Vittnesbörd för Församlingen Band 3 kapitel 47. Från sida 521ren sida tillbaka

Människans plikt mot hennes medmänniskor

(521)Jag har blivit visad en del saker om bror I:s familj som har gjort ett mycket djupt intryck på mig sedan jag var där, att jag nu vågar skriva om dem. Jag har blivit visad, bror I, att det finns ett själviskt inslag i din familj, som finns hos dig som spetälska. Denna själviskhet måste bekännas och övervinnas, för det är en fruktansvärd synd i Guds ögon. Som familj har ni så länge rådgjort med era egna önskningar och vad ni själva tycker är trevligt och bekvämt, att ni inte känner att andra ställer krav på er. (522) Ni lever för er själva. Ni lever för självet, och vårdar inte osjälvisk välgörenhet, som skulle kunna öka och blir starkare tills det skulle bli er glädje att leva för andras bästa. Ni skulle känna att ni har ett mål i livet, ett syfte som skulle ge er mer tillbaka än vad pengar kan ge. Ni behöver ha ett mer speciellt intresse för mänskligheten och skulle därigenom föra era själar in i en närmare kontakt med Kristus. Ni skulle bli mer omslutna av Hans Ande och ni skulle hålla er så hårt fast vid Honom att inget skulle kunna skilja er från Hans kärlek. rätt

(522)Kristus är den levande Vinstocken och om ni är grenarna i den, kommer den livsenergi, som strömmar genom den att ge er näring; så att ni inte kommer att vara andefattiga och ofruktbara. Ni har som en familj och som enskilda personer efter bekännelse förenat er själva med Kristi tjänst. Trots detta har ni vägts på Helgedomens våg och visat er vara för lätta. Ni behöver alla fullständigt förvandlas innan ni kan göra sådana saker som osjälviska, helgade kristna bör göra. Inget annat än en genomgripande omvändelse kan ge er en rätt känsla för era karaktärsfel. Ni har alla alltför mycket av världens anda och kärlek. Aposteln Johannes säger: ”Älska inte världen, ej heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom.”.(1 Joh. 2:15) Er själviskhet begränsar och inskränker era tankar till era egna intressen Ni behöver en ren och obesmittad religion. Sanningens enkelhet kommer att få er till att känna förståelse för andras smärta. Det finns de som behöver er förståelse och kärlek. Att utöva dessa karaktärsdrag är en del av den livsuppgift som Kristus har gett oss att utföra. rätt

(522)Gud kommer inte att ursäkta dig för att du inte tar ditt kors på dig och tillämpar självförnekelse genom att göra gott mot andra utifrån osjälviska motiv. Om ni vill acceptera det besvär som det innebär att förneka sig själv så som det krävs av kristna, kommer ni, genom Guds nåd, att kunna vinna själar till Kristus. Gud ställer krav på er som ni aldrig har levt upp till. Det finns många runt omkring oss som hungrar efter förståelse och kärlek. Men som så många andra har ni nästan helt saknat den ödmjuka kärlek som naturligt flyter fram från medkänsla och förståelse för den nödställde (523), den lidande och den behövande. Människans ansikte är i sig självt en själens spegel och kan läsas av andra och har ett effektivt inflytande på dem för sådant som är gott eller ont. Gud kallar inte någon av oss till att vaka över våra bröder och ångra deras synder. Han har gett oss ett uppdrag att utföra och Han kallar oss till att utföra det med beslutsamhet, i fruktan för Honom, med ögonen riktade mot Hans härlighet. rätt

(523)Var och en måste avlägga räkenskap för sig själv - inte för andra. Att finna fel hos andra bekännande kristna eller att fördöma det de gör kommer inte att ursäkta eller väga upp något av våra fel. Vi bör inte göra andra till bedömningsgrund för oss eller ursäkta oss själva med vad andra har gjort. Gud har gett oss ett samvete som vi skall använda. Stora principer har lagts ned i Hans ord, som räcker till för att ge oss vägledning på vår kristna vandring och i vårt uppförande i allmänhet. Ni, mina kära vänner, har som familj inte hållit Guds lags principer. Ni har aldrig känt något ansvar för era medmänniskor. rätt

(523)”Då kom en laglärd fram och ville snärja honom och frågade: ´Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?´ Jesus sade till honom: ´Vad står skrivet i lagen? Vad läser du där?´ Han svarade: ´Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd och din nästa som dig själv.´ Jesus sade till honom: ´Du svarade rätt. Gör det så får du leva.´ Då ville mannen försvara sig och frågade Jesus: ´Vem är då min nästa.´ Jesus svarade: rätt

(523)En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och råkade ut för rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom. Sedan gav de sig av och lämnade honom där halvdöd. En präst kom händelsevis ner samma väg, och när han fick se mannen gick han förbi. På samma sätt var det med en levit. Han kom till platsen, såg mannen och gick förbi. En samarit som färdades samma väg kom också dit. När han såg mannen, förbarmade han sig över honom. Han gick fram till honom, hällde olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp (524) honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom. Nästa dag tog han fram två denarer och gav åt värdshusvärden och sade: Sköt om honom, och kostar det mer skall jag betala när jag kommer tillbaka. Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som hade råkat ut för rövare?´ Han svarade: ´Den som visade honom barmhärtighet.´ Då sade Jesus till honom: ´Gå du och gör som han.´” (Luk. 10:25 -37) rätt

(524)Här konstateras av vår Frälsare på det enklaste tänkbara sätt klart och tydligt villkoren för att ärva evigt liv. Den människa som skadades och rånades representerar dem som är föremål för vårt intresse, vår sympati och barmhärtighet. Om vi försummar de situationer som de behövande och olyckliga befinner sig i som vi lagt märke till, oavsett vilka de är, har vi ingen förvissning om evigt liv, eftersom vi då inte lever upp till de krav som Gud ställer på oss. Vi känner inget medlidande och ingen medömkan med mänskligheten, på grund av att de inte är vänner eller släktingar till oss. Ni har visat er vara överträdare av andra delen av det kärleksbudet, som de sista sex kommer från. Den som bryter mot ett av dem är skyldig till alla. De som inte öppnar sina hjärtan för människors brister och lidanden kommer inte att öppna sina hjärtan för de Guds krav som står i de första fyra av de tio budorden. Avgudar gör anspråk på hjärta och hängivenhet och Gud äras inte och är inte den som ytterst råder. rätt

