Felaktig tillämpning av synerna

(382)(382) Jag har blivit visad att somliga, särskilt i Iowa, gör synerna till en måttstock att mäta alla med. De har ett förhållningssätt som min man och jag aldrig har haft. En del människor känner varken mig eller mitt arbete och de är mycket skeptiska mot allt som kallas syner. Det är helt naturligt och kan bara övervinnas genom erfarenhet. Om människor inte tagit ställning till synerna bör de inte trängas ut. Hur man ska behandla sådana människor kan läsas i Vittnesbörd nr 8, sid. 328, 329, som jag hoppas alla kommer att läsa. Pastorer bör behandla personer individuellt, de bör känna medlidande med somliga, och rädda andra genom att inge fruktan och sedan dra dem ur elden. Guds tjänare borde ha vishet så att de ger var och en sin portion av andlig mat och behandlar olika personer på olika sätt, beroende på vad deras situation kräver. Det sätt som man behandlat somliga människor i Iowa på, som inte känner mig, har inte varit noggrann och konsekvent. Man har behandlat dem som var förhållandevis främmande för synerna, på samma sätt som dem som har haft mycket ljus och erfarenheter av synerna. Man har krävt av en del att de skulle stödja synerna, trots att de inte kunde göra det med gott samvete. På det sättet har en del uppriktiga människor drivits till att ta ställning emot synerna och mot församlingen, något som de aldrig skulle ha gjort om man hade hanterat deras fall med finkänslighet och medkänsla. rätt

(382)Somliga av våra bröder har haft lång erfarenhet av sanningen och har i åratal varit bekanta med mig och med synernas inflytande. De har prövat sanningshalten i dessa vittnesbörd och har bekräftat sin tro på dem. De har känt Guds Andes mäktiga inflytande vila över dem, för att vittna om synernas tillförlitlighet. Om sådana människor motsätter sig synerna när de blir tillrättavisade genom dem, och i hemlighet arbetar för att skada vårt inflytande, borde man vara trogen och ta itu med dem, (383) för deras inflytande utgör en fara för dem som saknar erfarenhet. rätt

(383)Pastorer som förkunnar sanningen för vår tid borde visa tålamod när de framför skarpa vittnesbörd, tillrättavisar individuella fel och försöker få bort avgudarna från Israels läger. De borde predika sanningen i dess allvar och betydelse, och om detta budskap finner vägen till hjärtat kommer det att uträtta något för mottagaren som inget annat kan göra. Men om den sanning som förkunnas i Andens bevisning inte avlägsnar avgudarna, kommer det att vara meningslöst att fördöma och straffa personen. Det kan verka som om somliga är förenade med sina avgudar, men jag såg att vi bör vara mycket motvilliga att ge upp när det gäller dessa stackars bedragna människor. Vi borde alltid komma ihåg att vi alla är människor med fel, och att Kristus visar stort medlidande med vår svaghet och älskar oss trots att vi gör fel. Om Gud skulle behandla oss så som vi ofta behandlar varandra, skulle vi förintas. När pastorer förkunnar den tydliga, skarpa sanningen, måste de låta sanningen göra skärandet och huggandet och inte göra det själva. De borde sätta yxan, Guds ords sanning, mot trädets rot, och något kommer att åstadkommas. Sprid vittnesbördet just så rakt som vi finner det i Guds ord, med ett hjärta fullt av hans Andes värmande och upplivande inflytande, alltid ömsint medan ni bryr er om människor. Då kommer arbetet bland Guds folk att bli effektivt. Anledningen till att Guds Ande visar sig så lite är att pastorer lär sig att klara sig utan den. De saknar Guds taktkänsla. De saknar tålamod och uthållighet och de saknar en helgad och självuppoffrande ande. Det är den enda orsaken till att somliga tvivlar på bevisen i Guds ord. Problemen ligger inte alls i Guds ord utan i dem själva. De saknar Guds taktkänsla, de saknar hängivenhet, personlig renhet och helighet. Detta gör dem instabila och slungar ofta ut dem på Satans slagfält. Jag såg att oavsett hur kraftfullt människor har försvarat sanningen, hur fromma de än verkar, så borde vi bli rädda för dem när de börjar uttrycka tvivel när det gäller somliga (384) bibeltexter och påstår att de får dem att tvivla på bibelns inspiration, för Gud är långt ifrån dem.

nästa kapitel