Vittnesbörd för Församlingen Band 2 kapitel 82. Från sida 695ren sida tillbaka

Ljus medför ansvar

(695)Jag har blivit visad bror P:s situation. Han har under en tid motsatt sig sanningen. Hans synd var inte att han inte tog emot det som han uppriktigt trodde var fel. Hans synd var att han inte noggrant rannsakade sig själv och fick kunskap om det som han motsatte sig. Han tog för givet att sabbatshållande i sin helhet var en villfarelse. Detta synsätt stämde överens med Hans känslor och han ansåg det inte nödvändigt att själv ta reda på sanningen genom att noggrant rannsaka Skrifterna under allvarlig bön. Om han hade gjort detta skulle han nu kommit mycket längre än han nu är. Han har varit alltför trög till att ta emot vittnesbördet och alltför försumlig när det gäller att rannsaka Skrifterna för att se om det skulle kunna förhålla sig så. Paulus betraktade inte dem värda beröm, som motsatte sig hans undervisning så länge de kunde tills de genom övertygande bevis tvingats besluta sig för den lära som han lärde ut och som han hade fått från Gud. rätt

(695)Paulus och Silas arbetade med viss framgång i judarnas synagoga i Tessalonika. De icke- troende judarna var emellertid mycket missnöjda och skapade oroligheter och gjorde (696) upplopp mot dem. Dessa heliga apostlar blev tvungna att lämna Tessalonika i skydd av natten och bege sig till Berea. Där hälsades de välkomna med glädje. De säger berömmande om församlingsmedlemmarna i Berea: ”Judarna där var mer öppna än de i Tessalonika. De tog emot ordet med all villighet och forskade dagligen i Skrifterna för att se om det kunde förhålla sig så. Många av dem kom till tro.” (Apg. 17: 11) rätt

(696)Bror P har inte insett hur livsviktig frågan är. Han har inte känt ansvaret tynga honom så att han ihärdigt, och oberoende av vilken människa det vara må, har sökt ta reda på vad som är sant. Han har tänkt för mycket på äldst P och har inte känt att det varit nödvändigt att ta emot kunskap av den Ende som är ödmjuk och saktmodig av hjärtat. Han har varit självsäker och har inte varit villig att ta emot undervisning. Vår Frälsare har just inga berömmande ord för dem som är tröga till att av hjärtat tro i dessa sista dagar, mer än de Han hade till den tvivlande Thomas, som ståtade med att han inte ville tro på de bevis som lärjungarna hade upprepat för honom och som de trodde på, nämligen att Kristus faktisk var uppstånden och hade visat sig för dem. Thomas sade: ”Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och sticka fingret i hålen efter spikarna och inte får sticka min hand i hans sida, så kan jag inte tro.” ”Kristus tillät Thomas att få det bevis som denna hade förklarat att han måste få, men Han tillrättavisade honom med orden: ”Tvivla inte utan tro:” Thomas erkände, att han blivit överbevisad. Jesus sade till honom: ”Saliga är de som tror, fastän de inte ser.” (Joh. 20:25, 27, 29) rätt

(696)Bror P:s ställning har gjort honom till en svag man. Ganska länge fortsatta hen att kämpa mot nästan allt utom sabbaten. Samtidigt umgicks han med lagöverträdare, som av adventister alltjämt påstods ta avstånd från det fjärde budets sabbat. Han var inte i stånd till att hjälpa dem, eftersom han själv var rådvill. Hans (697) påverkan hade snarare bekräftat många i deras otro. Med all den hjälp, de bevis och den uppmuntran som han har fått, har hans avståndstagande misshagat Herren, samtidigt som det har stärkt deras händer som i sitt motstånd mot sanningen kämpar mot Gud. rätt

