De östra och de västra staterna

(146)Kära bröder, Herren har i en syn visat mig någonting som gäller staterna i öster och i väster, som jag känner att det är min plikt att informera er om. Jag såg att Gud har öppnat vägen för spridandet av sanningen för vår tid i de västra staterna. Det krävs mycket mer kraft att beröra människorna i de östra staterna än i (147) de västra, och för tillfället kan mycket litet uträttas i de östra staterna. Just nu borde vi anstränga oss speciellt där mest gott kommer att bli resultatet. rätt

(147)Folk i de östra staterna har hört förkunnelsen om Kristi andra ankomst och har sett många prov på Guds kraft. De har fallit tillbaka i ett tillstånd av likgiltighet och en känsla av säkerhet där det just nu nästan är omöjligt att nå dem. Efter att extraordinära ansträngningar har gjorts i de östra staterna, med de bästa gåvorna, har man bara åstadkommit mycket litet. rätt

(147)Jag såg att människorna i de västra staterna mycket lättare kunde påverkas än de i de östra. De har inte haft sanningens ljus och har inte förkastat det, och deras hjärtan är mer känsliga och mottagliga för sanningen och Guds Ande. Många människors hjärtan i de västra staterna är redan beredda att ta ivrigt emot sanningen. Och när Guds tjänare går ut för att arbeta för dyrbara själars frälsning, är det mycket som kan ge dem uppmuntran i deras mödosamma arbete. När människor är angelägna att lyssna och många ansluter sig till sanningen, lockas den gåva som Gud har gett sina tjänare fram och stärks. De ser att deras ansträngningar kröns med framgång. rätt

(147)Jag såg att tio gånger så mycket har uppnåtts i de västra staterna jämfört med i de östra, med samma ansträngningar, och att vägen öppnar sig för ännu större framgång. Jag har sett att mycket för närvarande kan göras i Wisconsin och ännu mer i Illinois och att ansträngningar måste göras för att sprida sanningen i Minnesota och Iowa. Det kommer att få resultat i många hjärtan där. Jag såg ett stort, ett mycket stort arbetsfält breda ut sig framför mig i synen, som fortfarande inte har blivit påbörjat. Men det finns inte tillräckligt med självuppoffrande medhjälpare för att kunna fylla hälften av platserna, där människorna är beredda att höra sanningen och många är beredda att ta emot den. rätt

(147)Nya arbetsfält, helt nya områden, måste besökas. Många måste dra ut i strid på egen bekostnad och gå ut på sådana fält medvetna om att de får stå för sina egna utgifter. Här såg jag ett bra tillfälle för Herrens förvaltare att göra sin del och stödja dem som bär ut sanningen (148) till dessa platser. Det borde vara en stor förmån för dessa förvaltare att ge Gud det som tillhör honom. Genom att göra det kommer de att fullgöra en biblisk plikt och befria sig själva från en del av sina jordiska rikedomar, som nu är en börda för många som har ett överflöd. Det kommer dessutom att öka deras skatt i himlen. rätt

(148)Jag såg att tältet i de östra staterna inte borde flyttas i samma område gång på gång. Om det är nödvändigt, borde de som följer med tältet göra det på egen bekostnad. De borde slå upp tältet där sanningen inte har förkunnats, och när tältet väl satts upp borde det förses med gott om arbetare. rätt

(148)Jag såg att det har varit ett misstag att bearbeta samma gamla område år efter år, med nästan exakt samma förmågor. Om möjligt borde man engagera de bästa förmågorna. Det skulle vara bättre, och åstadkomma mer gott, om det var färre tältmöten och större arbetsstyrka, eller en grupp av personer med olika gåvor för arbetet. Sedan borde man stanna längre på en plats där ett intresse hade väckts. Man har haft för bråttom att ta ned tältet. Somliga börjar få ett gott intryck, och det behövs ihärdiga ansträngningar tills de bestämt sig och engagerar sig själva för sanningen. På många platser där tältet har varit rest, stannar pastorerna tills fördomarna börjar försvinna och somliga skulle lyssna utan förutfattade meningar. Men just då tas tältet ner och skickas vidare till en annan plats. Man har gjort sin runda, tid och medel har förbrukats och Guds tjänare kan se mycket litet uträttat under tältsäsongen. Det är bara ett fåtal som har fåtts att erkänna sanningen och Guds tjänare som bara sett mycket litet som uppmuntrar och stöder dem och lockar fram deras inre gåvor, förlorar i stället för att öka sin styrka, andlighet och kraft. rätt

(148)Jag såg att särskilda ansträngningar borde göras med tältmöten i de västra staterna, för Guds änglar bereder människors sinnen där att (149) ta emot sanningen. Det är därför Gud har påverkat somliga från de östra staterna att flytta till de västra. Deras förmågor kan uträtta mer västerut än i de östra staterna. Verkets fokus är i de västra staterna, och det är av största vikt att Guds tjänare agerar när han öppnar möjligheter. rätt

