| Utvalda budskap 3 kapitel 58. Från sida 433 | ren sida tillbaka |
(433) (433)Ett uttalande av W. C. White inför Generalkonferensrådet, den 30. oktober, 1911. rätt (433)Ett tal inför rådet, där äldstebroder W. C. White sade: rätt (433) "Det är med glädje, som jag kommer med ett uttalande inför Er om den senaste engelska versionen av Den Stora Striden. rätt (433) För omkring två år sedan fick vi veta, att tryckplåtarna till denna bok, som använts hos Pacific Press, The Review and Herald och The International Tract Society (London), blivit så slitna, att boken måste sättas om och nya plåtar göras. Detta arbete har utförts på Pacific Press. Fyra uppsättningar med tryckplåtar har iordningställts – ett för vart och ett av våra kontor i Washington, Mountain View, Nashville och Watford. rätt (433) I ett brev til ledarna vid våra förlagshus skrev jag som följer den 24. juli, 1911 [detta är det samma som brevet av samma datum, som ställdes till "Våra missionsombud i allmänhet"]: rätt (433) "Efter att ha rådgjort med predikanter, kolportörer och andra vänner till boken, menade vi att det var bäst, att på nytt sätta texten, så att den nya utgåvan motsvarar den gamla så mycket som möjligt. Och även om vi inte kunnat använda exakt samma typsnitt, flödar texten fint nästan sida efter sida. Varje kapitel i den nya utgåvan börjar och slutar på samma sidor, som motsvarande (434) kapitel gör i den gamla utgåvan. rätt (434) Den mest anmärkningsvärda ändringen i den nya utgåvan är förbättringen i illustrationerna. Vart och ett av de fyrtiotvå kapitlen har, jämte förordet, inledningen, innehållsförteckningen, och förteckningen över illustrationer, en vacker illustrativ överskrift; och tio nya helsidesillustrationer har tillfogats, i stället för dem, som var minst tilltalande. rätt (434) De tretton appendixnoterna i den gamla utgåvan, som fyller tretton sidor, har ersatts av trettioen noter, som fyller tolv sidor. Dessa är nästan alla referensnoter, som skall hjälpa den vetgirige läsaren att finna de historiska belägg, som nämns i boken. rätt (434) De biografiska noterna har utelämnats, och det allmänna indexet har utökats från tolv till tjugotvå sidor, och härigenom är det lättare att finna de önskade avsnitten. rätt (434) I bokens text är den mest beaktansvärda förbättringen introduktionen till historiska referenser. I den gamla utgåvan fanns det över sju hundra Bibelhänvisningar, men det förekom endast undantagsvis några historiska referenser till de anförda eller åberopade källorna. I den nya utgåvan kommer läsaren att finna mer, än fyra hundra referenser till åttioåtta författare och källor. rätt (434) Då vi nämnde önskemål från några av våra kolportörer för mor, att det i nyutgåvan inte bara borde förekomma Skrifthänvisningar, utan också referenser till de anförda historikerna, sade hon att vi själva fick följa upp detta och inlemma historiehänvisningar. Hon instruerade oss också om, att vi skulle bekräfta citaten, och rätta till alla tänkbara felaktigheter; och där det förekommer citat från avsnitt, som översatts på olika sätt av olika personer, skulle vi använda den översättning, som visade sig vara mest riktig och äkta. rätt (434) Att finna de olika avsnitten i historieböckerna har visat sig vara en mödosam uppgift, och arbetet med att bekräfta de anförda utdragen har medfört ändringar i (435) textens formulering. Detta är särskilt tydligt i citaten frånThe History of the Reformation, av J. Merle D'Aubigne. Vi fann mer, än sex engelska översättningar, amerikanska och brittiska, som varierade kraftigt i formuleringen, ehuru de var nästan identiska i tanken; och i den gamla utgåvan av Den Stora Striden hade dessa använts, för att göra språket klarare och skönare. Men vi kom underfund om, att bara en av de många översättningarna hade godkänts av författaren; det vill säga den, som använts av det Amerikanska Traktatsällskapet i dess senare utgåvor. Därför har citaten från D'Aubigne i denna utgåva av Den Stora Striden i stort anpassats till den godkända översättningen. rätt (435) I några få fall har nya citat från historieböcker, förkunnare och nutida skribenter använts i stället för de gamla, eftersom de är mera kraftfulla, eller för att vi inte kunnat finna de