Ordet har första rang

(28)Introduktion
Vår tillit till det, som kommer till oss som Gudsinspirerade budskap, vilar på vår tro på Gud och Hans Ord, såväl som på den Helige Andes överbevisande verk i våra hjärtan. Den vilar också på förnimmelsen av uppfyllda och av i uppfyllelse gående profetior, liksom av frukterna av dessa budskap i våra egna liv och i andras liv. Inflytandet från råd om församlingens utveckling och arbete ger ett starkare bevis på deras övernaturliga tillkomst. rätt

(28) Kunskap om vissa delar av inspirationen och uppenbarelsen bidrar till att understödja en sådan tillit. Delarna kan stå att finna i uttalanden – ofta av underordnad betydelse – från de inspirerade skribenterna själva. Dessa ord, som upprätthåller vår tillit, visar sig i Bibeln, såväl som i Ellen G. Whites skrifter. Introduktionen till "Den Stora Striden" har bidragit starkt till vår förståelse av hennes inspiration. rätt

(28) Från tid till annan har White Estate tagit fram Ellen Whites uttalanden från hennes utgivna verk, såväl som från hennes icke utgivna skrifter beträffande frågan om uppenbarelse och inspiration. Dessa ofta använda uttalanden, jämte hittills inte offentliggjort material, förenas nu i denna sektion under titeln "Inspirationens principer". rätt

(28) Liksom Bibelns skribenter, gör Ellen White endast sporadiska hänvisningar till sina syner. Hon förklarar endast kort, hur ljuset kom till henne, och hur budskapen överfördes. Dessa sporadiska hänvisningar, som framgår av olika källor, och ofta endast på ett fåtal rader, har nu för första gången sammanställts i detta band. Whitestyrelsen rätt

(29) E. G. Whites skrifters förhållande till Bibeln ses i första boken – Käre läsare, jag anbefaller Dig Guds Ord som regeln för tro och praxis. Utifrån detta Ord skall vi dömas. I Sitt Ord har Gud lovat att ge syner för de "sista dagarna"; icke för en ny trosregel, utan för att trösta Sitt folk, och för att visa tillrätta dem, som far vilse från Bibelns sanning. Så gjorde Gud med Petrus, då Han stod i begrepp, att sända honom ut, för att förkunna för hedningarna. – A Sketch of the Christian Experience and Views of Ellen G. White, s. 64 (1851). (Återtryckt i Early Writings, s. 78.) rätt

(29) Inte i stället för Ordet – Herren önskar, att Ni skall studera Era Biblar. Han har inte gett mera ljus, som skall ta Hans Ords plats. Detta ljus skall leda förvirrade människor hän till Hans Ord, som, i fall det äts och tas upp som näring, är som själens livsblod. Då kommer det att göras goda gärningar, liksom ljus skiner i mörker. – Brev 130, 1901. rätt

(29) Hämta bevis från Bibeln – Vid offentligt arbete skall Ni inte göra syster Whites skrifter framträdande, eller citera det, som hon har skrivit som auktoritet, för att stödja Era åsikter. Annars växer inte tron på Vittnesbörden. För fram Era belägg, klara och entydiga, från Guds Ord. Ett (30) "Så säger Herren" är det starkaste vittnesbörd, som över huvud taget kan ges åt folk. Ingen skall lära sig, att se på syster White, utan på den mäktige Gud, som har gett instruktioner till syster White. – Brev 11, 1894. rätt

(30) Bibelns grundsatser först, därefter Vittnesbörden – Det är min första plikt att framföra Bibelns grundsatser. Sedan måste jag vädja till dem personligt, med mindre det har skett en grundlig och samvetsgrann förbättring hos dem, vars sak har blivit framställd för mig. – Brev 69, 1896. rätt

(30) E. G. White verkar inte i motsättning till Bibelns profeter – I svunnen tid talade Gud till människorna genom profeters och apostlars mun. I dessa dagar talar Han till dem genom Sin Andes vittnesbörd. Det har aldrig förekommit en tid, då Gud undervisat Sitt folk med större allvar, än Han nu undervisar dem om Sin vilja och om den väg, Han önskar, att de skall följa." Vittnesbörden, band 5, s. 661. rätt

