| Vittnesbörd för Församlingen Band 1 kapitel 108. Från sida 621 | ren sida tillbaka |
(621)Broder F, Den 25 december 1865 blev jag visad att ett gott arbete hade påbörjats i Maine. I synnerhet visades det arbetsfält för mig, där en grupp har bildats som resultat av broder Andrews och ditt eget arbete. Där har de visat sitt intresse och sin kärlek till sanningen, genom att bygga ett hus för tillbedjan. Det återstår fortfarande ett stort arbete att utföra för denna grupp. Ganska många har blivit omvända till sanningens teori. Några har fattat sina beslut utifrån de tungt vägande bevisen. De ser en skönhet i sambanden i sanningens kedja, där allt förenas till en harmonisk och fullkomlig helhet. De älskar sanningens principer, men de har ännu inte upplevt dess helgande inflytande. Dessa människor är utsatta för de sista dagarnas faror. Satan har förberett sina bedrägerier och sina snaror för de oerfarna. Han arbetar genom sina redskap, även genom pastorer som föraktar sanningen och själva trampar på Guds lag och lär alla som lyssnar till dem att göra detsamma. rätt (621)Denna grupp som har tagit emot en impopulär sanning, kan vara trygga bara om de förtröstar på Gud och blir helgade genom den sanning som de bekänner. De har tagit ett viktigt steg och behöver nu en religiös erfarenhet som gör (622) dem till den högste Gudens söner och döttrar och arvingar till det odödliga arv som har köpts åt dem av hans käre Son. De som har medverkat till att presentera sanningen för dem borde inte avsluta sitt arbete vid denna viktiga period. De borde fortsätta att hålla ut i sina ansträngningar tills dessa själar har samlats i Kristi fålla. De borde få tillräcklig undervisning för att komma underfund med att sanningen är räddningen för dem. rätt (622)Jag såg att Gud skulle utföra ett ännu större verk i Maine, om alla som arbetar för Guds sak där är överlåtna till honom och inte litar på sin egen kraft, utan på Israels Mäktige. Jag blev visad att broder Andrews och du själv har arbetat hårt och inte har fått den vila som ni borde ha tagit er för att bevara hälsan. Ni borde arbeta klokt och ta viloperioder. Genom att göra så kommer ni att bevara er fysiska och mentala kraft och göra ert arbete mycket effektivare. Broder F, du är en nervös man och agerar ofta utifrån impulser. Depressioner påverkar ditt arbete väldigt mycket. Ibland känner du dig inte fri, och du tror att det beror på att andra inte förstår eller att de gör fel, eller att något är fel. Du kan inte riktigt säga vad det är, och anklagar något eller någon, vilket tenderar att göra stor skada. Om du skulle lugna ner dig när du är i detta rastlösa och nervösa tillstånd och i stället vila och lugnt vänta på Gud och fråga dig om inte problemen ligger hos dig själv, skulle du slippa att såra din egen själ och att såra Guds dyrbara verk. rätt (622)Jag såg att broder F löpte risk att bli högmodig om han lyckades väcka församlingens känslor i sina predikningar. Han skulle därför ofta tänka att han var den bäste predikanten. Här bedrar han ibland sig själv. Även om han just för tillfället kanske är den mest tillfredsställande predikanten, kan han ändå misslyckas med att åstadkomma det allra mesta gott. Den predikant som kan påverka församlingens känslor allra mest (623) bevisar inte därigenom att han är den mest användbara. rätt (623)När broder F är ödmjuk och litar på Gud, kan han göra mycket gott. Änglar kommer till hans hjälp och han välsignas med tydlighet och frimodighet. Men efter en period med särskild framgång har han alltför ofta blivit högmodig och trott att han var bättre än alla andra. Han har trott att han var något märkvärdigt, när han bara var ett redskap i Guds händer. Efter sådana perioder har Guds änglar lämnat honom åt hans egen svaghet, och då har han ofta anklagat sina bröder och folket för det mörker och den svaghet som han kände, fast det var hans eget fel. När han är i detta olyckliga sinnestillstånd blir han till en börda för både den ena och den andra. Och även om hans arbete inte ens är halvfärdigt känner han att han måste flytta och börja arbeta någon annanstans. rätt (623)Jag såg att broder F riskerade att dra ut i strid i sin egen kraft. Men han kommer att upptäcka att den kraften inte är något annat än svaghet i striden. När han förtröstade på Gud var han ofta framgångsrik i sin kamp mot motståndarna till vår tro. Men han har ibland blivit uppblåst över den seger som Gud har gett sanningen över villfarelsen, och har själv tagit äran i dessa konflikter. Jaget har förstorats i hans ögon. rätt (623)Jag blev visad att han under de två senaste diskussionerna inte hade den rätta andan. Före den första diskussionen blev han upprymd av smicker från människor som inte älskar sanningen. När han lyssnade till, och i någon mån deltog i en diskussion som pågick mellan två personer som inte var