äldre uttalandena. I samtliga fall, där det förekommit en ändring, har mor nogsamt noterat ersättningstexten, och godkänt denna. rätt (435) Ni kommer att finna, att ändringar av detta slag har gjorts på sidorna 273, 277, 306-308, 334, 335, 387, 547, 580 och 581. rätt (435) Det är fortfarande tjugo eller så citat i boken, som vi ännu inte har kunnat spåra. Lyckligtvis angår dessa saker, där allvarlig oenighet är osannolik. rätt (435) Det har gjorts ändringar i stavningar, interpunktion och stora/små bokstäver, för att göra denna bok mera enhetlig med övriga band i serien. rätt (435) På åtta eller tio ställen har tidsreferenserna ändrats på grund av tidens gång, sedan boken kom ut för första gången. rätt (435) På flera ställen har uttrycksformer ändrats, för att undvika att förnärma någon i onödan. Ett exempel på detta finns i ändringen av det nedsättande ordet "Romish" till det neutrala ordet "Roman" eller "romersk katolik". På två ställen ändrades "Kristi divinity" till (436) "Kristi deity" {Kristi gudomlighet}. Och orden "religiös tolerans" har ändrats till "religiös frihet". rätt (436) Uttalandena på sidorna 285-287, om församlingens handlande, i sina hädiska påbud mot religionen och Bibeln, har formulerats så, att de visar att församlingen åsidosatte, och därefter återinsatte inte bara Bibeln, utan också Gud och Hans tillbedjan. rätt (436) I den nya utgåvan omtalas påvedömets maktvinning 538, och dess fall 1798, som dess "herravälde" och "fall", i stället för dess "etablering" och "upphävande", som det står i den gamla utgåvan. rätt (436) På vart och ett av dessa ställen har den mera exakta uttrycksformen noga övervägts och godkänts av bokens författarinna. rätt (436) På sidorna 50, 563, 564, 580, 581, och några få andra platser, förekom det uttalanden om påvedömet, som starkt ifrågasätts av romerska katoliker, och som är vanskliga att belägga utifrån tillgängliga historiekällor. Formuleringen i den nya utgåvan har ändrats så, att uttalandena lätt faller inom ramen för bevis, som är lättare att få fram. rätt (436) Angående dessa och liknande avsnitt, som kunnat väcka bitterhet och gagnlösa kontroverser, har mor ofta sagt: "Vad jag har skrivit om påvedömets arrogans och påståenden, är sant. Många historiska bevis om dessa ting har medvetet förstörts; icke desto mindre kan boken vara till störst gagn för katoliker och andra, om onödiga kontroverser går att undvika. Det är därför bättre, att formulera alla uttalanden om påvens påståenden och de krav påvedömet ställer så återhållsamt, att de går att lätt och tydligt bevisa utifrån de gängse historiska källor, som står till våra predikanters och studenters förfogande." rätt (436) I fall Ni hör rapporter om, att något skulle ha gjorts i den senaste utgåvan mot mors önskan eller utan hennes vetskap, kan Ni vara säkra på, att dylika rapporter är falska, och inte värda att uppmärksamma." rätt (436) Utdrag ur den gamla och nya utgåvan lästes (437) upp och jämfördes, för att belysa uttalandet läst i talarens brev av den 24. juli. Då sade broder White: rätt (437) "Sedan tryckningen av denna nyutgåva har mor funnit stort behag i, att titta i och läsa om boken. Dag efter dag, då jag besökte henne på morgnarna, talade hon om det, och sade att hon gladdes åt att läsa den på nytt, och att hon var nöjd med det arbete vi hade utfört, för att göra den här utgåvan så fulländad som möjligt, och att den blev färdig, medan hon ännu levde och kunde påverka utformningen. rätt (437) Mor har aldrig hävdat sig vara en expert på historia. Ting, som hon har nedtecknat, är beskrivningar av hastigt uppflammande bilder och andra framställningar, som hon fått om människors handlingar, och inflytandet från dessa handlingar på Guds frälsningsverk för människor, jämte syner om då-, nu- och framtid i förhållande till detta arbete. I samband med nedskrivandet av dessa syner, har hon använt sig av bra och klara historiska uttalanden, för att tydliggöra för läsaren det, som hon försökt att framställa. Då jag var liten pojke, hörde jag henne läsa D'Aubignes historia om Reformationen för min far. Hon läste en stor del därav för honom, om inte rent av alltihop, ur de fem banden. Hon har läst andra berättelser om Reformationen. Detta har