(697)Bror P skulle nu ha kunnat vara en stark man, som hade kunnat utöva ett inflytande tillsammans med Guds folk i Maine och för hans verks skull kunde ha haft ett högt anseende. Men han böjer sig för den uppfattningen, att hans tillbakadragenhet är en särskild dygd, i stället för att det är en synd som han måste ångra. Han har varit mycket trög till att lära sig den undervisning som Gud har för avsikt att lära ut till honom. Han har inte varit en duktig elev och har inte vuxit till och skaffat sig erfarenhet av sanningen för vår tid, som skulle utrusta honom till att ta ansvar som han nu skulle kunnat bära om han noggrant hade använt sig av det ljus han fått. Jag blev visad den gång då bror P började anstränga sig för att underordna sig själv och lära sig behärska sin aptit för att han lättare skulle kunna vara tålig. Han har lätt blivit upphetsad, ivrig, lättirriterad och nedstämd till sitt sinne. Hans mat- och dryckesvanor har mycket att säga om hans tillstånd. De lägre lidelserna är de förhärskande och råder över de högre sinneskrafterna. Måttlighet skulle göra mycket för bror P. Mer fysisk aktivitet och fysiskt arbete är också nödvändigt för hans hälsa. När han ansträngde sig för att skaffa sig självkontroll, började han att växa, men fick inte den välsignelse av sina ansträngningar att utvecklas som han skulle ha fått om han hade börjat vid en tidigare tidpunkt. rätt

(697)I stället för att samla med Kristus i sanningen, drev han alltför långt tillbaka, Han ville inte hjälpa sig själv och stod direkt i vägen för andras tillväxt och skingrade alltså. Hans inflytande har stått direkt i vägen för utbredandet av det verk som Gud har sänt Sina tjänare till att utföra. rätt

(697)Bror P:s idéer om ordning och organisation har stått i direkt motsats till Guds plan för ordning. Det är ordning i himlen. Den skall efterliknas av dem som på jorden skall (698) ärva frälsning. Ju närmare människor når himlens ordning och organisation, desto närmare förs de det tillstånd som Gud kan acceptera och som kommer att göra dem till invånare i himmelriket och göra dem passande för den förvandling från jord till himlen som Henok ägde förberedelse för, innan han blev förvandlad. rätt

(698)Bror P borde vara försiktig. Det saknas ordning i hans organisation. Han har inte levt i överensstämmelse med den självbehärskning, den omsorg och den flit som är nödvändig för att tillförsäkra sig harmoni och enhet i sina handlingar. Hans erfarenhet, hans utbildning i religiösa saker tidigare i hans liv har varit till stor skada för hans kära barn och särskilt för Guds folk. De plikter som himlen har lagt på en far, särskilt en predikant, har han inte insett. En person som bara har en vag förnimmelse av sitt ansvar som far när det gäller att uppmuntra och genomdriva ordning, disciplin och lydnad kommer att misslyckas predikant och som herde för hjorden. Samma brister som utmärker ledningen därhemma i hans familj kommer att kunna märkas som en mer offentlig egenskap i Guds kyrka. Misstag kommer inte att rättas till på grund av de obehagliga konsekvenser som blir följden av tillrättavisning och allvarlig vädjan. rätt

(698)Det krävs en stor förändring i bror P:s familj. Gud är inte nöjd med den brist på ordning som nu finns, därför att de går sina egna vägar och följer sin egen livsstil. Detta tillstånd som råder i hans familj är förutbestämt till att motverka hans inflytande var han än är känd. Det fungerar också så att de som vill hjälpa honom genom att stödja hans familj, tappar lusten att göra det. Denna brist är till skada för guds verk. Bror P håller inte tillbaka sina barn. Gud är missnöjd med deras oordentliga, stojande sätt, deras ohyfsade uppförande. Allt detta är det resultat eller den förbannelse som blir följden av den obegränsade frihet som adventister har påstått var deras välsignade privilegium att njuta av. Bror och syster P har önskat sig sina barns frälsning, men jag såg att Gud inte kommer att utföra något mirakel (699) genom att de blir omvända så länge det fanns plikter som vilar på föräldrarna, som de bara har en obetydlig känsla av. Gud har överlämnat ett arbete till dessa föräldrar att utföra som de har kastat tillbaka till Honom att utföra åt dem. När bror och syster P känner den börda som de borde känna för sina barn, kommer de att förena sina ansträngningar för att få ordning, disciplin och hälsosam självbehärskning i sin familj. rätt