(524)Som familj har ni handlat fullständigt fel. I ordens djupaste innebörd håller ni inte buden. I en del saker kan ni vara ganska noggranna, men ni försummar det som är viktigast: omdöme, barmhärtighet och Guds kärlek. Även om världsliga vanor inte är någon måttstock för oss, har jag ändå blivit visad att världens medkännande förståelse och välgörenhet för olyckliga människor i många fall kommer bekännande Kristi efterföljare på skam. Många visar likgiltighet för dem som Gud har placerat bland Sina efterföljare för att testa och pröva dem och utveckla det som är i deras hjärtan. Gud ser. Han lägger märke till varje själviskhet, varje likgiltig handling mot de olyckliga, änkorna och de faderlösa; (525) och Han skriver vid deras namn: ”Skyldig, bristfällig, lagöverträdare.” Vi kommer att bli belönade efter hurdana våra handlingar har varit. Varje plikt som har försummats mot den behövande och plågade är en plikt som har försummats mot Kristus i Hans heligas gestalt. rätt

(525)När allas fall kommer att granskas inför Gud, kommer inte frågan: ”Vad bekände de sig till?” att ställas, utan i stället: ”Vad har de gjort?” Har de varit Ordets görare? Har de levt för sig själva, eller har de visat välgörenhet i form av vänliga och kärleksfulla handlingar, gynnat andra framför sig själva och förnekat sig själva för att kunna välsigna andra? Om nedteckningarna visar, att detta har varit i deras liv, att deras karaktär har utmärkts av ömhet, självförnekelse och välgörenhet, kommer de att ta emot denna välsignade försäkran och välsignelse från Kristus: ”Bra, du gode och trogne tjänare.” ”Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse.” (Matt 25: 34) Kristus har blivit bedrövad och skadad av er påtagliga egenkärlek och er likgiltighet för andras ve och väl. rätt

(525)Våra ansträngningar för andra kan många gånger försummas och verka eftersatta. Men detta borde inte vara någon ursäkt för oss till att bli trötta på goda gärningar. Hur ofta har inte Jesus kommit för att finna frukt på Sin omsorgs plantor och inte funnit annat än blad! Vi kan känna oss besvikna på resultatet av våra bästa ansträngningar, men det bör inte leda till att vi blir likgiltiga för andras ve och väl och få oss till att inte göra något. ”Förbanna Meros”, sade Herrens ängel, ”förbanna, ja, förbanna dess inbyggare, Därför att de ej kom HERREN till hjälp, HERREN till hjälp bland hjältarna.” (Dom. 5:23) Hur ofta har inte Kristus varit besviken på dem som bekänner sig vara Hans barn! Han har gett dem omisskännliga bevis på Sin kärlek. Han blev fattig och genom Hans fattigdom kunde vi bli rika. Han dog för oss, för att vi inte skulle gå förlorade, utan ha evigt liv. Vad hade hänt om Kristus hade vägrat att bära vår synd för att Han blev förkastad av så många och för att så få satte värde på Hans kärlek och de oändliga välsignelser som Han kom för att ge dem? Vi måste uppmuntra tåliga och smärtsamma ansträngningar. Vi lider nu brist (526) på mod, inte på den pacificerande förtvivlan och det gnälliga klagandet. Vi är i den här världen för att tjäna Mästaren och inte för att ta hänsyn till vår läggning och vad som är angenämt för oss, för betjäna och förhärliga oss själva. Varför skulle vi då vara passiva och modlösa när vi inte ser de omedelbara resultat vi önskar oss? rätt

(526)Vårt uppdrag består i att slita i Herrens vingård, inte bara för oss själva, utan för andras bästa. Antingen är vårt inflytande en välsignelse eller en förbannelse för andra. Vi är här för att forma fullkomliga karaktärer för himlen. Vi har något att uträtta, utöver att beklaga oss över Guds försyn och skriva bittra saker mot oss själva. Vår fiende kommer inte att låta oss vila. Om vi verkligen är Guds barn kommer vi att plågas och prövas hårt och vi skall inte förvänta oss att Satan, eller de som står under hans inflytande, kommer att behandla oss väl. Men det finns änglar som utmärker sig i styrka, som kommer att vara med oss i allt vårt lidande om vi bara vill vara trofasta. Kristus besegrade Satan i frestelsens öken för vår skull. Han är mäktigare än Satan och Han kommer inom kort att krossa honom under våra fötter. rätt

(526)Ni har som familj och som enskilda personer ursäktat er för att ni inte gjort allvarlig, aktiv tjänst i er Mästares verk. Ni har varit alltför slöa och har låtit andra bära många av de tyngre bördor som ni själva borde ha burit. Er andliga styrka och välsignelse kommer att stå i proportion till den kärleksfulla tjänst och de goda gärningar som ni utför. Aposteln Paulus' förmaning är: ”Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.” (Gal. 6:2) Att hålla Guds bud kräver av oss goda gärningar, självförnekelse, självuppoffring och hängivenhet när det gäller andras bästa, inte på grund av att våra gärningar ensamma kan frälsa oss, utan för att vi med säkerhet inte kan frälsas utan goda gärningar. Sedan vi har gjort allt som vi kan göra, kan vi då säga: Vi har inte gjort mer än det som är vår plikt och är i bästa fall onyttiga tjänare, som är ovärdiga den minsta ynnest från Gud. Kristus måste vara vår rättfärdighet och vår glädjes krona. rätt

(526)Egenrättfärdighet och köttslig säkerhet har slutit sig omkring er som en mur. Som en familj har ni egenmäktighetens och stolthetens ande. (527) Detta skiljer er från Gud. Det är ett fel, en brist som måste erkännas och övervinnas. Det är nästan omöjligt för er att se era fel och brister. Ni har för höga tankar om er själva och det är svårt för er att se dem och avlägsna dem, genom att bekänna era livs misstag. Ni har en benägenhet att rättfärdiggöra och försvara era vägar i nästan allt, oavsett om det är rätt eller fel. Ni bör föra era hjärtan nära Jesus genom ödmjukhet och bön och försöka lära känna er själva, medan det inte är för sent att rätta till det som är fel. Ni kommer att gå förlorade om ni inte vaknar upp och samarbetar med Kristus. Ni omsluter er själva med en kall och okänslig rustning. I era kontakter med andra finns det endast litet medkänsla. Ni lever för er själva, inte för Kristus. Ni är likgiltiga och obekymrade för andras behov och villkor, som är mer olyckligt ställda än ni själva. Runt omkring er finns det sådana som har en själslig hunger och som längtar efter kärlek som uttrycks i ord och handlingar. Vänlig förståelse och verkliga känslor av ett ömt intresse för andra kommer att ge era själar välsignelser, som ni aldrig tidigare har upplevt och som kommer att föra er i nära kontakt med vår Förlossare, som kom till världen för att göra gott och som vi skall efterlikna. Vad gör ni för Kristus? ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Ty många, säger jag er, skall försöka komma in men inte kunna det.” (Luk. 13:24) rätt