troende, blev han övermodig och trodde sig kunna ta upp kampen med vem som helst. Och medan han var så självsäker, blev han just då fråntagen sin styrka. Gud var missnöjd med att han inte brydde sig om broder Andrews råd. Hans självgoda anda höll på att göra den diskussionen till ett fullständigt misslyckande. Om man inte tydligt vinner dessa strider, är de alltid misslyckanden. Man bör aldrig (624) tanklöst kasta sig in i dem (624), utan varje drag borde göras försiktigt, med största visdom. Mycket mer står på spel i dessa strider än i ett slag mellan nationer. Satan och hans här är i rörelse vid dessa konflikter mellan sanning och villfarelse och om inte sanningens försvarare drar ut i strid i Guds kraft, kommer Satan att lyckas utmanövrera dem varje gång. rätt (624)I den andra kampen stod mycket, väldigt mycket på spel. Men här misslyckades broder F på nytt. Han gav sig inte in i konflikten medveten om sin svaghet och han litade inte på Guds kraft i ödmjukhet och enkelhet. Han kände sig återigen självtillräcklig. Hans tidigare framgång hade gjort honom högfärdig. Han trodde att de segrar han hade vunnit till stor del berodde på hans egen skicklighet att lägga fram de kraftfulla argument som Guds ord förser oss med. rätt (624)Jag blev visad att sanningens försvarare inte borde söka diskussioner. Och när det är nödvändigt att möta en motståndare, för att främja sanningens sak och Guds ära, måste de gå in i kampen med stor försiktighet och ödmjukhet. Under självrannsakan, syndabekännelse, allvarlig bön och ofta en tids fasta borde de enträget be Gud att han speciellt ska hjälpa dem och ge sin frälsande, dyrbara sanning en strålande seger. De ska be att villfarelsen framstår i sin verkliga förvrängning, och dess försvarare bli helt omintetgjorda. De som kämpar för sanningen mot dess motståndare, borde inse att de inte bara möter människor, utan att de kämpar mot Satan och hans änglar som är fast beslutna att villfarelse och mörker ska behålla fältet och att sanningen ska döljas av villfarelse. Eftersom villfarelse stämmer bäst överens med det naturliga hjärtat, tar man för givet att den är självklar. Människor som är bekväma älskar villfarelse och mörker och vill inte låta sig reformeras av sanningen. De älskar inte att komma till ljuset, eftersom deras gärningar då skulle tillrättavisas. rätt (624)Om de som försvarar sanningen litar på argumentens tyngd, och bara har en svag tillit till Gud och på detta sätt möter sina motståndare, kommer inget att vinnas för sanningen (625), utan det kommer att bli en klar förlust. Om sanningen inte avgår med en tydlig seger, lämnas saken i ett sämre tillstånd än före konflikten. De som tidigare har varit överbevisade om sanningen, slår sig till ro och tar ställning för villfarelsen, eftersom de i sitt förmörkade tillstånd inte kan se att sanningen hade övertaget. Dessa två senaste diskussioner gjorde inte mycket nytta för att främja Guds verk, och det skulle ha varit bättre om de inte hade ägt rum. Broder F engagerade sig inte i dem med en ödmjuk syn på sig själv och en fast tillit till Gud. Fienden gjorde honom uppblåst och han hade en självsäkerhet och en tillit till sig själv som inte passar en ödmjuk Kristi tjänare. Han hade sin egen rustning på sig, inte Guds rustning. rätt (625)Broder F, Gud hade försett dig med en arbetare med djup erfarenhet, den skickligaste på fältet. Han var en som i sin egen erfarenhet fått stifta bekantskap med Satans list och som gått igenom mycket intensiva mentala kval. Han hade, genom Guds allvisa försyn, tillåtits känna hettan från den luttrande ugnen. Där hade han lärt sig att varje annan tillflykt än Gud kommer att svika och att varje stöd som han kunde luta sig emot skulle visa sig vara ett brutet rör. Du borde ha insett att broder Andrews hade ett lika djupt intresse av diskussionen som du själv. Du borde ha lyssnat till hans råd med en ödmjuk inställning och dragit nytta av hans undervisning. Men Satan hade något att vinna här, att kullkasta Guds syfte. Så han gick in för att ta ditt sinne i besittning och därigenom omintetgöra Guds verk. Du kastade dig in i striden i egen kraft och änglarna lämnade dig för att låta dig fortsätta. De överlämnade åt dig att utkämpa den. Men Gud förbarmade över för sitt verk och lät inte fienderna till hans sanning vinna en avgjord seger. Som svar på hans tjänares ivriga böner kom änglar till undsättning. I stället för ett fullständigt fiasko blev det en ofullständig seger, för att sanningens fiender inte skulle kunna triumfera över de troende. Men inget uppnåddes genom denna ansträngning, fast sanningen kunde ha fått en härlig (626) seger över villfarelsen. Två av sanningens mest kompetenta försvarare stod på din sida. Tre män i sanningens kraft skulle stå emot en man, som försökte dölja sanningen med villfarelse. I Gud kunde ni ha varit en hel här, om