(30) Skriften och Profetians Ande har samme upphovsman – Den Helige Ande är upphovet till Skriften och Profetians Ande. Dessa skall icke förvrängas till att säga, vad människor vill ha dem till att säga, för att förverkliga människors idéer och inställningar, eller användas till förmån för människors planer under några som helst omständigheder. – Brev 92, 1900. rätt

(30) E. G. Whites skrifters förhållande till Bibeln – det mindre ljuset – Bibeln får föga uppmärksamhet, och Herren har gett ett mindre ljus till att leda män och kvinnor till det större ljuset. – The Review and Herald, den 20. januari, 1903. (Citerat i Colporteur Ministry, s. 125.) rätt

(30) Testet för Bibeln – Anden har aldrig getts och kan heller aldrig ges för att ersätta Bibeln. Skrifterna konstaterar eftertryckligt att Guds ord är den norm efter vilken all undervisning och erfarenhet måste prövas. . . . Jesaja förklarar: "… håll er till lagen, till vittnesbördet! Om de inte talar enligt dessa ord beror det på att det inte finns något ljus i dem." – Jes 8:20 (KJV). – Den Stora Striden, introduktion, s. 8 (1994). rätt

(30) Inte för att ge nytt ljus – Bror J skulle förvirra folks sinnen, genom att få det till (31) att se ut som om det ljus Gud har gett genom Vittnesbörden, skulle vara ett tillägg till Guds Ord, men här framställer han tingen i ett falsk ljus. Gud har funnit det vara riktigt, att på detta sätt leda Sitt folks tankar till Sitt Ord, och ge dem en klarare förståelse av det. rätt

(31) Guds Ord är tillräckligt, för att lysa upp de mest omtöcknade tankar, och kan förstås av dem, som hyser en önskan om, att förstå det. Men trots detta finns det sådana, som bekänner sig till att göra Guds Ord till sitt studium, som lever direkt emot dess klara lära. För att män och kvinnor inte skall ha någon ursäkt, ger Gud klara och entydiga vittnesbörd, och återför dem till det Ord, de har försummat att följa. rätt

(31) Guds Ord är rikt på allmänna grundsatser för uppammandet av sunda levnadsvanor, och i allmänhet och på personlig nivå är Vittnesbörden avsedda, att rikta deras uppmärksamhet mera specifikt på dessa levnadsregler. – Vittnesbörden, band 5, sid. 663, 664. rätt

(31) Vittnesbörden skal lyfta fram tydliga läxor från Ordet – I Skriften har Gud tydliggjort praktiska lärdomar, för att reglera vars och ens liv och uppförande; men fastän Han har utfärdat noggranna regler avseende våra karaktärer, umgänge och uppförande, blir ändå, till stor del, Hans läxor förbisedda. Förutom lärdomarna i Sitt Ord, har Herren gett särskilda vittnesbörd till Sitt folk, inte som en ny uppenbarelse, utan för att Han skall kunna lägga fram klara lärdomar ur Sitt Ord för oss, så att fel går att rätta till, så att den rätta vägen går att peka ut, så att alla själar blir utan ursäkt. – Brev, 63, 1893. (Se Vittnesbörden, band 5, s. 665.) rätt

(31) Ellen White i stånd till, att klart avgöra sanning och villfarelse – Vid den tiden [efter besvikelsen 1844] tyngde den ena villfarelsen efter den andra oss; predikanter och professorer förde fram nya doktriner. Vi studerade Skrifterna under mycken bön, varvid den Helige Ande framställde sanningen för våra sinnen. Det hände, att hela nätter ägnades åt rannsakning av Skrifterna och allvarlig bön till Gud om vägledning. Grupper av helgade (32) män och kvinnor var samlade av denna orsak. Guds kraft brukade komma över mig, och jag blev i stånd till att klart avgränsa, vad är sanning och vad är villfarelse. rätt

(32) I det, att våra trospunkter därigenom slogs fast, fick våra fötter fast mark att stå på. Vi tog till oss sanningen punkt för punkt, under den Helige Andes tillkännagivanden. Jag förflyttades i en syn, och jag fick förklaringar. Jag fick illustrationer av himmelska ting, och av helgedomen, så att vi försattes i en position, där ljuset strålade på oss i klara och tydliga strålar. – Gospel Workers, s. 302. rätt