(699)Bror P, du har varit lat när det gäller att bära bördor som varje far bör bära i sin familj. Till följd av detta är moderns ansvar mycket tungt att bära. Du har haft alldeles för lätt att ursäkta dig själv när det gäller plikter och ansvar hemma och borta. När du, i fruktan för Gud, på allvar med tanke på domen, bestämt tar på dig det ansvar som himlen har avsett att du skall ta på dig och när du har gjort allt som du från din sida kan göra, då kan du med gott omdöme be i Anden och i tro, att Gud skall utföra det arbete för dina barn som överstiger en människas kraft att göra. rätt

(699 )Bror P har inte använt sina tillgångar på ett rätt sätt. Barns krav och önskningar har betytt mer för honom än sunt omdöme. Han värdesätter inte på rätt sätt de tillgångar han disponerar och han använder dem inte försiktigt till sådant som verkligen är nödvändigt för att göra hemmet bekvämt och hälsosamt. Hela familjen måste bli bättre i detta avseende. Om vi inte sätter värde på ordning och organisation inom familjen, kommer det att få många skadliga konsekvenser och bli förödande och leda till stora nackdelar. Det är många saker som behövs i familjen för att det skall bli bekvämt och behagligt. Varje familjemedlem bör erkänna att ansvaret vilar på att den enskilde gör sin del för att bidra till bekvämlighet, ordning och regelbundna vanor i familjen. Den ene bör inte motarbeta den andre. Alla bör enigt gå in för att uppmuntra varandra. De bör visa vänlighet, uthållighet och tålamod, tala i låga, lugna tonlägen, undvika (700) förvirring och var och en bör göra sitt yttersta för att underlätta moderns ansvar. Saker och ting bör inte längre lämnas åt sitt öde genom att alla ursäktar sig för att undvika sina plikter och låter andra göra det som de själva kan och bör göra. Det kan handla om bagateller, men om man lägger ihop alltsammans skapar det en stor oordning och för med sig Guds missnöje. Det är försummelse av de små detaljerna, bagatellerna, som förgiftar livets lycka. Trohet i de små sakerna bildar summan av den lycka som kan märkas i det här livet. Den som är trogen i det lilla är också trogen i större saker. Den som är opålitlig eller ohederlig i små saker kommer också att vara det i större saker. Alla familjemedlemmar bör vara medvetna om just den del som han förväntas göra tillsammans med de andra. Alla, från den sexårige och uppåt, bör vara medvetna om att det krävs av dem, att de bär sin del av livets ansvar. rätt

(700)Det finns viktiga läxor att lära för dessa barn och nu kan de lära sig dem bättre än senare i livet. Gud kommer att arbeta för dessa dyrbara barn tillsammans med deras föräldrars kloka strävanden och kommer att leda dem till att bli elever i Kristi skola. Jesus vill att dessa barn skall skilja sig från världens tomhet, lämna syndens nöjen och välja den lydnadens ödmjuka väg. Om de nu vill bry sig om den gynnsamma inbjudan, ta emot Jesus som sin Frälsare och fortsätta att känna Herren, kommer Han att rena dem från deras synder och ge dem nåd och styrka. rätt

(700)Käre bror P, de läxor du har lärt dig under de distraherande inflytelser som du utövat i Maine har varit ytterst skadliga för din familj. Du har inte varit så försiktig i ditt umgänge med andra som Gud kräver att du skall vara. I din familj har du inte hållit dig till sanningen, flitigt lärt dina barn dess principer och Guds bud när du reser dig och när du sätter dig, när (701) du går ut och kommer in. Du har inte satt värde på din uppgift som far eller som predikant. rätt

(701)Du har inte ivrigt utfört din uppgift bland dina barn. Du har inte helgat tillräckligt mycket tid till familjebön och du har inte krävt att hela familjen skall vara samlad. Innebörden av ordet äkta man är hus-band. Fadern är familjens medelpunkt. Han är laggivaren som genom sin manlighet skall uppvisa de strängare dragen, energi, integritet, ärlighet, tålamod, mod, flit och praktisk handlingskraft. I viss mening är han också familjens präst, som lägger morgon- och kvällsoffret på altaret. Modern och barnen skulle uppmuntras till att delta i dessa offer och till att deltat i lovsången. Morgon och kväll skulle fadern, som familjens präst, bekänna de synder som han själv och hans barn har begått under dagen. De synder som han fått kännedom om, och likaså de hemliga synder som endast Guds öga har uppfattat, skulle erkännas. Om husfadern troget praktiserar detta handlingsmönster när han är hemma och husmodern gör det då han är frånvarande, kommer det att vara till välsignelse för familjen. rätt

