Han ville ge människorna nåd, frälsning och förlåtelse för deras synder. Om de ville vända tillbaka till lojalitet mot Gud och inte längre överträda hans bud, skulle de få förlåtelse. rätt (219) I mänsklig skröplighet måste Kristus möta frestelserna från ett väsen som hade en högre ställning och hade större makt, ty det hade Gud gett änglarna. Men Kristi mänsklighet var förenade med gudomlighet, och med den styrka detta gav, kunde han förmå att möta alla de frestelser som Satan angrep honom med, och hålla sig ren från synd. Denna kraft till att segra ville han ge var och en av Adams söner och döttrar som i tro ville ta emot de rättfärdiga egenskaperna i hans karaktär. rätt (219) Så högt älskade Gud världen att han gav sin Son, den enfödde, för att var och en som tar emot honom, skall få kraft att leva hans rättfärdiga liv. Kristus visade att det genom tro är möjligt för människan att ta emot Guds kraft. Han visade att syndaren genom omvändelse och tro på Kristi rättfärdighet kan försonas med Gud och få del av gudomlig natur, och undgå avfallet i världen som uppstår genom begäret. rätt (219) I dag kommer Satan med samma frestelser som han kom till Kristus med. Han erbjuder oss samma saker som den här världen har att ge, om vi vill falla ned och tillbe honom. Men Satans frestelser har ingen makt över den som har blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. Han kan inte få den människa att synda som i tro vill ta emot Jesu stora verk, han som blev frestad i allt, men utan synd. rätt (220) "Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv." De som vänder om från synd, och tar emot livets gåva från Guds Son, kan inte besegras. När de genom tro får del av gudomlig natur, blir de Guds barn. De ber och de tror. I frestelsens och prövningens stund söker de den kraft som Kristus dog för att kunna ge, och genom hans nåd segrar de. Detta är något som alla syndare måste känna till. De måste vända om från synd, tro på Kristi makt och ta emot denna kraft till frälsning och till att bli bevarade från synd. Hur tacksamma bör vi inte vara för den gåva Kristi föredöme är! rätt (220)Gå inte utanför korset (220) Försök inte att slippa korset. Det är genom korset vi kan bli i stånd till att segra. Det är genom prövningar och svårigheter som himlen kan ge framgång åt en verksamhet i vårt liv som kommer att resultera i Kristi kärlek, frid och godhet. rätt (220) Genom Ordet måste dagligen ett stort verk utföras i människohjärtat. Vi måste lära oss att förstå hur enkel tron är. Det kommer att ge resultat. Låt oss försöka att nå fram till verklig andlig framgång! I Guds ord måste vi söka råd och hjälp. Vi måste hela tiden vara på vakt och hålla oss nära Jesus. Vi behöver mer av Jesu Ande och nåd i vårt liv och av den tro som är verksam i kärlek och renar själen. rätt (220) Vi måste få en klar förståelse för vad Gud kräver av sitt folk. Den lag som är ett uttryck för hans karaktär, måste alla lära känna. De ord som Gud skrev med sitt eget finger på stentavlor, visar tydligt vad han förväntar sig av sitt folk, så att ingen behöver ta miste. Hans rikes lagar kungjordes för att deras rättsnormer skulle kungöras för alla stammar, tungomål, folk och nationer som hans rikes principer. Vi bör studera dessa lagar. Vi finner dem i 2 Mos. 20 och 31:12 - 18. rätt (221) När rätten samlas och böckerna skall öppnas, och alla döms efter det som står i dem, kommer stentavlorna som hölls dolda av Gud intill den dagen, att läggas fram för världen som normen för rättfärdighet. Då kommer människorna att få se, att förutsättningen för frälsningen är lydnad mot Guds fullkomliga lag. Ingen skall kunna komma med ursäkter för synd. Efter de rättfärdiga principerna i Guds lag kommer människorna att få sin dom till liv eller död. - "The Review and Herald", 28 jan. 1909. rätt |