(527)Kärlek och förståelse i hemmet.
Det finns många här i världen, som hungrar efter den kärlek och sympati, som vi borde ge dem. Många män älskar sina hustrur, men är för självupptagna för att visa det. De behärskas av en falsk värdighet och stolthet och ger inte uttryck för kärlek i ord och handling. Det finns många män, som inte vet hur mycket hustruns hjärta hungrar efter ord, som ger uttryck för uppskattning och kärlek. De lägger sina kära i graven och klagar över Guds försyn, som har tagit deras livsledsagare från dem, men om de kunde se in i sin livsledsagares själ, skulle de upptäcka, att deras (528) eget sätt att handla var orsaken till hennes alltför tidiga död. Kristi religion vill få oss till att vara vänliga och hövliga och inte så orubbliga i våra åsikter. Vi bör låta självet dö och sätta andra högre än oss själva. rätt

(528)Guds ord är vår norm, men hur långt har inte Hans bekännande folk avvikit från denna norm! Vår religiösa tro får inte vara enbart teologisk, utan praktisk. Ren och obesmittad religion kommer inte att tillåta oss att trampa på Guds minsta skapelsers rättigheter och ännu mindre på Hans kropps lemmar och vår egen familjs medlemmar. Gud är kärlek och var och en som lever i Honom lever i kärlek. Påverkan av världslig själviskhet som förmedlas av somliga liknar en sky, som kyler ner själva den atmosfär som andra inandas och som sprider själslig sjukdom och ofta fryser ner ända till döden. rätt

(528)Det kommer att vara ett stort kors för er att vårda ren, osjälvisk kärlek och osjälvisk välgörenhet. Att ge upp era åsikter och tankar, att överge ert omdöme och följa andras råd kommer att vara ett stort kors för er att bära. Åtskilliga medlemmar i er familj har nu sina egna familjer. Men samma anda som i större eller mindre omfattning existerade i deras fars hem förs till deras egna hem och de som omger deras familjekretsar lägger nu märke till detta. De saknar god enkelhet, en kristuslik ömhet och osjälvisk kärlek. De har ett uppdrag att utföra med att övervinna dessa egoistiska karaktärsdrag för att kunna bli fruktbärande grenar på den Sanna Vinstocken. Kristus sade: ”Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt. (Joh. 15:8) Ni behöver föra Jesus närmare er och ha Honom i era hem och i era hjärtan. Du bör inte bara äga kunskap om vad som är rätt, utan bör praktisera det utifrån rätta motiv och ha ett öga riktat enbart mot Guds härlighet. Ni kan bli hjälpare, om ni vill rätta er efter de villkor som har getts i Guds Ord. rätt

(528)Kristi religion är något mer än att tala. Kristi rättfärdighet består av rätta handlingar och goda gärningar utifrån rena, osjälviska motiv. En yttre rättfärdighet kommer inte att vara till någon nytta när den inte prydnaden saknas. ”Detta är det budskap som vi har hört från honom och (529) som vi förkunnar för er, att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är ljuset, så har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd.” (1 Joh. 1:5- 7) Om vi inte har Guds ljus och kärlek är vi inte Hans barn. Om vi inte församlar med Kristus, skingrar vi. Vi utövar alla ett inflytande och detta inflytande påverkar andras öden till deras nuvarande och framtida goda eller till deras eviga undergång. rätt

(529)Både J och K saknar förståelse för och kärlek till dem som står utanför deras familjer. De riskerar att iaktta andra för att finna fel hos dem, samtidigt som de inte kan urskilja större fel hos sig själva. Om dessa dyrbara själar någonsin kommer till himlen, måste självet dö i dem och de måste skaffa sig erfarenhet av att göra det som är gott. De har läxor att lära sig i Kristi skola för att utveckla kristna karaktärer och ha en enighet i Kristus. Kristus sade till Sina lärjungar: ”Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket.” (Matt 18:2) Han förklarade för dem vad Han menade. Han ville inte att de skulle vara barn till förståndet utan i ondska. Små barn visar inte överlägsenhet och aristokrati. De är enkla och naturliga i sitt att vara. Kristus vill att Hans efterföljare skall uppträda äkta och naturligt, så att hela deras sätt att uppträda kan vara ödmjukt och kristuslikt. Han har gjort det till vår plikt att leva för andras bästa. Han kom från himlens kungliga salar till den här världen för att visa vilket stort intresse Han hade för människor. Det oändligt höga pris, som Han betalt för att återlösa människan, visar att människan har ett så högt värde, att Kristus kunde offra Sina rikedomar och Sin ära i de kungliga salarna för att lyfta henne upp ur syndens fördärv. rätt

(529)Om himlens Majestät kunde göra så mycket för att visa Sin kärlek för människan, hur mycket borde då inte människor vara villiga att hjälpa varandra ut ur mörkrets och lidandets grop! Kristus säger, ”Så som jag har älskat er skall ni också älska varandra”- inte med en större kärlek, ty ”ingen har större kärlek än (530) att han ger sitt liv för sina vänner.” (Joh. 13:34, 15:13) Vår kärlek är ofta självisk, för vi inskränker den till fastställda gränser. När vi kommer i nära kontakt och gemenskap med Kristus, kommer vår kärlek och förståelse och vår välgörenhet att nå djupare och utvidgas och stärkas genom att den används. Kristi efterföljares kärlek och intresse måste vara lika omfattande som världen. De som endast lever för ”mig själv och de mina” sviker himlen. Gud kallar på er som familj till att vårda kärlek, bli mindre känsliga när det gäller er själva och mer känsliga när det gäller andras problem och prövningar. Denna själviska anda som du har värnat om i hela ditt liv, framställdes korrekt av prästen och leviten som gick förbi den olycklige på den andra sidan. De såg att de behövde hjälp, men undvek honom med avsikt. rätt