(701)Orsaken till att de unga i vår tid inte är mer religiöst sinnade är brister i deras uppfostran. Det är inte sann kärlek när de får lov att ge efter för lidelser, eller när olydnad mot era lagar får passera ostraffat. Som grenen är böjd, är trädet böjt. Ni älskar bekvämlighet alltför mycket. Ni är inte tillräckligt flitiga. Ständig ansträngning är nödvändig, uthållig vaksamhet och allvarlig, innerlig bön. Bevara era tankar i en bedjande sinnesstämning, upplyfta till Gud. Var inte tröga när det gäller nit, var brinnande i anden, tjäna Herren. rätt

(701)Du har inte satt värde på sabbatens helgd i din familj och inte lärt ut den till dina barn och hos dem inpräntat (702) betydelsen av att hålla den enligt budordet. Dina sinnen är inte klara och beredda att utskilja den höga standard som vi måste nå upp till för att vara laghållare. Men Gud kommer att hjälpa dig i dina ansträngningar när du på allvar tar itu med uppgiften. Du bör ha fullständig kontroll över dig själv. Då kan du ha större framgång när det gäller att styra dina barn när de är oregerliga. Det är en stor uppgift för dig att gottgöra dina tidigare försummelser, men det krävs inte att du skall göra det i egen kraft. Tjänande änglar kommer att hjälpa dig i arbetet. Ge varken upp eller lägg ditt ansvar åt sidan, utan använd din viljekraft till att ta itu med det och gottgör det du länge försummat. Du måste ha högre uppfattningar om vad Gud kräver av dig när det gäller Hans heliga dag. Allt som rimligen kan göras på de sex dagar som Gud har gett dig, bör göras. Du bör inte beröva Gud en enda timme av den heliga tiden. Stora välsignelser har utlovats för dem som högt sätter värde på sabbaten och inser vilka plikter de har när det gäller att iaktta den: ”Om du hindrar din fot på sabbaten att göra vad du har lust till på min heliga dag, om du kallar sabbaten din lust och förhärligar den till HERRENS ära, om du förhärligar den genom att inte gå dina egna vägar och inte göra vad du har lust till eller tala tomma ord, då skall du fröjda dig i HERREN, och jag skall föra dig fram över landets höjder och låta dig njuta av din fader Jakobs arvedel. Så har HERRENS mun talat.” (Jes. 58:13-14) rätt

(702 )När sabbaten börjar, borde vi sätta en vakt för oss själva, för våra handlingar och våra ord, annars stjäl vi från Gud genom att använda för vårt eget bruk den tid som helt och fullt är Herrens tid. Vi skulle inte själva göra, och inte heller tillåta att våra barn utför något slags arbete för vårt livsuppehälle eller något arbete som kunde ha gjorts under de sex arbetsdagarna. Fredagen är förberedelsedagen. Tid kan då avskiljas (703) för att göra de nödvändiga förberedelserna för sabbaten genom att både tänka på och samtala om den. Ingenting som från himmelens synpunkt betraktas som en överträdelse av sabbaten, skulle lämnas osagt eller ogjort, för att sägas eller göras under sabbatstid. Gud fordrar inte endast att vi skall avhålla oss från fysiskt arbete på sabbaten, utan att våra sinnen fostras att tänka på andliga ting. Det fjärde budet överträds i verkligheten genom att samtala om världsliga ting eller genom att engagera sig i ett lätt och ytligt samtal. Att tala om något eller allt som vi kan komma att tänka på är att tala våra egna ord. Varje avvikelse från det rätta leder oss in i fångenskap och fördömelse. rätt