(32) För att rätta till villfarelser och specificera sanningen – Jag har skrivit mycket i dagboken. [Även om fru White från tid till annan förde dagbok över sina erfarenheter, var detta dock inte det hon mest åsyftade, då hon brukade ordet "dagbok". Hennes skrifter blev ofta nedtecknade i linjerade häften, varav mera än ett tjog nu är i White Estates kassavalv, och många av manuskripten som förekommer i dokumentet, visar sig, att först ha blivit nedskrivna i dessa böcker. Somliga manuskript i dokumentet, som bär den allmänna överskriften "dagbok", används i denna särskilda betydelse av ordet. Det bör hållas i minnet, att detta ord använder hon i Vittnesbörden med åsyftning på hennes skrifter i manuskriptform. (Se Vittnesbörden, band 8, s. 206, där hon säger: "I min dagbok finner jag detta skrivet för ett år sedan", och det är tydligt från det därpå följande, att hon menar Vittnesbörden.)] Jag har under alla mina resor framhållit, att det viktigaste skall framläggas för folk, även om jag inte skulle skriva en rad till. Jag önskar, att det som anses vara betydelsefullt, kommer fram, ty Herren har gett mig så mycket ljus, som Herren önskar att folk skall ha; för där förekommer den lärdom, som Herren har gett mig till Sitt folk. Det är ljus som de skall ha, rad efter rad, föreskrift efter föreskrift, litet här och litet där. Detta skall nu komma fram för folk, eftersom det har getts, för att rätta till bestämda villfarelser och för att utmejsla, vad som är sanning. Herren har uppenbarat många ting och utpekat sanningen, genom att säga: "Detta är vägen, gå på den." – Brev 127, 1910. rätt

(32) Vittnesbörden har aldrig sagt emot Bibeln – Bibeln måste vara Er rådgivare. Studera den och de vittnesbörd som Gud har gett; för de har aldrig sagt emot Hans Ord." – Brev 127, 1910. rätt

(32) I fall Vittnesbörden inte talar i överensstämmelse med Guds Ord, förkasta dem då. Kristus och Belial, en lögnare, går aldrig (33) att förena. – Vittnesbörden, band 5, s. 691 rätt

(33) När syster White citeras – Hur kan Herren välsigna dem, som uppvisar en obekymrad anda, en anda som leder dem till att vandra emot det ljus Herren har gett dem? Men jag ber Er icke, att förlita Er på mina ord. Lägg syster White åt sidan. Citera icke mina ord, så länge som Ni lever, förrän Ni lyder Bibeln. [Ellen White mötte församlingsledarna som grupp för första gången på tio år. Förhållandena i både Generalkonferensen och i våra Battle Creek-baserade institutioner hade i många fall allvarligt försämrats. Vittnesbörd med uppmaning till, att återgå till de antagna, bibliska grundsatserna hade tagits emot, teoretiskt, men inga verkliga förbättringar hade skett. rätt

(33) De flesta av delegaterna till Generalkonferenssamlingen, som inleddes nästa förmiddag, förnam behovet av förändringar. Under öppningsmötet tänkte Ellen White tillrättavisa institutionsledarna och uppmana till omorganisering Generalkonferensen. Det var hennes börda, att de nödvändiga ändringarna skulle vila på bibliska rättesnören och inte blott på Ellen Whites ord. Under detta tal tillkännagav hon: rätt

(33) "Gud har sagt mig, att mitt vittnesbörd måste frambäras till denna konferens, och att jag inte skall försöka att få folk till att tro på det. Mitt arbete är, att lägga fram sanningen för folket, och de som skönjer och uppskattar ljuset från himmelen, kommer att godta sanningen." – Manuskript 43, 1901. rätt

(33) Råden skulle komma genom henne som Herrens budbärarinna och dessa råd måste ges akt på, men arbete måste utföras på djupet, arbete vilande på grundsatserna framställda i Guds Ord. – Utgivarna.] När Ni gör Bibeln till Er mat, Er föda, Er dryck, när Ni gör dess principer till byggstenarna i Era karaktärer, kommer Ni att bättre förstå, hur Ni skall ta emot råd från Gud. Jag upphöjer det dyrbara Ordet inför Er i dag. Upprepa inte, vad jag har sagt, genom att säga: "Syster White säger si", och "syster White säger så". Ta reda på, vad Herren Gud över Israel säger, och gör då, vad Han befaller. – Manuskript 43, 1901. (Från ett tal till församlingsledarna kvällen före öppnandet av Generalkonferenssamlingen år 1901.) rätt

nästa kapitel