(530)Ni behöver alla vakna upp och vända helt om för att få upp vagnen från själviskhetens spår. Använd den korta prövotid ni har fått till att arbeta av alla era krafter för att sona era fel från det förflutna i era liv. Gud har placerat er i en lidande värld för att pröva er, för att se om ni kommer att visa er värdiga det eviga livets gåva. Det finns människor runt omkring er som upplever smärta, som behöver medkännande, kärleksfulla och ömma ord och våra ödmjuka medkännande böner. Somliga lider under fattigdomens järngrepp, några av sjukdomar och andra av hjärtesorg, förtvivlan och tungsinthet. Liksom Job, bör ni vara ögon för den blinde och fötter för den lame och ni bör undersöka det fall som ni inte känner till, med avsikten att lindra deras behov och hjälpa just där det mest behövs hjälp. rätt

(530)L behöver vårda sin kärlek till sin hustru, en kärlek som tar sig uttryck i ord och handlingar. Han bör vårda en blid kärlek. Hans hustru har en känslig, tillgiven natur och har behov av att bli älskad. Varje ömt ord, varje uppskattande handling och tillgiven uppmuntran kommer hon att minnas och de kommer att ges tillbaka i form av välsignelser för hennes make. Hans oförstående natur behöver komma i nära kontakt med Kristus, så att rigiditeten och kylan kan hållas nere och mjukas upp av gudomlig kärlek. Det kommer inte att vara svaghet (531) eller ett offer av manlighet och värdighet att visa sin hustru ömhet och förståelse genom ord och handlingar. Låt det inte stanna inom familjekretsen, utan bre ut sig till dem som är utanför familjen. L har en uppgift att utföra för sig själv som ingen annan kan göra för honom. Han kan växa sig stark i Herren genom att bära bördor inom Hans verk. Hans hängivenhet och kärlek bör centrera sig kring Kristus och himmelska ting och han bör forma åt sig en karaktär för det eviga livet. rätt

(531)Den kära K har mycket enkelspåriga tankar om vad en kristen är. Hon har befriat sig själv från bördor som Kristus har burit för henne. Hon vill inte bära Hans kors och har inte på bästa sätt använt de förmågor och den begåvning som Gud har gett henne. Hon har inte vuxit sig stark i själsstyrka och mod. Inte heller har hon känt vikten av att ta ett personligt ansvar. Hon har inte stått ut med att hånas för Kristi skull, enligt löftet: ”Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er.” ( 1 Petri 4:14)” ”Härdar vi ut, skall vi också regera med honom.” Mästaren har ett uppdrag att utföra för var och en. Ingen kan vara slö, ingen kan brista i omsorg och vara självisk och ändå utveckla en kristen karaktär. Han vill, att alla i din familj skall öppna sina hjärtan för Hans kärleks och nåds milda påverkan, så att deras medlidande för andra kan översvämma självets gränser och familjemurarnas inhägnad, som samariten gjorde mot den stackars, lidande främlingen som försummades av prästen och leviten och som blev lämnad att dö. Jag blev visad, att det var många som behövde vår sympati och våra råd. När vi tänker på att vi endast kan gå igenom den här världen en gång, att vi aldrig kan återvända för att förbättra de fel vi har begått, hur viktigt är det då inte att vi kan ta oss igenom den på det sätt vi borde! rätt

(531)För en tid sedan blev jag visad syster J:s fall. Hennes fel och brister skildrades noggrant för henne, men i den senaste syn jag fick, såg jag att felen fortfarande fanns där och att hon fortfarande var kall och okänslig mot sin mans barn. Hon ger inte bara allvarliga tillrättavisningar för allvarliga förseelser, utan också för vanliga saker som borde gå obemärkta förbi. Det är fel att ständigt ge ovänlig kritik ty Kristi (532) Ande kan inte förbli i hjärtat där den annars skulle vara. Hon visar en tendens att förbise det goda i sina barn och att inte ge några uppmuntrande ord, men är snabb till att slå ned med kritik om hon ser något som är fel. Detta gör barnen modlösa och gör dem obetänksamma. Det upprör det onda i hjärtat och förorsakar att det ger ifrån sig dy och smuts. Hos barn, som ständigt kritiseras, kommer en likgiltighet att växa fram. Onda lidelser visar sig också ofta utan hänsyn till konsekvenserna. rätt

(532)Alla de tillfällen då modern kan berömma barnens goda uppförande, bör hon göra det. Hon bör uppmuntra dem med gillande ord och kärleksfulla blickar. Detta kommer att vara som solljus för ett barns hjärta och kommer att odla dess självrespekt och få dess karaktär att blomstra. Syster J bör vårda kärlek och förståelse. Hon bör visa ömma känslor mot de föräldralösa barn som hon har skyldighet att försörja. Detta skulle vara en välsignelse för dessa Guds älskade barn och skulle återspeglas på henne i form av tillgivenhet och kärlek. rätt

(532)Barnen har en känslig och älsklig natur. De är lätta att göra tillfreds och lätta att göra olyckliga. Genom en vänlig uppfostran genom kärleksfulla ord och handlingar, kan mödrar binda sina barn till sina hjärtan. Det är ett stort misstag att visa stränghet och att vara krävande mot barn. Konsekvent fasthet och lidelsefri kontroll är nödvändig för att uppfostra varje familj. Säg lugnt vad du anser, visa hänsyn i vad du gör och gör det du säger utan att avvika från dina ord. rätt

(532) Det lönar sig att ge uttryck för sina känslor i gemenskapen med barnen. Stöt inte bort dem genom bristande förståelse för deras barnsliga lekar, glädjeämnen och sorger. Visa aldrig en vredgad uppsyn och låt inte hårda ord komma över era läppar. Gud lägger märke till allt sådant. Hårda ord förbittrar och sårar barnens sinne. I vissa fall är dessa skador svåra att läka. Barnen är mycket känsliga för den minsta orättvisa, och många blir missmodiga när de behandlas orättvist och kommer aldrig att lyssna till en hög, vresig och befallande röst och inte heller reagera för hot om straff. Upprorsandan har alltför ofta slagit rot i barnens sinnen genom att föräldrarna (533) uppfostrat dem fel. Om ett riktigare sätt hade valts skulle barnen ha kunnat få goda och harmoniska karaktärer. En mor som inte har fullständig kontroll över sig själv är olämplig att ta hand om barn. rätt