(703)Broder P, du borde fostra dig själv att iaktta sabbatens helighet, såsom den framställs i det fjärde budet, och borde göra ansträngningar att höja standarden i din familj och varhelst du genom ditt exempel har sänkt den bland Guds folk. Du borde motverka det inflytande du har haft när det gäller detta, genom att förändra dina ord och dina handlingar. Du har ofta misslyckats med att "tänka på sabbatsdagen och helighålla den". Du har ofta glömt, och har talat dina egna ord på Guds heliga dag. Du har inte varit på din vakt utan har på sabbaten förenat dig med icke-kristna i samtal om vanliga, dagliga samtalsfrågor sådana som vinster och förluster, arbetsproblem och livsvillkor. Genom ditt exempel har du skadat ditt inflytande. Du behöver förändra dig. rätt

(703)De som inte är helt omvända till sanningen låter ofta sina sinnen fritt syssla med världsliga affärer och även om de må vila från fysiskt arbete på sabbaten, talar de om vad som rör sig i deras sinnen. Allt detta är att överträda sabbatsbudet. Om sinnet sysselsätts med världsliga ting, då kommer vårt tal att uppenbara detta, ty det hjärtat är fullt av, det talar munnen. rätt

(703)Guds tjänare skulle särskilt i detta (704) avseende vara föredömen. På sabbatsdagen skulle de samvetsgrant hålla sig till samtal om religiösa ämnen - om sanningen för vår tid, våra nuvarande plikter, det kristna hoppet. Vi kan också samtala om det som i samband därmed vållar bekymmer, prövningar, strider och även tvivel och om att det finns hopp om att till sist övervinna samt den lön vi kommer att få. Jesu tjänare skulle stå upp för att tillrättavisa dem som inte tycks komma ihåg att helighålla sabbatsdagen. De skulle vänligt och allvarligt tillrättavisa dem som inlåter sig i världsligt samtal på sabbaten, och på samma gång gör anspråk på att vara bland dem som firar sabbaten. De skulle uppmuntra andra att syssla med andliga ting och hängivet tänka på Gud på Hans heliga dag. rätt

(704)Ingen borde känna sig fri att använda helig tid på ett onyttigt sätt. Det är misshagligt för Gud när sabbatsfirare sover under större delen av sabbaten. De vanärar sin Skapare när de gör det, och genom sitt exempel säger de att de sex dagarna är så dyrbara för dem, att de inte har tid att vila. De måste tjäna pengar, även om de berövar sig själva behovet av vila, vilket de måste ta igen på den heliga tiden. Därefter ursäktar de sig själva genom att säga: "Sabbaten gavs får att människan skulle få vila. Jag vill inte gå miste om den vila jag behöver genom att gå till en gudstjänst, ty jag behöver vila." Sådana personer använder den heliga dagen på ett felaktigt sätt. De skulle, i synnerhet på den dagen, intressera sina familjer för att helighålla sabbaten och samlas i Guds hus till bön, om det är få eller många där, hur det än må vara. De skulle använda sin tid och sina krafter till andliga övningar, för att det gudomliga inflytandet, som vilar över sabbaten, må följa dem under hala veckan. Av alla veckans dagar är ingen så lämplig för andliga tankar och känslor som sabbatsdagen. rätt

(704)Det visades för mig att hela himmelen var intresserad av att se på och följa dem som helgar sabbaten enligt det fjärde budet och helighåller den. Änglarna lade märke till deras intresse och höga aktning för (705) denna gudomliga institution. De som höll Herren Gud helig i sina hjärtan genom andligt tänkesätt och de som sökte att fylla de heliga sabbatstimmarna med det allra bästa de förmådde och ära Gud genom att kalla sabbaten sin lust - dessa välsignade änglarna särskilt med ljus och hälsa, och en särskild kraft gavs till dem. Men å andra sidan vände änglarna sig bort från dem som misslyckades med att uppskatta Guds dags helighet, och tog från dem deras ljus och kraft. Jag såg dem överskuggade av mörker, missmod och ofta sorgsna. De kände bristen av Guds Ande. rätt

