Angrepp på Ellen White och hennes arbete

(348)(348) Skall vi vara tysta?
När människor angriper sina medmänniskor, och framställer dem i ett löjets sken, som Gud har utsett till att utföra ett verk åt Sig, skulle vi inte vara rättvisa mot vare sig anklagarna, eller mot dem, som blir vilseförda av deras anklagelser, om vi förhölle oss tysta och läte folk tro, att deras bröder och systrar, som de har hyst tillit till, ej längre är värdiga deras kärlek och gemenskap. Detta verk, som visar sig i vår mitt, och liknar Koras, Datans och Abirams verk, är ett hån mot Gud, och bör bemötas. Och på varje punkt bör anklagarna [här vänder hon sig till vissa anklagare i Australien, som hade fått särskilda belägg för Ellen Whites verk. – Utgivarna] avkrävas sina bevis. Varje anklagelse bör undersökas ingående; detta bör inte lämnas fritt svävande i luften, folk bör inte låtas tro, att det kan förhålla sig si eller så. Anklagarna bör göra allt i sin makt, för att undanröja varje tecken på skam, som inte går att föras i bevis. rätt

(348) Låt inte folk tro på en lögn – Så bör ske i fallet med varje församling. Och när det är en Guds tjänare, som Han har valt ut till ett bestämt arbete, och som har varit en (349) erkänd medarbetare under ett halvt århundrade, varunder han har verkat för vår tros folk, och inför Guds medarbetare som en, som Herren har utvalt; när en av bröderna, av en eller annan anledning, faller i frestelse, och vänder sig emot varningsbudskapen han har fått, liksom Kristi lärjungar gjorde, och inte längre vandrar med Kristus; när han börjar att motarbeta sanningen, och offentliggör sitt missnöje, förklarar sanningen vara osanning, då måste dessa saker bemötas. Folk får inte låtas tro på en lögn. De får inte bli bedragna. De smutsiga kläder, som Guds tjänare har burit, måste avlägsnas. rätt

(349) I fall de, som har utfört detta verk, söker att skyla sig i uttalandet, att de är ledda av den Helige Ande, är det som att Satan kläder sig med himmelens rena kläder, samtidigt som han stadigt ger prov på sina egna egenskaper. – Brev 98a, 1897, sid. 5, 9. rätt

(349) Påstådda oöverensstämmelser och motsägelser i Vittnesbörden – De, som har valt att följa sin egen väg, har börjat att offentliggöra förmodade oöverensstämmelser och motsägelser, som de hävdar sig att ha funnit i förbindelse med Vittnesbörden; och de framställer vissa saker fel, genom att använda sina egna ord, i stället för ord från mina skrifter. Dessa angrepp måste bemötas, så att sanningen ges plats, i stället för lögnen. – Brev 162, 1906. rätt

(349)Att bemöta och rätta till lögner
Jag utkämpar inga strider med V. Min livsuppgift ligger öppen inför världen. Den är inte mitt verk. Den är Herrens verk. Jag tar inte åt mig någon ära själv; för Herren befriar mig från munhuggeri. "På deras frukt skall ni känna igen dem" {Matt. 7:16}. rätt

(349) Vi måste nu bemöta och rätta till de lögner, som har kommit från V och hans hustru, för att våra bröder skall veta, från vem de kommer. Jag måste veta, vad han anklagar dem för. När det kommer en ordström mot en kvinna i offentligheten, är det inte den Helige Andes verkan, utan en ingivelse från (350) fiendens ande, som vi inte skall ge plats åt. Skall vi låta själar dricka frestelse på grund av falska framställningar? Nej, aldrig; jag skulle vara en opålitlig tjänare, i fall jag gjorde detta. Nu behöver det göras ett sant uttalande inför folk; och sedan är mitt arbete gjort. Jag inlåter mig inte i diskussioner, men jag kan inte låta Guds verk, som har burit offentlig frukt under nästan hela min livstid, sopas bort likt en spindelväv, och av vem? Jo, en människa, föremål för frestelse, som Satan nu sållar likt vete. – Brev 65, 1897. rätt

(350)Församlingsbladet måste tala - (Ett budskap till en redaktör 1883.) Jag har väntat på att se, vad Du skulle göra, genom att föra in något i bladet, som försvarar det rätta. Du har haft tillräckligt med tid. . . . rätt

(350) Varför rentvår Du inte min mans namn och ryckte, och varför är Du helt tyst och låter draken bröla? rätt