(533)Bror M formas av sin hustrus självsäkra temperament. Han har i viss grad blivit lika självisk som hon. Han tankar är nästan alltid upptagna av ”mig och mitt”, så att andra saker som är gränslöst mycket viktigare stängs ute. Han tar som familjefar inte ställning till sin hjord så att han ger sina barn an konsekvent behandling, opartisk och opåverkad. Hans hustru är inte och kan inte utan att förändras bli en bra mor för sina föräldralösa barn. Bror M har som en far för sina barn inte stått i den ställning som Gud skulle vilja att han gjorde. Dessa moderlösa är i Guds ögon Hans små dyrbara barn. Av naturen har bror M en öm, förfinad, älskvärd, generös och känslig natur, medan hans hustru är raka motsatsen. I stället för att forma sin hustrus karaktär och göra henne mildare, är det hon som förändrar honom. rätt

(533)Han tror att han måste låta det som tynger honom få lov att ske för att han skall kunna få frid. Han har lärt sig att han inte kan förvänta sig, att hon skall underordna sig och ändra sin åsikt. Hon kommer att härska, hon kommer att genomföra sina idéer oavsett vad det kostar. Om de inte båda på allvar strävar efter att reformera sig, kommer de inte att uppnå evigt liv. De har haft ljus, men de har försummat att följa det. Självisk kärlek till världen har förbländat deras sinnen och förhärdat deras hjärtan. J måste inse, att om hon inte lägger sin själviskhet åt sidan och övervinner sin vilja och sitt temperament, kan hon inte nå himlen. Hon skulle ödelägga hela himlen med dessa karaktärsbrister. Jag varnar Syster J att ångra sig. I min Mästares namn kallar jag henne att fort vakna upp från sin slöa likgiltighet och ge akt på det Sanna Vittnets råd och ivrigt ångra sig, för hon utsätter sin själ för fara. rätt

(533)Gud är nådig. Nu vill Han ta emot ett offer från ett förkrossat hjärta och en ångerfull ande. Kommer Syster J att ursäkta sig själv, som leviten och prästen, för att inte se och lägga märke till (534) andras lidande och fortsätta på den andra sidan av vägen? Gud håller henne ansvarig för att försumma sin plikt, att inte visa förståelse och ömhet mot den lidande. Hon håller inte Guds bud, som tydligt visar hennes plikt mot hennes nästa. Kristus sade till den laglärde: ”Gör detta så får du leva.” En sådan försummelse mot vår nästa kommer att leda till förlust av evigt liv. rätt

(534)Exklusivitet i familjer
K, det stackars barnet, liksom många andra, har en uppgift att utföra, som hon aldrig har drömt om. Hon har avfallit från Gud. Hennes tankar uppehåller sig alltför mycket kring henne själv och hon försöker behaga världen, inte genom osjälvisk kärlek till själar och genom att försöka omvända dem till Kristus, utan genom sin brist på andlighet och sin tillhörighet till världen när det gäller anda och gärningar. Hon borde dö bort från sitt gamla jag och få erfarenheter när det gäller goda gärningar. Hon är kall och osympatisk. Hon behöver få den isande, otillgängliga anden undertryckt, bortsmält av Kristi kärleks solsken. Hon har i hög grad slutit sig inom sig själv. Gud såg, att hon var en stackars liten planta, som inte bar frukter och inte hade något annat än blad. Hennes tankar var nästan uteslutande upptagna av ”mig och mitt.” Han har i nåd beskurit denna älskade planta, huggit av grenarna, så att rötterna kan gå djupare. Han har försökt att dra detta barn till Sig själv. Hennes religiösa liv har nästan helt saknat frukter. Hon är ansvarig för den begåvning Gud har gett henne. Hon kan vara användbar. Hon kan samarbeta med Kristus om hon vill bryta ned själviskhetens mur, som har stängt henne för Guds ljus och kärlek. rätt

(534)”Det finns många som behöver förståelse och råd, men inte råd från en givare som är överlägsen till en underlägsen mottagare. K behöver Guds kärlek, som gör hennes hjärta milt och får det att smälta. Blickarna och stämmans tonläge borde moduleras genom noggrant övervägande och öm kärlek, full av respekt. Varje uttryck och varje tonläge i rösten som innebär: (535) ”Jag är överlägsen,” kyler ned den atmosfär som omger henne och liknar mer en istapp än en ljusstråle som ger värme. Min Syster, du utövar ett positivt inflytande. Du formar dem som du umgås med, annars kan du inte komma överens med dem. Du har absolut inte tänkt dig att låta dig formas genom andras inflytande och överge dina egna tankar och åsikter om dem. Du vill resonera utifrån ditt sätt och rättfärdiggöra dina tankar och ditt uppträdande. Om du inte får övertyga andra kommer du ständigt på nytt komma tillbaka till samma punkt. Detta karaktärsdrag skulle vara värdefullt om det helgades åt Gud och stärktes av Hans Helige Ande. Om det inte blir det, kommer det emellertid att visa sig vara en förbannelse för dig och en förbannelse för andra. Påståenden och råd som smakar diktatoriska är inte en god frukt. Du behöver Kristi mjukgörande kärlek i ditt hjärta, som kommer att återspeglas i alla dina handlingar mot din familj och mot alla som påverkas av dig. rätt

(535)Jag är rädd, fruktansvärt rädd för att J inte skall komma in i himlen. Hon älskar världen och det som finns i världen så mycket, att hon inte har någon kärlek över för Jesus. Hon är så omsluten av själviskhet, att himlens upplysta ljus inte kan tränga igenom de egenkärlekens och självuppskattningens kalla, mörka murar, som hon har byggt upp för en livstid. Kärlek är nyckeln som kan öppna hjärtan, men kärlekens dyrbara planta har inte vårdats. J har så länge stängt sina ögon för sin själviskhet, att hon inte själv kan se det. Hon har endast haft så liten erfarenhetsmässig religion, att hon i sitt hjärta tillhör världen och jag fruktar, att den här världen är den enda himmel hon kommer att få. Hennes inflytande över hennes man är inte bra. Han styrs hit och dit genom detta och ser inte nödvändigheten av att bli befäst genom Guds nåd, så att han kan stå för det rätta med sant moraliskt mod. Hon misslyckas inte bara med att inse och utföra den uppgift som Gud kräver av henne, utan hon utövar ett outtröttligt inflytande för att styra sin man och binda hans händer. Och hon har i hög grad lyckats med detta. Han är förblindad. rätt

