Gammal sanning inom nya ramar

(352)Rapport från lägermötet i Ottawa, Kansas. Återgiven i "The Review and Herald", 23 juli 1889.
Vid mötet i Kansas bad jag till Gud om att Satans makt måtte bli bruten, och att de människor som befunnit sig i mörker, måtte kunna öppna sina hjärtan och sinnen för det budskap som Gud skulle sända dem, så att de kunde få se att den sanning, som var ny för många, var en gammal sanning i ett nytt sammanhang. Guds folk förstår den icke, ty Satan har framställt Guds karaktär i ett felaktigt ljus. Vår gode och nådige Herre har framställts med Satans egenskaper, och de som söker sanningen, har så länge fått Gud framställd i ett felaktigt ljus, att det är svårt att få det mörker avlägsnat som döljer honom för dem. Många har levt i en atmosfär av tvivel, och det verkar vara nästan omöjligt för dem att ta emot det hopp som Kristi evangelium kan ge oss. ... rätt

(352) På sabbaten framhölls saker som var nya för de flesta i församlingen. Det togs fram gammalt och nytt från de rika källorna i Guds ord. Sanningar uppenbarades för människor som nästan inte kunde fatta dem eller glädja sig över dem. Förhållandet mellan lag och evangelium belystes utifrån Guds ord liksom detta faktum att Kristus är vår rättfärdighet. För människor som hungrat och törstat efter sanning, verkade ljuset vara alltför dyrbart för att kunna tas emot. rätt

(353) Men mötet på sabbatens förmiddag hade inte varit förgäves. På söndagförmiddag var det klara bevis för att Guds Ande var i verksamhet; och det förde till stora förändringer både moraliskt och andligt hos dem som var närvarande. Några som länge hade befunit sig i mörker, överlämnade sig till Gud och avlade gripande vittnesbörd. En bror talade om den kamp han hade måst gå igenom innan han kunde ta emot det goda budskapet om att Kristus är vår rättfärdighet. Kampen var hård, men Herren hjälpte honom. Hans sinne förnyades, och han fick ny kraft. Herren gjorde sanningen klar och tydlig för honom och uppenbarade detta faktum att Kristus ensam är källan till allt hopp om frälsning. "I honom var liv, och livet var människornas ljus." "Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning." (Joh. 1:4, 14). rätt

(353) En av våra unga predikanter sade, att han hade fått mer av Guds välsignelse och kärlek på detta möte än i hela sitt tidigare liv. En annan berättade att de prövningar och konflikter som han hade gått igenom, var sådana att han hade varit nära att ge upp. Han hade känt att det inte fanns något hopp för honom, om han inte fick mer av Guds nåd. Påverkan under detta möte hade emellertid gjort att han upplevde en inte förnyelse och fick en större förståelse av frälsning genom tro på Kristus. Han förstod att det var möjligt för honom att bli rättfärdiggjord genom tro. Nu hade han frid med Gud, och med tårar i ögonen berättade han om den lättnad han kände och den välsignelse han hade fått. Vid alla vittnesbördsmöten gavs det många vittnesbörd om friden och glädjen hos dem som tog emot ljuset: rätt

(353) Vi tackar Herren av hela vårt hjärta för att vi har ett värdefullt ljus att förmedla till människorna, och vi gläder oss över att vi har ett budskap som är sanningen för vår tid. Förkunnelsen av Kristus som vår rättfärdighet har varit till hjälp för väldigt många, och Gud säger till sitt folk: "Fortsätt vägen framåt!" Budskapet till församlingen i Laodicea stämmer in på oss och vårt tillstånd. Tillståndet hos dem som är stolta över sin kunskap om Guds ord framställs klart, samtidigt som Ordets heliggörande inflytande saknas i deras liv. Guds djupa kärlek finns inte i deras hjärtan, men det är just denna djupa kärlek som gör Guds folk till världens ljus. rätt

(354)Laodiceabudskapet
Det sannfärdiga vittnet säger om en kall, livlös kristen församling: "Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore antingen kall eller varm. Men efter som du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur din mun." (Upp. 3:15 - 16). Lägg märke till fortsättningen: "Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken. " (vers 17). Här framställs ett folk som är stolt över sin andliga kunskap och sina privilegier. Men de har inte varit tacksamma för de oförtjänta välsignelser som Gud har gett dem. De har varit fulla av upprorsanda och otacksamhet, och de har glömt Gud. Ändå har han hela tiden behandlat dem som en kärleksfull och förlåtande far behandlar sin otacksamme och självsvåldige son. De har stått emot hans nåd, de har missbrukat de privilegier som han har gett dem, de har sagt nej till de möjligheter som han öppnat för dem, och de har nöjt sig med att sjunka ned i lättjefull självbelåtenhet, skamlig otacksamhet, tomt formväsen och hycklande falskhet. Med fariseisk stolthet har de skrutit, tills det sägs om dem: Du säger, att du är rik och har överflöd och inte saknar någonting. rätt

(354) Har inte Herren sänt budskap efter budskap med tillrättavisningar, varningar och förmaningar till dessa självbelåtna människor? Har inte hans råd föraktats och förkastats? Har inte hans utvalda budbärare behandlats med förakt och deras ord tagits emot som tomt prat? Kristus ser det som människan inte ser. Han ser den synd som kommer att göra slut på en långmodig Guds tålamod, om inte synden ångras. Kristus kan inte lägga fram namnen på dem som är sig själva nog. Han kan inte gå i förbön för ett folk som inte känner något behov av hans hjälp, utan säger att de vet och har allt. rätt

(355) Den store förlossaren framställer sig själv som en himmelsk köpman med värdefulla varor, som går från hem till hem och bjuder ut sina dyrbara varor, med orden: "Jag råder dig att av mig köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se. Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig. Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig." (Upp. 3:18 - 20). rätt

(355) Låt oss fundera över hur vi tar oss ut i Guds ögon, och låt oss ta emot det sannfärdiga vittnets råd. Ingen av oss måste vara fylld med fördomar, som judarna var, så att ljuset inte får komma in i vårt hjärta. Låt inte Kristus få anledning att säga, som han sade om dem: "Men ni vill inte komma till mig för att få liv." (Joh. 5:40). rätt

(355) Vid vartenda möte efter generalförsamlingen har folk med glädje tagit emot det dyrbara budskapet om Kristi rättfärdighet. Vi tackar Gud för att det finns människor som inser att de behöver något som de nu saknar: kärlekens och trons guld, Kristi rättfärdighets vita klädnad och den andliga omdömesförmågans ögonsalva. Om du äger dessa dyrbara gåvor, kommer inte det mänskliga templet att vara som en profanerad helgedom. Bröder och systrar, jag förmanar er i Jesu Kristi namn att vara verksamma där Gud är verksam. Detta är en tid med tillfällen och privilegier. - Rapport från årsmötet i Ottawa, Kansas, tryckt i "Review and Herald", 23 juli 1889. rätt

nästa kapitel