(705)Käre bror P, du bör alltid vara försiktig med dina samtal. Har Gud kallat dig till att vara Kristi representant på jorden och i Hans ställe enträget uppmana syndare att låta sig försonas med Gud? Detta är ett högtidligt, upphöjt uppdrag. När du slutar att tala från predikstolen har denna tjänst bara börjat. Du är inte fri från ansvar när mötet är slut, utan bör ständigt hålla fast vid helga det själavinnande arbetet. Du skall vara ett levande brev, som känt och läst av alla människor. Lättja skall du inte rådfråga. Nöjen skall du inte tänka på. Själars frälsning är det allt överskuggande temat. Det är denna tjänst Kristi evangeliums tjänare har kallats till. Han måste hålla fast vid goda gärningar utanför mötet och pryda sin bekännelse med att föra gudfruktiga samtal och att uppträda försiktigt. När du är färdig med din uppgift i talarstolen och har placerat dig i ett sällskap vid brasan, har du ofta genom dina oheliga samtal motarbetat dina ansträngningar bakom talarstolen. Du måste själv leva upp till det som du förkunnar för andra. Du måste själv ta på dig den börda som Guds verk medför, tyngden av det ansvar som borde vila över var och en av Kristi tjänare. Detta har du ännu aldrig gjort. Bekräfta det som du sagt i talarstolen genom att ta upp det genom privat ansträngning. Engagera dig i kloka samtal om sanningen för (706) vår tid. Förvissa dig uppriktigt om de närvarandes tillstånd och gör i fruktan för Gud en praktisk tillämpning av någon viktig sanning för dem som du är tillsammans med. Du har misslyckats med att vara snabb med att i tid och otid förebrå, tillrättavisa, förmana, med allt tålamod och all undervisning. rätt

(706)För en väktare på Sions murar är en ständig vaksamhet nödvändig. Din vaksamhet får inte avta. Uppfostra dig själv till att kunna vädja till familjer som samlats kring brasan. Du kan uträtta ännu mer på det sättet än enbart genom din insats i predikstolen. Vaka över själar som en som måste avlägga räkenskap. Ge inget tillfälle till icke- troende att uppmana dig till att eftersätta denna plikt, genom att försumma att vädja till dem personligen. Tala som en vän till dem och be dem att överlämna sig till sanningen. ”Ty vi är en Kristi rökelse inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som blir förtappade, för de senare är en doft av död till död, för de förra en doft av liv till liv. ” (2 Kor. 2:15, 16) När aposteln ser storheten i Guds verk och det tunga ansvar som vilar på predikanten, utbrister han: ”Vem räcker till för detta? Vi är inte som de flesta, som för egen vinnings skull förfalskar Guds ord. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det ord som kommer från Gud.” (2 Kor, 2:15- 16, 17) rätt

(706)De, som förvanskar Ordet, genom att ge ut vete och agnar eller något annat som kan anses vara evangeliskt, trots att de motsätter sig Guds bud, kan inte uppskatta apostelns känslor, då han skälvde under tyngden av det upphöjda uppdrag och vikten av det ansvar, som vilar över Kristi tjänare, som har ansvar för själars öde - själar som Kristus dog för. För att kunna värdera självutnämnda predikanter krävs bara en liten förebild för att kunna leva upp till det som förväntas och bli predikant. Aposteln uppskattade de kvalifikationer som en predikant behöver ha mycket högt. rätt

(706)En predikant bör i predikstolen uppträda försiktigt, inte hänsynslöst. Han bör inte vara försumlig när det gäller (707) sin attityd. Han bör i högsta grad hålla ordning och äga förfining. Gud kräver det av dem som säger ja till ett så ansvarstyngt uppdrag, som att ta emot ord från Hans mun och förmedla dem till folk, att varna och tillrättavisa, korrigera och trösta, alltefter vad tillfället kräver. Guds representanter på jorden bör stå i daglig kontakt med Honom. Deras ord bör vara väl valda, deras tal tillförlitligt. De slumpmässiga ord som ofta används av predikanter som inte förkunnar evangeliet uppriktigt borde för alltid dömas ut och förklaras ogiltiga. rätt

(707)Jag blev visad, bror P, att du av naturen var lättirriterad, lätt att provocera och att du saknade tålamod och uthållighet. Om ditt uppträdande blev ifrågasatt eller om du uppmanades att ta ståndpunkt för sanningen, kände du alltför starkt att du inte ville bli påskyndad. Du ville inte flytta dig ett enda steg därför att andra vill att du skulle det. Du ville ha din tid. Skulle dina åhörare göra likadant, skulle du anse dem klandervärda. Om alla skulle göra som du, skulle Guds folk behöva ytterligare ett helt årtusende för att göra sig beredda för domen. Gud har i Sin nåd haft tålamod med din tröghet, men det inte att vara någon ursäkt för andra som följer ditt exempel, för du är nu svag och bristfällig där du skulle kunna vara stark och väl utrustad för din tjänst. rätt