(535)Bror M bör tänka på att Gud ställer krav på honom, som står över varje jordiskt förhållande. Han behöver (536) ögonsalva, den vita klädnaden och guldet, så att han kan får en harmonisk karaktär, rik på tillgång till Guds rike. Inget mindre än fullständig omvändelse kan någonsin öppna hans hustrus själ så att hon kan se sina fel och bekänna dem. Hon måste göra stora förändringar, som hon inte har gjort på grund av att hon inte insett sitt verkliga tillstånd och inte kan se att en reform är nödvändig. Hon är så långt ifrån att vilja lära sig av den himmelske Läraren, som var ödmjuk och saktmodig Sitt hjärta, att hon anser ödmjukhet vara fjäsk. En klädsam ande och ett anspråkslöst sinnelag, som sätter andra högre än sig själv, betraktar hon som nedgraderande och förödmjukande. rätt

(536)J har en självsäker, härsklysten, stolt, viljestark ande. Hon ser inget särskilt åtråvärt i en saktmodig och stilla ande, så att hon borde eftertrakta den. Detta dyrbara smycke har så litet värde för henne, att hon inte kan samtycka till att bära det. Hon har alltför ofta en förbittrad ande, som är en motsats till Guds Ande, liksom öst är en motsats till väst. Uppriktig mildhet är en mycket värdefull ädelsten i Guds ögon. En ödmjuk och stilla ande kommer inte alltid att söka sin egen lycka, utan kommer att försöka glömma sig själv och finna en god tillfredsställelse genom att göra andra lyckliga. rätt

(536)Genom Guds försyn har Syster N skiljts från sin fars familj. Även om hon delar familjekretsens utmärkande drag med andra, har hennes tunga ansvarstagande fört henne ut från hennes självupptagenhet och gjort henne intresserad av andras olyckor och lidanden. Hon har i viss grad öppnat sitt hjärta för sympati och kärlek till Guds familj genom att intressera sig för andra. Guds verk och sak har sysselsatt hennes uppmärksamhet. Hon har i viss mån känt att stackars fallna varelser utgör ett enda broderskap. Hon har varit tvungen att lära sig själv att tänka på andra, arbeta för andra och glömma sig själv. Trots detta har hon inte vårdat det intresse, den förståelse och den kärlek till andra, som Kristi efterföljare måste göra. Hon behöver ha större medkänsla och mindre stram och sträng rättvisa. När hon har använt sin tid och sitt intresse till hälsoreformens stora uppgift har hon nått utanför sina egna gränser. När hon har ägnat sig åt detta har hon blivit välsignad. Ju (537) mer hon gör för andras bästa, ju mer ser hon att göra och desto mer känner hon sig böjd att göra. rätt

(537)Hennes arbete för andra för henne ofta dit där det är nödvändigt att hon utövar sin tro för att den skall föra henne genom hårda och prövande situationer. Men svar på allvarliga böner förverkligas och tro på, kärlek och tillit till Gud stärks. Erfarenheter uppnås genom upprepade prövningar och svårigheter. Gud formar hjärtat till något som är mer likt Honom själv. Och ändå ropar självet hela tiden efter seger. Syster N behöver i sitt dagliga umgänge med andra i högre grad vårda sin ömhet och omtänksamhet. Hon behöver bemöda sig mer om att underordna sig själv. Om hon verkligen är en kristen kommer hon att känna att hon måste helga den bästa delen, och om det är nödvändigt hela delen, av sitt liv till osjälviskt, tålmodigt slit och därigenom visa sin kärlek till Mästaren. Utan denna erfarenhet skulle hon inte nå upp till att fullkomna en kristen karaktär. rätt

(537)Syster N har gjort framsteg och familjemedlemmarna känner att hon har lämnat dem och detta är en korsfästelse för dem. De känner att hon inte längre har samma intresse och kärlek och samma livsmål som de. De känner att de inte längre har samma glädje av sin Systers sällskap som tidigare. De känner att de vill förebrå henne för att hon har ändrat sig och att hon inte längre uppfattar saker och ting som de. Orsaken till denna brist på anpassning är att Syster N har gjort framsteg i sina känslor för andras bästa, samtidigt som de har varit lata tjänare och inte utfört den uppgift, som Gud har gett dem att utföra på denna jord. Detta har lett till att de har gått tillbaka. Familjen har på ett själviskt sätt stängt sig inne med sitt intresse och sin känsla för sig själv och för kärlek till världen. rätt

(537)N har varit medarbetare i en god sak. Hälsoreformen har haft stor betydelse för henne, för hennes erfarenhet har visat henne att den är nödvändig. Hennes fars familj har inte insett hälsoreformens nödvändighet. De har inte insett vad den uträttar för de sista dagarnas avslutande verk för att de inte har varit benägna att se. De har fallit ned i vanans hjulspår och det krävs en tung insats för att de skall ta sig upp igen. De borde hellre lämnas ensamma. Det (538) är något fruktansvärt att bli rostig på grund av inaktivitet. Men denna familj kommer helt säkert att vägas på vågen och visa sig vara för lätt om de inte omedelbart börjar göra något. ”Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom.” (Rom. 8:9) Detta är rent tal. Vem kan bestå prövningen? Guds ord är för oss en avbildning av Guds och Kristi sinne, också av den fallna människan, och av en människa som äger Kristi sinnelag efter att ha pånyttfötts efter Kristi förebild. Vi kan jämföra våra tankar, känslor och avsikter med Kristi förebild. Vi har inte något förhållande till Honom om vi inte är villiga att utföra Kristi gärningar. rätt

(538)Kristus kom för att göra Sin Faders vilja. Följer vi i Hans fotspår? Alla som har nämnt Kristi namn borde hela tiden söka en mer förtrolig kontakt med Honom, så att de kan vandra just som Han vandrade och utföra Kristi gärningar. Vi bör tillägna oss Hans livs undervisning för våra egna liv. ”Han har offrat sig själv för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett egendomsfolk , som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar. (Titus 2:14) ”Genom att han gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Så är också vi skyldiga att ge vårt liv för våra bröder.” (1 Joh. 3:16) Här är det självförnekelsens arbete som vi måste gå in i med glädje, genom att vi efterliknar vår Återlösares föredöme. Den kristnes liv måste vara ett liv i konflikter och självuppoffring. Pliktens väg måste följas, inte tillfredsställelsens och det egna valets väg. rätt