hjälpt henne med, att placera och beskriva många av de händelser och rörelser, som visats henne i syner. Detta påminner om det sätt, varpå Bibelstudier har hjälpt henne med, att placera och beskriva de många figurativa framställningar hon fått om utvecklingen av den stora striden i våra dagar mellan sanning och villfarelse. rätt (437) Mor har aldrig hävdat sig vara verbalinspirerad, och jag finner heller inte, att min far, eller äldstebröderna Bates, Andrews, Smith, eller Waggoner kommer med detta påstående. Om nu verbal inspiration förekommit vid skrivandet av hennes manuskript, varför skulle det då läggas till något eller anpassas somligt från hennes sida? Det är ett känt faktum, att mor ofta tar fram ett av sina manuskript, och går noga igenom det, samt gör tillägg, som för tanken vidare. rätt (437) Den första utgåvan av denna bok gavs ut i California år 1884. Då The Spirit of Prophecy, Band III (438) trycktes, var det några ting, som blev över till senare. En del av det trycktes i pamflettform och cirkulerades; och det förväntades, att mor genast skulle sätta igång med, att foga stoff till detta och ge ut Band IV. Före fars död hade han torgfört boken The Spirit of Prophecy, Band IV. rätt (438) Då mor utgav Band IV, hade hon, och de som var delaktiga i dess utgivning, fullbordandet av fars plan i tanke. Vi tänkte också på, att bandet skrevs för adventfolket i Förenta Staterna. Därför trängdes stoffet samman under stora vanskligheter, så att denna volym skulle bli ungefär lika stor som de andra banden i serien. rätt (438) Senare, då det kom fram att boken kunde säljas också till allmänheten, tog utgivarna plåtarna och tryckte en upplaga på större papper. Illustrationer tillfogades, och ett försök gjordes, att sälja den som bokklubbsbok för $1.50. rätt (438) 1885 blev mor och jag skickade till Europa, och där kom spörsmålet fram, om den inte borde översättas till tyska, franska, danska och svenska. Medan mor övervägde erbjudandet, beslutade hon sig för, att göra tillägg till materialet. rätt (438) Mors kontakt med folk i Europa väckte till liv en del saker i hennes sinne, som hade visats för henne i syner några år tidigare, somliga av dem två eller tre gånger. Hennes upplevelse av historiska platser och hennes kontakt med folk friskade upp hennes minnesbilder av dessa ting, och därför beslöt hon att lägga mycket mera material till denna bok. Detta blev gjort, och manuskripten sändes till översättning. rätt (438) Efter det att vi hade vänt åter till Amerika, blev en ny utgåva offentliggjord – mycket större. I denna utgåva uteslöts vissa saker, som hade använts i den första engelska utgåvan. Orsaken till ändringarna var, att den nya utgåvan tänktes bli spridd jorden runt. rätt (438) I sin offentliga verksamhet har mor visat sin förmåga, att välja material ur sanningens förrådshus, sådant som är anpassat (439) till menighetens behov framför henne; och hon har alltid varit av den uppfattningen, att i valet av stoff till hennes böcker bör det bästa omdöme visas, genom att välja sådant, som bäst lämpar sig för behoven åt de framtida läsarna. rätt (439) Då nyutgåvan av Den Stora Striden offentliggjordes 1888, utelämnades omkring tjugo sidor om saker och ting – fyra till fem sidor åt gången – som var av störst intresse för adventister i Amerika, men som inte passade åt läsare i andra delar av världen. rätt (439) Många undersökningar om historiska uttalanden, som användes i de nya europeiska och amerikanska utgåvorna av Den Stora Striden, gjordes i Basel, där vi hade åtkomst till äldstebroder Andrews’ stora bibliotek, och där översättarna hade tillgång till universitetsbiblioteken. rätt (439) Då vi grep oss an med, att gå igenom detta material på jakt efter historiska referenser, var det några citat, som vi inte kunde finna. I vissa fall hittades andra uttalanden, som innebar samma poäng, från andra historiker. Dessa stod att läsa i böcker tillgängliga på många offentliga bibliotek. Då vi uppmärksammade mor på något citat, som vi inte fann, och visade henne andra citat vi funnit med samma poäng, sade hon: "Använd det, som Ni finner referenser till, så att läsaren av boken kan gå till källan och finna originalet, om han så vill." På så vis kom vissa