(707)Bror R kunde bara obetydligt påverka dig. Hans arbetsuppgifter styrdes på ett oklokt sätt. Han begick särskilt misstag genom att intressera sig för dem som ansåg att de skulle bli lärare. Om han inte hade befattat sig med en predikants fall i Maine utan arbetat på nya missionsfält där det inte hade funnits några adventister, skulle många ha fått lära känna sanningen. Bror S har gått långsamt fram och intagit en ställning som behagar Gud mer när det gäller tålamod, fördragsamhet och uthållighet. Ändå har han ett mycket större uppdrag att utföra, innan han kan bli en framgångsrik predikant och kunna främja Guds verk. rätt

(707)Bror R intresserar sig ivrigt för din uppgift, men (708) du vägrar att ta emot hjälp av honom. Du fick tid och kraft och saker och ting anpassades för din skull för att befria dig från dina fördomar och vinna dig för sanningen, tills din lättja och otro gjorde slut på bror R:s tålamod. Då ändrades karaktären av hans arbetsuppgift och han försökte övertala dig till att besluta dig och handla utifrån det ljus och vittnesbörd du hade fått. Denna allvarliga ansträngning från hans sida, kallade du för pressande och störande för dig. Ditt trilska temperament blev märkbart. Du motsatte dig denna behandling och förkastade de ansträngningar han gjorde för dig. Därigenom skadade du dig själv, gjorde bror R missmodig och misshagade Gud. Dina känslor mot bror R var inte kristna. Du var stolt över ditt motstånd mot hans strävanden för ditt bästa. Herren välsignade bror R:s insats genom att skapa en församling i staten Maine. Denna insats var hård och prövande och du hade din del i att det blev så. Du insåg inte hur svårt du gjorde deras tjänst som Gud hade sänt för att förmedla sanningen till folket. De tömde sina krafter genom att föra människor fram till att ta ställning för sanningen, medan du och andra av predikanterna stod direkt i vägen. Gud arbetade genom Sina tjänare för att dra människor till sanningen medan Satan arbetade genom dig och andra predikanter för att försvaga modet och motarbeta deras insatser. Just de människor som bekände sig vara väktare och som skulle ha varit de första till att ta emot varningens ord och gett det vidare till folket, om de hade lyssnat till Guds råd, var bland de sista som tog emot sanningen. Folket hade kommit längre än deras lärare. Människor tog till och med emot varningen före väktarna, eftersom väktarna var opålitliga och sov på sin post. rätt

(708)Bror P, du borde ha haft broderlig förståelse för och kärlek till bror R. Det var vad han gjort sig förtjänt av snarare än till kritik. Du borde allvarligt kritisera ditt (709) eget uppförande eftersom det visade sig att du kämpade mot Gud. Men du har roat dig själv och andra på bror R:s bekostnad genom att berätta om hans ansträngningar för dig och ditt motstånd mot hans arbete och har njutit av ett hjärtligt skratt åt detta. rätt