(350) För egen del är jag inte bekymrad, min frid är intakt, men jag bekymrar mig för de väktare, som Gud har satt på Sions murar, som borde stöta ett klart ljud i basunen. Du borde förvisso göra något för Din egen skull, för Kristi skull, för sanningens skull. Varför låter Du inte sanningen träda fram? Varför förblir Du tyst som de döda? Är det så här Du försvarar sanningen? . . . . rätt

(350) Fru White varje motståndares skottglugg – Sanningen kommer att segra. Jag väntar mig, att angreppen mot mig kommer att fortsätta, tills Kristus anländer. Varje motståndare till vår tro gör fru White till sin skottglugg. De börjar med, att motsätta sig sanningen och följer det med ett angrepp mot mig. Vad har jag gjort? Om det är något ont, låt dem då frambära bevis för det. . . . rätt

(350) Nåja, Longs liksom Greens böcker [alster från en separatistisk och avfallen rörelse] har kommit ut, dessa ytterligt svaga och eländiga alster. Jag väntade (351) på, att Ni och andra skulle påtala dessa, i det att Ni stod i den ansvarsfulla positionen som väktare på Sions murar och således borde varna folket. . . . rätt

(351) Varför alla denna iver emot mig? – Saker och ting sker snabbt, och besynnerliga och överraskande händelser inträffar slag i slag. Vi närmar oss slutet. Varför, frågar jag, all denna iver emot mig? Jag har skött den mig av Gud givna uppgiften. Jag har inte skadat någon. Jag har sagt de ord till de felande, som Gud har gett mig. Naturligvis kan jag inte tvinga dem till att lyssna. De, som hade nytta av Kristi verk, var lika upphetsade mot Honom, som fienderna är mot mig. rätt

(351) Jag har blott gjort min plikt. Jag har talat, eftersom jag måst göra det. De har inte förkastat mig, men Honom, som sände mig. Han har gett mig uppdraget. . . . . rätt

(351) Jag har lagt märke till, att varje ord jag har skrivit, har blivit klandrat, varje rörelse jag gör, kommenteras. . . . rätt

(351) Jag överlämnar mitt verk med dess frukter, till dess vi samlas omkring den stora, vita tronen. Ser Du Kristi Ande i detta bevakande, i dessa misstankar, i dessa antaganden, i dessa förmodanden? Vilken rätt har de till att förmoda, till att gissa, till att feltolka mina ord, och framställa mig så galet, som de gör? rätt

(351) Det finns en klass, som älskar exakt den här typen av mat. De är renhållningsmän, som inte blickar öppet och ärligt efter något gott i mina skrifter och i mina vittnesbörd, som jag har levererat, utan liksom Satan, brödernas anklagare, spanar de efter, vilka uselheter de kan upptäcka, vilken skada de kan uträtta, vilket ord de kan vrida till, och sätta sin onda konstruktion på det, och dana en falsk profet. . . . . rätt

(351) Jag ser den sataniska andan mera tydligt utvecklad, än fallet har varit de senaste fyrtio åren. – Brev 3, 1883. rätt

(351)Vidareförd som surdeg – Om Satan kan röra upp kritik ibland somliga av Herrens bekännande folk, förs den vidare som surdeg från den ene till den andre. Ge inte utrymme åt kritiken, för den är Satans vetenskapsgren. Ge den utrymme, så kommer missunnsamhet, avundsamhet och onda tankar att följa i varandras spår. rätt

(352) (352) Slut Er samman, det är befallningen jag hör från vår frälsnings Härförare. Slut Er samman. Där det råder enhet, där råder det styrka. Alla, som är på Herrens side, kommer att stå samman. Det är behov av fullständig enhet och kärlek ibland dem, som tror på sanningen, och all orsak till splittring härstammar från Djävulen. Herren har tänkt ut, att Hans folk skall vara ett tillsammans med Honom, liksom grenarna är ett med vinträdet. Sedan kommer de att vara ett med varandra. – Brev 6, 1899. rätt

(352) Det väntas en lång lista av falska uttalanden – Jag väntar mig, att det nu kommer att framställas en lång förteckning över falska uttalanden inför världen, och att lögn på lögn, felaktiga tolkningar på felaktiga tolkningar, som Satan har väckt i enskilda personers tankar, kommer somliga att ta till sig som sanning. Men jag överlåter min sak i Guds händer, och de, som känner till mitt leverne, kommer ej att ta emot de lögner, som har uttalats. – Brev 22, 1906. rätt

nästa kapitel