historiska data att ersättas. rätt (439) Avseende uttalanden, som folk i Washington eller medlemmar av Generalkonferensens kommittée skall ha gjort om det ena eller andra, rätt eller fel, i samband med denna bok, är det viktigt att Ni får höra ett otvetydigt uttalande om fakta i ärendet. rätt (439) Våra bröder i Washington och Mountain View har bara gjort det, som vi har bett dem om att göra. Som nämndes inledningsvis, rådslog vi med personer på förlagsavdelningen, med kolportörer och med medlemmar av förlagsstyrelserna, (440) men inte blott i Washington, utan även i California, och jag frågade dem, om de ville ha godheten, att rikta uppmärksamheten mot några avsnitt, som skulle övervägas i samband med bokens omsättning. rätt (440) Då det påpekades, att vissa av de historiska data betvivlades och ifrågasattes, bad vi dem om att komma med ett skriftligt utlåtande, som skulle hjälpa oss i vår forskning. De gjorde, vad vi bad om, inte mera. Alla beslut om, vad som skulle ändras, och som skulle tryckas ord för ord som i den gamla utgåvan, fattades på mors kontor, av personer anställda under henne och verksamma under hennes överinseende. Därför kan ingen komma och säga något till medlemmarna av Generalkonferensens styrelse, eller till litteraturfolket i Washington, eller mot boken, med anledning av något, som skulle ha gjorts av bröderna i Washington, eller andra i förbindelse med detta arbete. rätt (440) Vi är djupt tacksamma mot våra bröder i Washington, och många andra, för vänligt, trofast och samvetsgrant arbete med att skärskåda de avsnitt, som troligen kan bestridas av katoliker och andra kritiker. Vi är också djupt tacksamma mot våra bröder i England och på kontinenten, liksom våra bröder i Boston, New York och Chicago för hjälp med letande i stora bibliotek, för att bevisa de citat, som var svårfunna. De har gjort detta arbete på vår uppmaning, och för att hjälpa oss med det, som vi tänkte borde göras. Frukterna av dessa efterforskningar framgår av historiska referenser i fotnoter på sidan och i appendixet. rätt (440) Appendixet i den gamla boken var, som Ni torde minnas, dels förklarande, dels argumenterande, dels ursäktande; men sådana noter anser vi inte längre är nödvändiga, och de trettioen noterna i nyutgåvan är huvudsakligen referenser till historiska uttalanden, som visar korrektheten hos uttalanden i boken. Vi tyckte, att det skulle vara värdefullt för den uppmärksamme läsaren, att få dessa precisa hänvisningar till uttalanden av välkända historiker." rätt (441) (441) Kopia av ett brev skrivet av äldstebroder W. C. White: (441) Ett studium av dessa ändringar kan komma vissa att ställa frågan: "Har syster White bemyndigande och rätt till, att ändra i sina skrifter, antingen med hjälp av tillägg, eller utelämnanden, eller genom några ändringar i form av ordvändningar, sätt att beskriva ting på, eller argumentens uppbyggnad?" rätt (441) Det enkla uttalandet av några fakta om författandet av hennes böcker, liksom om utvidgningen och utvecklingen av berättelsen om den stora striden mellan Kristus och Satan, kan i sig självt utgöra ett svar på denna fråga. rätt (441) Det är allmänt erkänt, att syster White i sina tal till folk brukar stor frihet och visdom till att välja belägg och illustrationer, för att tydliggöra och betona sina framställningar av de sanningar, som visats för henne i syner. Likaså att hon väljer ut fakta och sakskäl väl ägnade åt åhörarna, som hon talar till. Detta är nödvändigt, för att uppnå det bästa utfallet vid hennes predikningar. rätt (441) Och hon har alltid känt och sett det som sin uppgift, att använda samma visdom till att välja ut ämnen till sina böcker, som hon gör i urvalet av material till sina predikningar. rätt (441) Då mor skrev Den Stora Striden, Band IV, år 1882-1884, blev hon instruerad om den allmänna uppläggningen av boken. Det uppenbarades för henne, att hon borde teckna en skiss av konfrontationen mellan Kristus och Satan, så som den udvecklade sig under de första århundradena av den kristna tidsåldern, och under den stora Reformationen på (442) 1500-talet, på sådant sätt, att läsarens tankar leddes hän till att klart förstå striden, så som den pågår i våra dagar. rätt (442) Medan mor skrev på