Vittnesbörd för Församlingen Band 2 kapitel 50. Från sida 327 | ren sida tillbaka |
(327)Kära bror och syster D: Ert senaste besök och samtal med mig har gett upphov till många tankar, som jag inte kan låta bli att skriva ned något om på papper. Jag är mycket ledsen över att E inte alltid har uppfört sig korrekt, men när ni tänker efter så kan ni inte förvänta er fullkomlighet hos unga i hans ålder. Barn gör misstag och de behöver en hel del lugn och uthållig undervisning. rätt (328)Att han kunde hysa känslor som inte alltid var rätta är inte mer än man kan vänta sig av en pojke i hans ålder. Ni måste komma ihåg att han inte har någon far eller mor, ingen som han kan anförtro sina känslor, sina bekymmer och frestelser åt. Varje människa känner att hon måste ha någon som kan visa henne förståelse. Denne pojke har kastats hit och dit och jagats från den ena platsen till den andra. Han kan ha många fel, han kan handla slarvigt med stor självständighet och han kan sakna respekt. Å andra sidan är han ganska företagsam och med rätt undervisning och vänlig behandling, har jag den största tillit till att han inte kommer att göra oss besvikna i våra förväntningar, utan kommer att göra oss gentjänster för allt det arbete som lagts ned på honom. Om vi tänker på de ogynnsamma omständigheter han befinner sig i, så tror jag att han är en mycket god pojke. rätt (328)När vi bad er ta hand om honom, gjorde vi det därför att vi var övertygade om att det var er uppgift och att ni skulle bli välsignade genom det. Vi förväntade oss inte, att ni skulle göra det bara för att få nytta av den hjälp ni fick från pojken, utan att ni skulle bli till hjälp för honom. Vi förväntade oss att ni skulle utföra en skyldighet mot en föräldralös, vilket är en uppgift som varje sann kristen bör sträva efter och vara ivrig att utföra, en uppgift, ett uppoffrande uppdrag, som vi trodde det skulle göra er gott att ta itu med, om ni utförde det med glädje, med detta för ögonen att vara ett redskap i Guds händer, som frälser en själ från Satans snara, som räddar en son, vilkens far har helgat sitt dyrbara liv till att leda själar till Guds Lamm, som tar bort världens synd. rätt (328)Utifrån det som har visats mig, har sabbatshållare endast en vag känsla av hur mycket plats världen och egenkärleken intar i deras hjärtan. Om ni vill göra gott och förhärliga Gud, finns det många sätt ni kan göra det på. Ni har emellertid inte känt att detta var resultatet av sann religion. Detta är den frukt som varje träd skall ge. Ni har inte känt att det krävs av er, att ni skall vara intresserade av andra, att ni skall göra deras problem till era egna och visa ett (329) osjälviskt intresse för just dem som behöver hjälp. Ni har inte räckt ut era händer för att hjälpa de mest behövande, de mest hjälplösa. Hade ni era egna barn som ställde krav på er omsorg, tillgivenhet och kärlek, skulle ni inte vara så instängda i er själva och era egna intressen. Om de som inte har några barn, men som Gud har gjort till förvaltare av Sina medel, ville öppna sina hjärtan och ta hand om barn som behöver kärlek, omvårdnad, tillgivenhet och hjälp med denna världens goda, skulle de bli långt lyckligare än vad de nu är. Så länge ungdomar som saknar en faders medlidsamma omvårdnad och en moders ömma kärlek, är utsatta för det fördärvliga inflytandet i dessa sista dagar, är det någons plikt att vara i fars och mors ställe för någon av dem. Lär er att ge dem kärlek, tillgivenhet och medkänsla. Alla som bekänner sig ha en Fader i himmelen, som de hoppas sörjer för dem och till sist tar dem till det hem som han berett för dem, borde känna en allvarlig förpliktelse att vara vänner till dem som inga vänner har, fäder och mödrar till de föräldralösa, hjälp åt änkor och vara till någon praktisk nytta i denna värld genom att tjäna mänskligheten. Många har inte betraktat denna sak i dess rätta ljus. Om de lever endast för sig själva, får de inte heller mer kraft än den som behövs till detta. rätt (329)De unga, som växer upp bland oss sörjer man inte för så som man borde. Somliga av bröderna måste ha skyldigheter som de inte är villiga eller beredda att se eller utföra. Rädsla för att göra det obekvämt för sig själva är för många tillräcklig ursäkt. Guds dag kommer att avslöja uppgifter som inte har utförts – själar som har gått förlorade därför att den själviske inte ville ta på sig besväret att intressera sig för andras bästa. rätt (329)Jag blev visad, att om en bekännande kristen skulle odla en större kärlek och visa vänlig hänsyn genom att bry sig om andra, skulle de få det