(149)Jag såg att när budskapet ökar kraftigt i styrka, då kommer Guds försyn att öppna och bereda vägen i de östra staterna så att mycket mer kan uträttas än vad som är möjligt för närvarande. Gud kommer då att sända några av sina tjänare i kraft, för att besöka platser där litet eller inget kan göras nu. Somliga, som nu är likgiltiga kommer att bli väckta och gripa tag om sanningen. [Resten av denna artikel kommer från en syn given i Round Grove, Illinois, 9 december 1856] rätt

(149)Jag såg att Gud har varnat dem som har flyttat från de östra staterna till de västra. Han hade visat dem deras plikt, att det inte ska vara deras mål att bli rika utan att göra gott för själar, att leva ut sin tro och berätta för dem omkring dem att denna världen inte är deras hem. rätt

(149)Denna varning skulle ha varit tillräcklig, om den hade blivit beaktad. Men många lät bli att tänka på det Gud hade visat. De rusade vidare och vidare, och blev berusade av världens anda. ”Se tillbaka” sa ängeln, ”och begrunda allt det som Gud har visat om dem som flyttar från de östra staterna till de västra.” Har ni lytt det? Jag såg att ni har gjort tvärt emot Guds undervisning och gjort stora investeringar. I stället för att ert agerande berättade för dem som är omkring er att ni söker efter ett bättre land, har det tydligt talat om att ert hem och er rikedom var här. Era gärningar har förnekat er tro. rätt

(149)Men det är inte allt. Den kärlek som skulle råda mellan bröder har saknats. ”Ska jag ta hand om min bror?” har varit tydligt. En självisk och girig anda har funnits i brödernas hjärtan. I stället för att se till brödernas intressen och visa omsorg om dem, har man visat en snål och självisk anda som Gud föraktar, när man ingått avtal. De som har (150) en så hög bekännelse och som räknar sig själva till Guds utvalda folk och som genom sin bekännelse säger att de är ivriga att göra goda gärningar, borde vara ädla och generösa och alltid visa en benägenhet att gynna sina bröder i stället för sig själva. De borde ge sina bröder de bästa möjligheterna. Generositet föder generositet. Själviskhet föder själviskhet. rätt

(150)Jag såg att under den senaste sommaren har den allmänt rådande andan varit att skaffa sig så mycket som möjlig av den här världen. Man har inte hållit Guds bud. Med sinnet tjänar vi Guds lag, men mångas sinnen har tjänat världen. Och medan deras sinnen var helt upptagna av jordiska saker och av att tjäna sig själva, kunde de inte tjäna Guds lag. Sabbaten har inte hållits. Somliga har låtit de sex dagarnas arbete fortsatt in på den sjunde. En timme och ännu mer har ofta tagits ifrån sabbatens början och avslutning. rätt

(150)Somliga av sabbatshållarna, som säger till världen att de väntar på Jesu återkomst och att de tror att vi äger det sista nådebudskapet, ger efter för sina naturliga känslor. De prutar och förhandlar och är ökända bland icke-troende för att vara hårda i affärer, för att vara skarpa och alltid gå vinnande ur en affärsuppgörelse. Det vore bättre om dessa personer förlorade litet, och hade ett bättre inflytande i världen och ett gladare inflytande bland bröder, och visade att den här världen inte är deras gud. rätt

(150)Jag såg att bröder borde visa intresse för varandra. Särskilt skulle de som är välsignade med hälsa visa en välvillig hänsyn och omsorg om dem som inte är vid god hälsa. De borde stötta dem. De borde minnas den undervisning som Jesus gav om den gode samariten. rätt

(150)Jesus sa: ”Såsom jag har älskat er så ska också ni älska varandra.” Hur mycket? Hans kärlek kan inte mätas. Han lämnade den härlighet som han hade hos Fadern innan världen var till. ”Han var genomborrad (151) för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.” Han bar tåligt varje förödmjukelse och hån. Betrakta hans ångest i trädgården, när han bad att kalken skulle gå ifrån honom! Betrakta hans lidande på Golgata! Allt detta för skyldiga och förtappade människors skull. Och Jesus säger: ”Såsom jag har älskat er så ska också ni älska varandra.” Hur mycket? Tillräckligt mycket för att ge ditt liv för en bror. Men har det gått så långt att jaget måste tillfredsställas och Guds ord försummas? Världen är deras gud. De tjänar den, de älskar den och Guds kärlek har lämnat dem. Om ni älskar världen, är Faderns kärlek inte i er. rätt

(151)Guds ord har försummats. I det finns varningar till Guds folk, som pekar på de faror som hotar dem. Men de har haft så många omsorger och problem att de knappast ger sig själva tid att be. Det har varit en tom formalitet utan kraft. Jesus bad, och så innerliga hans böner var! Och ändå var han Guds älskade Son! rätt