boken, överbragtes många scener till henne, om och om igen i nattliga syner. Synen om Guds folks befrielse, som den beskrivs i kapitel XL {40}, upprepades tre gånger; och vid två tillfällen, en gång i hennes hem i Haldsburg och en gång på hälsohemmet i St. Helena, väcktes hennes familjemedlemmar, som sov i ett angränsande rum, ur sin sömn av hennes klara, melodiska rop: "De kommer! De kommer!" (Se sidan 636.) rätt (442) Flera gånger menade vi, att bokmanuskriptet var klart för tryckning, men så kom det återigen en syn med några viktiga uppgifter om striden, och då ville mor på nytt skriva om detta ämne, och åstadkomma en klarare och fylligare beskrivning. Alltså försenades utgivningen, och boken växte i omfång. rätt (442) Mor betraktade den nya boken som en utvidgning av ämnet, så som det först offentliggjordes i "Spiritual Gifts", Band I (1858), och som nu finns i "Early Writings", sidorna 210-295. rätt (442) Icke desto mindre menade mor, att den gudomliga instruktionen om planerna med boken, som har varit så nyttiga för allmänheten, först och främst riktas till adventistfolket i Förenta Staterna. Senare, då den skulle spridas mera vida omkring, uteslöt hon delar, som ingått i den tidigare utgåvan. Exempel på detta går att finna i kapitlet med titeln "Satans snaror", engelska sidorna 518-530 {Adventbudskapet, sid. 336-339}. . . . rätt (442) I sina första syner erhöll hon en skiss över patriarkernas, missionens och Kristi lärors och Hans apostlars liv samt den stora striden sådan den bedrivits av Kristi församling från Hans himmelsfärd till nutid. Så skrev hon ned detta i korta, lättfattliga artiklar, vilka vi finner i "Adventbudskapet" ("Early Writings"). rätt (442) På senare år visades den ena räckan ämnen (443) efter den andra för henne upprepade gånger i syner, och varje gång tydliggjordes i uppenbarelsen detaljer hos helheten, eller hos några väsentliga saker hos ämnet. rätt (443) Som följd härav, har mor skrivit och offentliggjort sina syner flera gånger från de olika faserna av den stora striden, och varje gång mera fullständigt. rätt (443) Det, som utgavs om Satans fall, människans fall och frälsningsplanen, i Adventbudskapet, upptar åtta sidor. Samma ämnen behandlades på trettio större sidor i Patriarker och Profeter. rätt (443) Det, som utgavs 1858 om Kristi liv, så som framgår av Adventbudskapet, upptog fyrtio sidor. Samma stoff, utgett 1878, upptar över sex hundra sidor avThe Spirit of Prophecy, Band II och III. Och som nu har getts ut i Vändpunkten och i Såningsmannen, som upptar dryga tusen sidor. rätt (443) I The Great Controversy, Band IV, utgiven 1885, i kapitlet "Satans snaror", förekommer det tre sidor eller mer om saker, som inte användes i senare utgåvor, vilka framställdes till försäljning till allmänheten, genom våra kolportörer. Detta utgör utmärkt och intressant läsning för Sabbatshållare, då det pekar på Satans verksamhet, för att övertala populära förkunnare och församlingsmedlemmar till, att upphöja Söndagen som vilodag, och förfölja Sabbatshållarna. [Finns för närvarande i Testimonies to Ministers and Gospel Workers, sid. 472-475.] rätt (443) Detta ströks inte för att det var mindre sant 1888, än det var 1885, men eftersom mor trodde att det inte skulle vara väl övertänkt, att säga detta till de stora skaror, till vilka boken skulle säljas några år senare. . . . rätt (443) Avseende detta, och andra avsnitt i hennes böcker, som strukits i senare utgåvor, har hon ofta sagt: "Dessa uttalanden är sanna, och de är nyttiga för vårt folk; men för den breda allmänheten, som boken nu håller på att utarbetas för, passar de inte. Kristus sade ju till lärjungarna: "Jag har ännu mycket att säga er, men ni kan inte bära det nu" {Joh. 16:12}, och Kristus lärde dem att vara "listiga som ormar och oskyldiga (444) som duvor" {Matt. 10:16}. Låt därför denna del av boken tas bort, eftersom flera själar troligen kommer att bli vunna den förutan. [Ett utlåtande från Marian Davis. – Utgivarna.] rätt (444) Vad beträffar ändringar i uttrycksformer, har mor ofta sagt: "Väsentliga sanningar skall sägas tydligt; men så långt som möjligt skall de sägas på ett vinnande språk, hellre än att väcka anstöt." – W. C. White brev, den 25. juli, 1911. rätt |