fyrfaldigt tillbaka. Gud lägger märke till det. Han vet vilket mål vi lever för och om vår livsföring är den allra bästa (330) för den stackars, fallna mänskligheten eller om våra ögon ser allt och alla oklart utom när det gäller våra egna intressen och vårt eget stackars jag. Jag ber här, för Kristi skull, för era egna själars skull och för de ungas skull, att ni inte skall ta så lätt på detta som många gör. Det är en svår, allvarlig sak och påverkar ert intresse för Kristi rike, i lika hög grad som dyrbara själars frälsning är inblandad. Varför är det inte en uppgift som Gud lägger på er som är i stånd till att ge något till de hemlösa, även om de kan vara likgiltiga och odisciplinerade? Skall ni bara bemöda er om att arbeta när ni kommer att få största möjliga nytta och nöje själva? Det är inte tillfredsställande för er att negligera den gudomliga välvilja som himlen erbjuder er, om ni vill ta er an dem som behöver er omsorg utan i stället låter Gud klappa förgäves på er dörr. Han står där i den fattige personens, den hemlöse föräldralöses och de plågade änkors ställe, som behöver omsorg, förståelse, kärlek och uppmuntran. Om ni inte gör detta mot dessa, skulle ni inte göra det mot Kristus om Han var på jorden. rätt (330)Kom ihåg er tidigare uselhet, er andliga blindhet och det mörker som omslöt er före Kristus, innan en öm, kärleksfull Frälsare kom till er hjälp och nådde ut till er där ni var. Om ni låter dessa tillfällen gå förbi utan att ge påtagliga bevis för er tacksamhet över denna förunderliga och förbluffande kärlek som en medkännande Frälsare utövar mot er, som var främlingar i det israelitiska samhället, finns det risk för att ännu större mörker och förtvivlan skall komma över er. Nu är det er såningstid. Ni kommer att få skörda det ni sår. Utnyttja varje tillfälle till att göra gott. När dessa privilegier utnyttjas är det som ett övergående regn, som kommer att vattna och friska upp er. Grip varje tillfälle inom er räckvidd att göra gott. Overksamma händer kommer att bärga en klen skörd. Vad lever äldre människor (331) för om inte för att visa omsorg om unga och hjälplösa? Gud har anförtrott dem åt oss som är äldre och är rika på erfarenhet och Han kommer att ställa oss till svars om våra skyldigheter i detta sammanhang försummas. Men om vårt arbete inte blir uppskattat! Om det många gånger visar sig bli ett misslyckande och bara visar sig bli framgångsrikt en enda gång. Denna enda gång kommer att väga tyngre än alla de nederlag som ni tidigare fått utstå. rätt (330)Det är emellertid få människor som har en riktig uppfattning om vad ordet kristen omfattar. Det är att vara lik Kristus, att göra gott mot andra, att överge all själviskhet och att låta våra liv utmärkas av osjälviska goda handlingar. Vår Frälsare kastar själar in i församlingens armar, som de osjälviskt skall kunna ta hand om och uppfostra för himlen och därigenom bli medarbetare till Honom. Församlingen stöter emellertid ofta bort dem, ut på djävulens slagmark. En medlem kommer att säga, ”Det är inte min skyldighet”, och komma med dåliga ursäkter. ”Nåväl”; säger en annan, ”Det är inte heller min uppgift”. Till sist är det ingen som upplever det som sin uppgift, utan själen överlämnas till att gå under, utan att någon bryr sig om det. Det är varje kristens plikt att gå in i denna självförnekande, självuppoffrande verksamhet. Kan inte Gud komma tillbaka till deras magasin och utöka deras hjordar, så att de blir större i stället för att minska? ”Den ene strör ut och får ändå mer, den andre snålar och blir bara fattigare.” rätt (331)Men varje människas arbete måste prövas och bedömas och han belönas efter hur det arbete är som han har utfört. ”Ära Gud med dina ägodelar och ge honom det första av all din gröda. Dina lador skall då fyllas av riklig skörd och dina pressar flöda över av vin.” (Ordspr. 3:9, 10) ”Nej, detta är den fasta jag vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok, ja, dela ditt bröd åt den hungrige, skaffa de fattiga och hemlösa en boning, kläd den nakne var du än ser honom och drag dig inte undan (332) ditt kött och blod.” Läs följande vers och lägg märke till den rika lön som utlovas till dem, som gör detta. ”Då skall ditt ljus bryta fram som morgonrodnaden och ditt helande visa sig med hast.” (Jes. 58: 6- 8) Här är ett gränslöst rikt löfte för alla som vill engagera sig för deras situation som behöver hjälp. Hur kan Gud komma in och välsigna och ge framgång till dem som inte visar något speciellt intresse för några andra än sig själva och som inte använder det som har anförtrotts dem för