(709)Det passar sig för varje Kristi förkunnare att använda sunt tal som inte kan fördömas. Jag blev visad att en högtidlig tjänst skulle utföras för Kristi tjänare. Detta kan inte ske utan ansträngning från deras sida. De måste känna att de har ett uppdrag att utföra i sina egna angelägenheter som ingen annan kan göra för dem. De måste försöka skaffa sig de kvalifikationer som är nödvändiga för att bli dugliga Kristi tjänare, så att de på Guds dag kan stå frikända, fria från själars blod, efter att i fruktan för Gud ha gjort hela sin plikt i. Som deras lön kommer den trofaste underherden att höra Överherden säga: ”Bra, du gode och trogne tjänare.” Han kommer då att sätta härlighetens krona på deras huvuden och be dem gå in i sin deras Herres glädje. Vilken innebär denna glädje? Den innebär att tillsammans med Kristus få se de återlösta heliga, att tillsammans med Honom se tillbaka på deras själars resa, deras självförnekelse och självuppoffring, hur de lämnade bekvämlighet, världslig vinning och tungt arbete och själsångest bakom sig, när människor ville sätta sig emot Guds råd mot deras egna själar. Detta påminner dem om hur de lättade sina egna hjärtan genom att tala med Gud, deras gråt mellan ingången och altaret och om hur de blev ett skådespel för världen, för änglar och för människor. Allt detta är då slut och de kan se frukterna av sin tjänst: själar har blivit frälsta genom deras ansträngningar i Kristus. Predikanter som har samarbetat med Kristus går in i sin Herres glädje och är tillfreds. ”Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, som i stället för den glädje som låt framför honom utstod (710)korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på högra sidan om Guds tron. Tänk på honom som måste uthärda sådan fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet. Ännu har ni inte gjort motstånd ända till blods i er kamp mot synden.” (Hebr. 12:2- 4) Predikanter glömmer lätt sin frälsnings Ankare. De tror att de uthärdar mycket, när de bara bär och uthärdar lite. Gud kommer att arbeta för predikanter om de vill låta Honom arbeta för dem. Men om de tycker att allt är i sin ordning och att de inte behöver någon genomgripande omvändelse och inte vill se sig själva komma upp till Guds standard, kan Gud arbeta bättre utan deras tjänst än tillsammans med dem. rätt

(710)Gud kräver, att predikanter skall komma upp till standarden för att visa sig själva erkända av Gud, tjänare som inte behöver skämmas. Om de vägrar ta emot denna stränga disciplin, kommer Gud att befria dem och välja människor som inte kommer att vila förrän de är fullständigt utrustade för alla goda gärningar. Våra hjärtan är naturligt syndiga och tröga i Kristi tjänst och vi behöver hela tiden vara beskyddade, annars kan vi inte uthärda hårdheten som goda Kristi soldater. Vi kommer då inte heller att inse nödvändigheten av avsiktliga häftiga slag mot skötesynder, utan kommer beredvilligt att ge efter för Satans förslag och sätta upp vår egen norm i stället för att acceptera den rena och upphöjda norm som Gud fastställt. rätt

(710)Jag såg, att de sabbatshållande predikanterna i Maine har misslyckats med att bli Bibelstudenter. De har inte för sin egen del insett nödvändigheten av ett ihärdigt studium av Guds ord, så att de skall bli fullständigt utrustade för alla goda gärningar. Inte heller har de insett nödvändigheten av att enträget uppmana sina åhörare till ett grundligt studium av Skrifterna. Om det inte hade funnits någon sjundedags adventistisk predikant i Maine som motsatte sig Guds råd, kunde allt som ha utförts där ha gjorts med hälften så stor ansträngning och folk kunde ha kommit ut ur sitt störda, (711) förvirrade tillstånd till ordning och kunde nu ha varit starkt nog för att stå emot det motstånd de mött. Många platser där något arbete ännu inte påbörjats kunde ha besökts och ett framgångsrikt arbete hade kunnat utföras där, vilket skulle ha fört många fram till en kunskap om sanningen. rätt

(711)Mycket av det arbete som har lagts ned i Maine har varit för sjundedags adventist predikanter, för att föra dem fram till en rätt uppfattning. Det har krävts ett hårt arbete för att motverka det inflytande som de har utövat när de hade motsatt sig Guds råd mot deras egna själar och stod i vägen för syndare. De ville inte själva komma in och de hindrade med föreskrift och exempel dem som ville komma. Ett misstag har begåtts då man gick in på områden där det fanns adventister som inte i allmänhet anser det vara nödvändigt att bli hjälpt, utan som tror att de befinner sig i ett gott tillstånd och att de förmår undervisa andra. Arbetarna är få och deras kraft måste användas till bästa möjliga nytta. Mycket mer kan göras i staten Maine i allmänhet, där det inte finns någon adventist. Nya områden bör intas och den tid som hittills har använts till tröttande arbete för adventister som inte vill lära sig något nytt bör ägnas åt nya områden, till att gå ut på vägar och stigar och arbeta för icke-troendes omvändelse. Om adventister vill komma och lyssna så låt dem komma. Låt vägen vara öppen för dem så att de kan komma om de vill.

------------
rätt