(538)När bror I:s familj ser uppdraget framför sig och utför den uppgift som Gud har överlämnat till dem att utföra, kommer de inte att vara så särskilt långt från bror och Syster O och Syster N och de, som enigt arbetar tillsammans med sin Mästare. Det kan ta tid att nå fram till fullständig underkastelse under Guds vilja, men vi kommer aldrig att kunna göra denna underkastelse mindre och ändå komma till himlen. Sann religion kommer att leda sina innehavare till fullkomlighet. Era tankar, era ord och era handlingar, lika väl som er aptit och era lidelser, måste underordnas Guds vilja. Ni måste bära frukt till helighet. Då kommer ni att vägledas till att försvara den fattige, (539) den faderlöse, den moderlöse och den lidande. Ni kommer att utöva rättfärdighet mot änkan och kommer att hjälpa den behövande. Ni kommer att agera rättvist, att älska barmhärtighet och vandra ödmjukt inför Gud. rätt

(539)Vi måste låta Kristus komma in i våra hjärtan och i våra hem, om vi skall kunna vandra i ljuset. Hemmet borde vara allt som detta ord innebär. Det skulle vara en liten himmel på jorden, en plats där känslorna vårdades i stället för att noggrant undertryckas. Vår lycka beror på hur vi vårdar kärlek och sympati och sann artighet i vårt sätt att bemöta varandra. Orsaken till att det finns så många hårdhjärtade människor i världen i dag, är att sann tillgivenhet betraktas som svaghet och därför undertrycks och motarbetas. Något av det allra finaste hos dessa människor har blivit förkrympt redan i barndomen och om de gudomliga ljusstrålarna inte får smälta kall och hårdhjärtad själviskhet, kommer den djupa tillfredsställelsen att försvinna för alltid. Om vi vill bli godhjärtade som Jesus, då Han gick omkring på jorden, och hysa en helgad medkänsla på samma sätt som änglarna mot syndiga människor, måste vi utveckla barnets bästa egenskaper, som är det enkla och omedelbara. Då kommer vi att förädlas och upplyftas och styras av himmelska principer. rätt

(539)Ett utvecklat intellekt är en stor rikedom, men utan en förstående och helgad kärleks uppmjukande inflytande, är det inte det mest värdefulla. Vi bör ha hänsynsfulla ord och handlingar mot andra. På tusen olika sätt kan vi visa andra uppmärksamhet i form av vänliga ord och blickar, som kommer att reflekteras tillbaka på oss själva. Det är många tanklösa kristna som genom att försumma andra visar, att de inte har någon gemenskap med Kristus. Det är omöjligt att ha gemenskap med Kristus och att trots detta vara ovänliga och glömma andras rättigheter. Många längtar intensivt efter vänlighet och sympati. Gud har gett var och en av oss en egen identitet, som inte kan slås samman med andras. Emellertid kommer våra individuella personlighetsdrag att vara mycket mindre framträdande om vi verkligen tillhör Kristus och Hans vilja är vår. Våra liv bör helgas till andras bästa och deras lycka, som vår Frälsares liv blev. Vi bör glömma oss själva och alltid söka efter tillfällen till att visa (540) tacksamhet för all den godhet som andra har visat mot oss. Vi bör använda alla möjligheter till att uppmuntra andra, mildra deras sorger och befria dem från deras bördor genom vänliga handlingar och små bevis på kärlek och omtanke. Denna form av vänlighet och uppmärksamhet som börjar i hemmet och efterhand sträcker sig utanför familjekretsen, utgör tillsammans livets summa av lycka. När dessa saker försummas, leder det till bitterhet och sorg. rätt

(540)Det är den uppgift vi utför eller inte utför, som med stor kraft berättar om våra liv och öden. Gud kräver, att vi skall utnyttja varje tillfälle vi får till att vara nyttiga. Försummelse av detta är farlig för vår andliga tillväxt. Vi har ett stort uppdrag att utföra. Låt inte de dyrbara timmar som Gud har gett oss förflyta utan nytta. De skulle kunna användas till att utveckla karaktären för himlen. Vi får inte vara passiva eller slöa i detta, för vi har inte ett ögonblick att spendera utan att det har en avsikt eller ett mål. Gud kommer att hjälpa oss att övervinna våra fel om vi vill be till Honom och tro på Honom. Vi kan bli mer än segerherrar genom Honom som har älskat oss. När det korta livet i den här världen är slut och vi ser som vi har blivit sedda och vi känner som vi har blivit kända, hur kortvariga och hur obetydliga förefaller oss då inte saker och ting, jämfört med den bättre världens härlighet! Kristus skulle aldrig ha lämnat de kungliga salarna och iklätt Sig ödmjukhet och blivit till synd för generationer, om Han inte hade sett att människor genom Hans hjälp kunde bli oändligt lyckliga och uppnå varaktiga rikedomar och ett evigt liv som skulle löpa parallellt med Guds liv. Han visste att utan Hans hjälp skulle inte syndiga människor kunna uppnå dessa ting. rätt

(540)”Vi borde ha en framåtanda. Vi måste hela tiden vara på vår vakt så att vi inte fokuserar på våra egna synpunkter, känslor och handlingar. Guds verk är på frammarsch. Reformer måste genomföras och vi måste ta tag i reformer och hjälpa dem fram. Varje kristen behöver nu krafter, blandade med tålamod och ambition och balanserade med klokhet. Det själavinnande arbetet har överlämnats till oss, till Kristi lärjungar. Ingen av oss är ursäktade. Många har blivit som dvärgar och blivit förkrympta i sina kristna liv på grund av passivitet. Vi bör (541) använda vår tid med omsorg i den här världen. Hur seriöst bör vi inte använda varje tillfälle till att göra gott och att föra andra till kunskap om sanningen! Vårt motto bör alltid vara: ”Framåt, högre,” med säkerhet ständigt framåt för att göra vår plikt och segra. rätt

(541)Jag har blivit visad att Gud älskar de personer som har omnämnts och skulle vilja frälsa dem om de ville låta sig frälsas på det sätt som Han har bestämt. "Han skall sätta sig ned och smälta silvret och rena det; Han skall rena Levi söner och luttra dem såsom guld och silver; och sedan skola de frambära åt Herren offergåvor i rättfärdighet. Och Juda offergåvor och Jerusalems skall då behaga Herren väl, liksom i forna dagar och i förgångna år." (Mal. 3: 3,4.) Detta är den luttringens och reningens process, som utförs av Herren, härskarornas Gud. Detta verk är i högsta grad påfrestande, men det är endast genom denna process som all orenhet avlägsnas. Alla våra prövningar är nödvändiga för att leda oss närmare vår himmelske Fader i lydnad för Hans vilja, för att vi till Herren må frambära ett offer i rättfärdighet. Till var och en vars namn här har nämnts: har Gud gett förmågor och pund att föröka. Ni behöver allesammans en ny och levande erfarenhet i det andliga livet för att ni skall kunna göra Guds vilja. Hur många erfarenheter ni än har haft i det flydda räcker de inte för nuet och inte heller stärker de oss att övervinna svårigheterna på vår väg idag. Vi måste dagligen få ny nåd och kraft för att kunna segra. rätt