(151)Om Jesus visade så stort allvar, så mycket energi och vånda, hur mycket större behov har då inte de som han har kallat till att vara frälsningens arvtagare, som är beroende av Gud för all sin kraft, att väckas till att brottas med Gud och säga: ”Jag släpper dig inte utan att du välsignar mig.” Men jag såg att människor har varit överbelastade av bekymmer för detta livet och att Gud och hans ord har försummats. rätt

(151)Jag såg att det är lättare för en kamel att gå genom ett nålsöga, än det är för en rik man att komma in i himmelriket. ”Samla er inte skatter på jorden, där mal och rost fördärvar, och där tjuvar bryter sig in och stjäl, utan samla er skatter i himlen, där varken mal eller rost fördärvar, och där tjuvar inte bryter sig in och stjäl. För där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.” rätt

(152)(152) Jag såg att när sanningen läggs fram, borde det ske i Ande och kraft. För folket fram till ett avgörande. Visa dem sanningens betydelse - att det gäller liv eller död. Dra med den iver som är motiverad, själar ut ur elden. Men vilket fördärvligt inflytande som människor som bekänner sig vänta på sin Herre har haft, som trots det äger stora och imponerande jordegendomar. Gårdarna har predikat högre, ja, mycket högre än ord kan, att den här världen är deras hem. Den onda dagen har skjutits upp. Frid och trygghet råder. Oh, detta nedbrytande och fördärvliga inflytande! Gud hatar ett sådant världsligt sinnelag! ”Gör er fria, gör er fria” var ängelns ord. rätt

(152)Jag blev visad att alla borde sätta Guds härlighet först. De som har egendomar har varit alltför villiga att ursäkta sig själva, och hänvisa till hustru och barn. Men jag såg att Gud inte var att leka med. När han talar, måste man lyda honom. Om hustru eller barn står i vägen och håller tillbaka, borde de säga som Jesus sade till Petrus: ”Gå bort ifrån mig, Satan.” Varför frestar ni mig att undanhålla det från Gud, som med rätta tillhör honom och att ödelägga min egen själ? Bry er enbart om Guds ära. rätt

(152)Jag såg att många måste lära sig vad det innebär att vara en kristen - att det inte handlar om namnet, utan att det innebär att ha Kristi sinnelag och att underkasta sig Guds vilja i allt. Särskilt har de unga, som aldrig upplevt umbäranden eller svårigheter, som har en stark egen vilja och som inte böjer den viljan för att ära Gud, ett stort arbete att göra. De hänger med tills något går emot deras vilja. Då tappar de fullständigt kontrollen över sig själva. De har inte Guds vilja för ögonen. De tänker inte på hur de bäst kan ära Gud, främja hans sak eller göra gott mot andra, utan det handlar om jaget, jaget, och hur det kan tillfredsställas. En sådan religion är inte värd ett dugg. De som har den kommer att bli vägda på vågen och befinnas vara för lätta. rätt

(152)Den som verkligen är kristen kommer att älska att vaka och vänta på Guds undervisning och hans Andes ledning. Men för (153) många är religion bara en formsak. Levande gudsfruktan saknas. Många vågar säga: Jag tänker göra det ena eller det andra, eller jag tänker inte göra det här. Fruktan för att kränka Gud ägnar man knappt en tanke. Jag såg att de som är på det viset kan inte komma in i himlen sådana som de är. De kan smickra sig själva med att de kommer att bli frälsta, men Gud finner inte behag i dem. Deras liv behagar honom inte. Deras böner är en förolämpning mot honom. rätt

(153)Nu kallar Kristus dem: ”Var därför ivrig och omvänd dig”. Han förmanar dem vänligt och troget att köpa guld, vita kläder och ögonsalva. De kan välja antingen att vara ivriga och rikligt ta del i frälsningen, eller bli utspydda från Herrens mun eftersom de är motbjudande, och bli bortstötta från honom. Gud kommer inte alltid att härda ut. Han har ömsint medkänsla, ändå kommer hans Ande att avvisas för sista gången. Nådens ljuva röst kommer inte längre att höras. Dess sista dyrbara toner kommer att ha dött bort och de människor som jag har beskrivit kommer att lämnas att gå sina egna vägar, att uppfyllas av sina egna gärningar. rätt

(153)Jag såg att de som bekänner sig vänta på Herrens ankomst inte borde vara snåla och giriga. Somliga av dem som har kallats till att förkunna sanningen och att vaka över själar som sådana som måste avlägga räkenskap, har slösat bort mycket dyrbar tid för att vinna något litet, när deras tid var värd en hel del mer än det som de har uppnått. Detta misshagar Gud. Det är riktigt att vi ska vara sparsamma, men det har av somliga utvecklats till snålhet utan något annat mål att öka sina skatter, som snart kommer att tära på deras kroppar som eld, om de inte som trofasta tjänare använder Herrens ägodelar på rätt sätt.

nästa kapitel