Utvalda budskap 2 kapitel 32. Från sida 221. Från sida 221 i den engelska utgåva. | ren sida tillbaka |
(221)Kvällssolen - mild och produktiv (221) Din erfarenhet bör inte vara tio, tjugo eller trettio år gammal. Du bör ha en daglig, levande erfarenhet så att du förmår ge varje enskild hans del av kosten i rätt tid. Se framåt, inte bakåt. Känn det inte som din plikt att släpa på din erfarenhet för att kunna berätta någon gammal erfarenhet. Vilken betydelse har den i dag positivt eller negativt för dig själv eller för andra? Även om du gömmer på allt det goda i din tidigare erfarenhet, så behöver du en klarare och friskare erfarenhet allteftersom du fortsätter att gå framåt. Skryt inte över det du har gjort under den tid som varit, utan visa vad du kan göra nu. Låt dina gärningar berömma dig, i stället för dina egna ord. Testa Guds löfte: "De är planterade i HERRENS hus, de blomstrar i vår Guds förgårdar. Ännu i hög ålder bär de frukt, de frodas och grönskar för att förkunna att HERREN är rättfärdig. Han är min klippa och ingen orätt finns i honom." (Psalm 92:14 - 16). Håll ditt hjärta och sinne ungt genom ständig övning. "The Review and Herald", 6 april 1886. rätt (222)Ingen ursäkt för slapp självdisciplin (222) Kristus är den stege Jakob såg. Den stod på jorden, medan toppen nådde upp till den högsta himlen. Steg för steg måste du stiga uppför denna stege tills du når det eviga riket. Det finns ingen ursäkt för att vi skall bli mer lik Satan, mer lik den mänskliga naturen. Gud har visat oss hur högt det är den kristnes privilegium att nå. "Jag ber om att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inte människa genom sin Ande, och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. Ni skall då tillsammans med de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet." (Ef. 3:16 - 19). - "The Review and Herald", 1 okt. 1889. rätt (222)Hedra de gamla (223) De äldre fanbärarna är långt ifrån oanvändbara och satta åt sidan. De har en uppgift att utföra i Guds verk i likhet med den som Johannes hade. De kan säga: "Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi skådade och med våra händer rörde vid – om Livets Ord är det vi vittnar. Ja, livet uppenbarades, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni skall ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans son Jesus Kristus. Och detta skriver vi för att vår glädje skall vara fullkomlig. Detta är det budskap som vi har hört från honom och som vi förkunnar för er, att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons blod renar oss från all orättfärdighet." (1 Joh. 1:1 - 7). rätt (223) Detta var andan och livet i det budskap som Johannes bar fram till alla på sin ålderdom då han var nästan etthundra år gammal. Fanbärarna håller fast vid sina fanor. De släpper inte greppet om sanningens baner innan de lägger ifrån sig rustningen. De gamla stridsmännens röster tystnar, en efter en. Deras plats är tom. Vi ser dem inte längre, men även om de är döda, så talar de, ty deras gärningar följer dem. Vi bör behandla de få äldre pilgrimer som finns kvar med stor ömhet och hedra dem högt på grund av vad de har uträttat. Även om deras krafter slits ned och försvagas, är det som de säger värdefullt. Ta vara på deras ord som dyrabara vittnesbörd. De unga männen och de nya arbetarna får inte vraka eller på något sätt visa likgiltighet mot dem som av ålder fått grått hår, utan bör resa sig för dem och välsigna dem. De bör tänka på att de själva har gått in i dessa mäns tjänst. Vi skulle önska att de troende visade mycket mer av Kristi kärlek mot dem som var de första som förkunnade budskapet. - Manuskript 33, 1890. rätt |