(541)Med all respekt för det förgångna, kommer vi mycket sällan att göra samma erfarenhet två gånger. Abraham, Moses, Elia, Daniel och många andra prövades hårt, men inte på samma sätt. Varenda en har sina personliga prövningar i livets drama, men samma prövning kommer sällan två gånger. Varje person har sin egen erfarenhet, säregen till karaktär och omständigheter, och med en särskild avsikt. Gud har nämligen en avsikt med allas våra liv. Varje handling, hur liten den än är, har sin plats eller sin uppgift i vårt livs erfarenhet. Vi måste ständigt ta emot ljus och utsättas för erfarenheter som kommer från Gud. Alla behöver vi dessa och Gud är mer än villig att ge dem om vi blott tar emot dem. Han har (542) inte stängt himmelens fönster för våra böner, men ni har känt er tillfreds med att gå vidare utan den gudomliga hjälp ni så väl behöver. rätt

(542)Hur litet vet ni inte om vilket inflytande era dagliga handlingar har på andras liv. Ni kan tycka att vad ni gör eller säger endast har ringa betydelse när i stället de viktigaste resultat på gott eller ont är följden av våra ord och handlingar. Ord och handlingar som anses av ringa värde är länkar i de mänskliga händelsernas långa kedja. Ni har inte känt behov av att Gud skulle uppenbara Sin vilja för oss i vårt dagliga livs alla handlingar. Med våra första föräldrars längtan efter att en enda gång tillfredsställa sina begär, öppnades lidandets och syndens slussportar över världen. Jag skulle önska att ni, mina kära systrar, skulle känna att varje steg ni tar, kan få bestående och avgörande inflytande på era egna liv och på andras karaktär. O, hur stort är då inte behovet av gemenskap med Gud! Hur nödvändigt är det inte att gudomlig nåd skall leda oss varje steg och visa oss hur vi skall kunna fullkomna kristna karaktärer! rätt

(542)Kristna människor kommer att ha nya förhållanden och nya prövningar att gå igenom, där redan gjorda erfarenheter inte räcker som vägledning. Vi har större behov att lära av den gudomlige Läraren nu än vid någon annan period i vårt liv. Och ju mer erfarenhet vi uppnår, ju mer vi närmar oss himmelens rena ljus, desto mer skall vi inom oss själva se behovet av förändring. Vi kan alla göra ett gott arbete till välsignelse för andra om vi söker Guds råd och följer Honom i lydnad och tro. De rättfärdigas stig leder framåt, och från kraft till kraft, från nåd till nåd och från härlighet till härlighet. Det gudomliga ljuset kommer att öka mer och mer, i förhållande till vår invärtes tillväxt, och gör oss allt mer lämpliga att möta det ansvar och de svårigheter som ligger framför oss. rätt

(542)När prövningar trycker er, när missmod och mörk otro behärskar era tankar, när själviskheten formar era handlingar, då ser ni inte ert behov av Gud och en fullkomlig kunskap om Hans vilja. Ni känner inte Guds vilja, lika litet sam ni förstår den, så länge ni lever för er själva. Ni litar på era goda uppsåt och beslut, och livets slutsumma (543) utgörs av gjorda, brutna löften och omintetgjorda beslut. Det som ni alla behöver är att dö bort från jaget, och upphöra med att klänga er fast vid själviskheten och överlåta er åt Gud. Med glädje skulle jag trösta er om jag kunde. Med glädje skulle jag smickra era goda egenskaper, era goda avsikter och goda handlingar, men Gud har inte visat mig dessa. Han framhåller för mig de hinder som ligger i vägen för att ni skall uppnå den nobla, upphöjda helighetens karaktär, som det är nödvändigt för er att ha för att inte förlora den himmelska vilan och den eviga härlighet, som han önskar att ni skall vinna. Bortse från er själva och se på Jesus. Han är allt i alla. Den korsfäste och uppståndne Frälsarens förtjänster skall rena från alla synder. Överlåt er i tillitsfull tro åt Gud såsom åt en trofast Skapare. Lev inte ständigt i fruktan och med misstanken att Gud skall lämna er. Han kommer aldrig att göra det, om ni inte lämnar Honom. Kristus vill komma in och bo hos er om ni vill öppna ert hjärtas dörr för Honom. Det kan råda fullkomlig harmoni mellan er och Fadern och Hans Son om ni vill dö bort från själviskheten och leva för Gud. rätt

(543)Hur få är det inte som är medvetna om att de har kära avgudar, att de har skötesynder! Gud ser dessa synder som ni måhända är blinda för, och Han verkar med ympningskniven genom att skära djupt och skilja dessa skötesynder från er. Ni vill alla välja reningsprocessen för er själva. Hur svårt är det då inte för er att låta er själviskhet korsfästas. Men när verket helt överlåts åt Gud som känner våra svagheter och vår syndfullhet, väljer Han den bästa vägen att åstadkomma det önskade resultatet. Det var genom ständig strid och barnslig tro som Enok vandrade med Gud. Ni kan alla göra detsamma. Ni kan bli grundligt omvända och förvandlade och verkligen vara Guds barn, och inte endast ha kunskap om Hans vilja, utan genom ert föredöme leda andra in på samma ödmjukhetens, lydnadens och överlåtelsens väg. Sann gudsfruktan sprider sig utåt och delar med sig. Psalmisten säger: "Din rättfärdighet fördöljer jag icke i mitt hjärta, om din trohet och om din trofasthet och din frälsning talar jag; jag förtiger icke din nåd och din trofasthet för den, stora (544) församlingen." (Ps. 40: 11.) Varhelst Guds kärlek finns där finns alltid en längtan att uttrycka den. rätt

(544)Må Gud hjälpa er alla att göra allvarliga ansträngningar att vinna det eviga livet och att leda andra in på helighetens väg.

------------
rätt

nästa kapitel