att förhärliga Guds namn på jorden? rätt (332)Syster Hannah More är död och dog som en martyr på grund av själviskheten hos ett folk som bekänner sig till att söka härlighet, ära, odödlighet och evigt liv. Skild från troende under den senaste kalla vintern, avled denna självuppoffrande missionär därför att inget hjärta var tillräckligt givmilt för att ta emot henne. Jag anklagar ingen. Jag är ingen domare. Men när hela jordens Domare skall göra rannsakan, kommer några att bli anklagade. Vi är alla inskränkta och uppslukade av vår egen själviskhet. Måtte Gud slita bort detta förbannade täcke och ge oss ett barmhärtigt inre, hjärtan av kött, ömhet och medkänsla. Detta är min bön, framförd av en pressad, ångestfylld själ. Jag är övertygad om att ett arbete måste uträttas för oss. Annars kommer vi att befinnas vara för lätta på Guds dag. rätt (332)Med hänsyn till E, ber jag er innerligt att inte glömma att han är ett barn, med enbart ett barns erfarenhet. Jämför inte en stackars, svag pojke med er själva och förvänta er inte lika mycket av honom som av er. Jag tror fullt och fast på att det står i er makt att göra det som är rätt mot denne föräldralöse pojke. Ni kan sporra honom, så att han inte upplever sitt arbete som trist och utan får lindring genom litet uppmuntran. Ni, min bror och syster, kan glädjas åt att kunna förlita er på varandra. Ni kan förstå varandra, intressera er för varandra och underhålla varandra och tala med varandra om era svårigheter och problem. Ni har något att uppmuntra varandra med, medan han är ensam. Han är en tänkande pojke, men har (333) ingen att anförtro sig till eller att ge ett uppmuntrande ord till mitt i sin modlöshet och sina svåra prövningar, som jag vet att han har, lika väl som de som har kommit högre upp i åren. rätt (333)Om ni sluter er för varandra, är det självisk kärlek, utan beskydd av himmelsk välsignelse. Jag hyser starka förhoppningar om att ni skall älska denne föräldralöse pojke för Kristi skull, så att ni känner att era ägodelar inte är annat än värdelösa om de inte används till att göra gott med. Gör gott, var rika på goda gärningar, beredda att dela med er och samtala med andra och därmed samla er skatter, som kan bli en god grund vid den tid som skall komma, så att ni kan finna ett fäste i evigt liv. Ingen kommer att skörda det eviga livets lön utan självuppoffring. En döende far och mor lämnade sina juveler i församlingens förvar för att de skulle bli undervisade om Guds verk och bli passande för himlen. När dessa föräldrar skall se efter sina kära och en visar sig saknas på grund av försummelse, vad skall då församlingen svara? Den är i hög grad ansvarig för dessa föräldralösa barns frälsning. rätt (333)Av allt att döma har ni inte vunnit pojkens förtroende och tillgivenhet, därför att ni inte har gett honom mer påtagliga bevis för er kärlek genom att göra honom motiverad. Om ni inte kan använda pengar, skulle ni ju åtminstone kunna uppmuntra honom genom att låta honom få veta att ni inte är likgiltiga för hans situation. Att kärlek och tillgivenhet bara skall visas från den ena sidan är en stor missuppfattning. Hur mycket tillgivenhet har ni själva lärt er att visa? Ni är alltför slutna för varandra och känner inte att det är nödvändigt att omge sig med en mildhetens atmosfär, som kommer från en ädel karaktär. Bror och syster F lämnade sina barn i församlingens förvar. Barnen har massor av rika släktingar som ville ta hand om barnen, men de är inte troende och om de får ta hand om dem eller bli barnens vårdnadshavare, kommer de att leda deras hjärtan bort från sanningen in i villfarelse, (334) och därigenom riskera deras frälsning. Eftersom dessa släktingar inte fick lov att ta hand om barnen, blev de missnöjda och har inte gjort något för dem. Föräldrarnas tillit till församlingen är något som bör besinnas och inte glömmas bort på grund av själviskhet. rätt (334)Vi är synnerligen intresserade av dessa barn. Ett av dem har redan utvecklat en vacker kristen karaktär och gift sig med en evangeliets tjänare. Och nu tar hon själv på sig tunga uppgifter inom församlingen, som tack för den omsorg och de uppgifter som andra har tagit på sig för henne. Hon blir nu uppsökt av mindre erfarna som vill ha råd och anvisningar och de går inte förgäves. Hon visar en sann kristen ödmjukhet, med passande värdighet, som endast kan inge respekt och tillit hos alla som känner henne. Dessa barn står mig lika nära som mina egna. Jag skall inte förlora dem ur sikte och inte heller upphöra att visa omsorg om dem. Jag älskar dem uppriktigt, ömt och hängivet. |