du hade gått in i konflikten på rätt sätt. Din självsäkerhet gjorde att det nästan blev ett totalt fiasko. rätt (626)Du borde aldrig ge dig in i en diskussion där så mycket står på spel, och lita på din egen förmåga att lägga fram starka argument. Om det inte kan undvikas på ett bra sätt, så gå in i striden. Men gå in i den med fast tillit till Gud och i en ödmjuk anda, i Jesu ande. Han har uppmanat dig att lära av honom, som är saktmodig och ödmjuk i hjärtat. Och så borde du, för att förhärliga Gud och ge exempel på Kristi karaktär, aldrig dra orättvisa fördelar av dina motståndare. Lägg bort sarkasmer och spetsfundigheter. Kom ihåg att du är i strid med Satan och hans änglar, likaväl som med denna man. Han som övervann Satan i himlen och besegrade den fallne fienden och kastade ut honom från himlen, och som dog för att frälsa den fallna människan från hans makt och som stred vid Mose grav om hans kropp, dristade sig inte att uttala någon smädande anklagelse mot Satan. Han sa: ”Må Herren straffa dig.” rätt (626)I dina senaste två diskussioner föraktade du de råd du fick och ville inte lyssna till Guds tjänare, som gått in med hela sin själ i uppdraget. Gud försåg dig i sin försyn med en rådgivare, vars egenskaper och inflytande gav honom rätt till din respekt och ditt förtroende, och det kunde inte ha skadat din värdighet på något sätt att bli ledd av hans erfarna omdöme. Guds änglar la märke till din självtillräcklighet och vände sig med sorg bort från dig. Gud kunde inte tryggt visa upp sin makt på din sida, eftersom du skulle ha tagit äran själv och ditt framtida arbete skulle inte ha varit till mycket nytta. Jag såg, broder F, att du i ditt arbete inte borde lita på ditt eget omdöme, som så ofta har lett dig på avvägar. Du borde rätta dig efter de erfarnas bedömning. Förtrösta inte (627) på din egen värdighet, och var inte så självtillräcklig att du inte kan ta emot råd och vägledning från erfarna medarbetare. rätt (627)Din hustru har inte varit till någon särskilt god hjälp för dig utan snarare ett hinder. Om hon hade tagit emot och lytt de vittnesbörd som gavs till henne för mer än två år sedan skulle hon nu ha varit en mycket god hjälp för dig i det evangeliska arbetet. Men hon har inte tagit emot det och inte verkligen rättat sig efter det vittnesbördet. Hade hon gjort det skulle hennes agerande ha varit helt annorlunda. Hon har inte överlåtit sig till Gud. Hon älskar att ha det bekvämt, drar sig undan ansvar och förnekar inte sig själv. Hon hänger sig åt lättja och hennes exempel är inte värt att ta efter, utan är till skada för Guds verk. Tidvis har hon ett starkt inflytande på dig, särskilt när hon har hemlängtan eller känner sig missnöjd. Även i församlingens angelägenheter har hon ett inflytande över dig. Hon kommer med sina åsikter om den här brodern eller den där systern och ger uttryck för motvilja eller stark tillgivenhet. Men det ofta har varit så att de som hon har tagit till sitt hjärta, har varit orsak till stora svårigheter för församlingen. Hennes ohelgade tillstånd får henne att hysa en mycket stark sympati för dem som visar henne stort förtroende och kärlek. Samtidigt kan dyrbara människor som Gud älskar, förbigås med kyla, eftersom inga ivriga försäkranden om tillgivenhet hörs från dem riktade mot henne själv och broder F. Och ändå är just dessa människors kärlek uppriktig och borde värderas högre än deras som så tydligt ger sin uppskattning tillkänna. De åsikter som din hustru ger uttryck för har ett starkt inflytande på ditt sinne. Du tar ofta för givet att hon har rätt, och du tänker som hon tänker, och handlar därefter i församlingen angelägenheter. rätt (627)Du måste ge ett exempel på Kristi liv, eftersom ett allvarligt ansvar vilar på dig. Din hustru är ansvarig inför Gud för sitt agerande. Om hon utgör ett hinder för dig måste hon avlägga räkenskap inför Gud för det. Ibland vaknar hon upp och ödmjukar sig själv inför Gud och är verkligen till hjälp. Men hon faller snart tillbaka i samma passiva tillstånd, undviker att ta ansvar och hittar på ursäkter (628) för att slippa intellektuellt och fysiskt arbete. Hennes hälsa skulle vara mycket bättre om hon var mer aktiv, om hon mer gladlynt och energiskt engagerade sig i fysiskt och mentalt arbete. Det är inte förmåga hon saknar, utan vilja att agera. Hon vill inte vara uthållig och lära sig att älska att vara aktiv. Gud kan inget göra något för henne i hennes nuvarande tillstånd. Hon har något hon måste göra, för att väcka sig själv och ägna sina fysiska och andliga krafter åt Gud. Gud kräver detta av henne och på Guds dag kommer hon att befinnas vara en onyttig tjänare, såvida det inte sker en genomgripande reformation från hennes sida och hon lever upp till det ljus som hon fått. Tills den förändringen äger rum borde hon inte samverka alls med sin man i hans arbete. rätt |