| Vittnesbörd för Församlingen Band 4 kapitel 21. Från sida 227 | ren sida tillbaka |
(227)Den 3 januari blev jag visad att det finns ett stort uppdrag att utföra för dem, som i Kalifornien bekänner sin tro på sanningen, ty Gud kan arbeta för dem. Många inbillar sig att de gör det som är rätt för Gud, trots att de inte har sanningens principer i sina hjärtan. Denna grupp kan komma i gång endast genom att ivrigt och genom uthålligt allvar söka ge akt på det Sanna Vittnets råd. De befinner sig i ett kallt, yttre och avfallet tillstånd. Dessa talar det Sanna Vittnet till och säger: ”Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore antingen kall eller varm. Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun. Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte, att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken. Jag råder dig att av mig köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, (228) och vita kläder att skyla sig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se. Alla som jag älskar tillrättavisar och tuktar jag. Var därför ivrig och omvänd dig.” (Upp. 3: 15- 19) rätt (228)Bror G, Gud har anspråk på dig som du inte lever upp till. Din andliga styrka och tillväxt i nåden kommer att motsvara den kärleksfulla tjänst och de goda gärningar som du med glädje gör för din Frälsare, som inte håller något tillbaka, inte ens Sitt eget liv, för att Han skulle kunna frälsa dig. Du har apostelns förmaning: ”Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.” (Gal. 6:2) Det räcker inte att bara bekänna sin tro på Guds bud. Du måste vara en verkets görare. Du överträder Hans lag. Du älskar inte Gud av hela ditt hjärta, din makt, ditt sinne och din kraft. Du lever inte heller i lydnad mot de sista sex buden och älskar din nästa som dig själv. Du älskar dig själv högre än du älskar Gud eller din nästa. Att hålla Guds bud kräver mer av oss än du är villig att uträtta. Gud kräver goda gärningar av dig, självförnekelse, självuppoffring och helgelse till andras goda, så att själar genom din hjälp kan föras till sanningen. rätt (228)Våra goda gärningar kommer inte ensamma att frälsa någon av oss, men vi kan inte frälsas utan goda gärningar. Och efter att vi har gjort allt vi kan göra, skall vi i Jesu namn och kraft säga: ”Vi är onyttiga tjänare. Vi har bara gjort det vi var skyldiga att göra” (Luk. 17:10) Vi skall inte tro att vi har gjort stora uppoffringar och att vi skall få ta emot stor lön för våra svaga tjänster. rätt (228)Självrättfärdighet och köttslig säkerhet har omslutit dig som järnband. Du behöver bli ivrig och ångra dig. Du har varit olycklig då du har sympatiserat med de fientligt stämda, vilkas livsstil har stått i motsats till det verk som Herren genom Sina tjänare höll på att utföra här på denna kust. Fel människor har haft din sympati. Eftersom ditt hjärta inte hade det rätt ställt med Gud, tog du inte emot det ljus Han sände till dig. Du visade upp din hårdnackade vilja för att stå emot den tillrättavisning som Herren gav dig i kärlek. Du visste att detta (229) var sant, men försökte stänga dina ögon för din verkliga situation. Oavsett om du ger akt på Guds tillrättavisning och varnande stämma eller inte, eller om du reformerar dig, eller behåller dina karaktärsbrister, kommer du en dag att inse vad du har gått miste om genom att trotsa och i andligt avseende strida mot Guds tjänare. Din bitterhet mot äldste H är förvånansvärd. Han har stått ut och uppoffrat sig och slitit på denna kust för att göra tjänst åt Gud. Men eftersom du var ohelgad i ditt hjärta och liv har du i din blindhet vågat dig på att tillsammans med I och J behandla Guds tjänare på ett grymt sätt. ”Rör inte mina smorda”, sade Gud, ”gör inte mina profeter något ont.” (1 Krön. 16:22) Det är inte lika lätt för dig att kräva ordning i ditt eget liv, som du har gjort i de människors liv som Gud sände med ljus och sanning till folket. Lägg märke till hur ditt inflytande vänder själar bort från den sanning, som Gud har sänt Sina tjänare att förkunna, för en stor olycka hänger över dig. rätt (229)Satan har använt dig som sitt redskap för att så tvivel och upprepa antydningar och förvrängningar, som har sitt ursprung i ett oheligt hjärta, som Gud skulle velat rensa från dess förorening. Men du ville inte ta emot undervisning. Du vägrade ändra dig, förkastade tillrättavisningar och följde din egen vilja och väg. Själar har förorenats av denna bitterhetens rot och är, med hjälp av dessa tvivlande och knorrande människor, som satts där vittnesbörden med tillrättavisningar som Gud sänder inte kommer att nå dem. Dessa själars blod kommer att tillskrivas dig och dem som du sympatiserar med. rätt (229)Gud har gett oss vårt uppdrag att vara Hans tjänare. Han har gett oss ett budskap att frambära till Hans folk. I trettio år har vi tagit emot Guds ord och talat dem till Hans folk. Vi har skälvt inför det ansvar, som vi har accepterat under mycket bön och meditation. Vi har stått som Guds ambassadörer. I Kristi ställe har vi bönfallit själar att låta sig försonas med Gud. Vi har varnat för faror, när Gud har visat oss Sitt folks faror. Vårt uppdrag har getts oss av Gud. Hurdant kommer då deras tillstånd att bli, som inte vilt lyssna till de ord, som Gud har sänt (230) till dem, därför att de passerar deras väg eller tillrättavisa deras fel? Om du är helt övertygad om att Gud inte har talat genom oss, varför handlar du då inte i överensstämmelse med din tro och slutar att ha mer att göra med ett folk, som befinner sig under ett så stort bedrägeri, som detta folk är? Om du har handlat efter Guds Andes befallningar har du rätt och vi fel. Antingen undervisar Gud Sin församling, tillrättavisar medlemmarnas fel och stärker deras tro, eller också gör Han det inte. Antingen är det Guds verk, eller inte. Gud samarbetar inte med Satan. Mitt uppdrag under de senaste trettio åren bär antingen Guds stämpel eller fiendens stämpel. Det finna inget halvt i denna sak. Vittnesbörden är antingen av Guds Ande eller av djävulen. När du sätter dig själv upp emot Guds tjänare, utför du antingen en tjänst för Gud eller för djävulen. ”Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt.” (Matt. 7:20) Vilket märke bär din tjänst? Det kommer att löna sig att kritiskt granska konsekvenserna av ditt uppträdande. rätt (230)Det är inte något nytt att människor vilseleds av ärkebedragaren och att de sätter sig själva upp emot Gud. Se kritiskt på ditt uppträdande innan du fortsätter den väg som du färdas på. Judarna var självbedragna. De förkastade Kristi undervisning därför att Han kände till hemligheterna i deras hjärtan och tillrättavisade deras synder. De ville inte komma fram i ljuset, eftersom de var rädda för att deras gärningar skull kritiseras. De väljer mörkret hellre än ljuset. ”Och detta är domen:” sade Kristus, ”ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda.” (Joh. 3:19 Judarna fortsatte att förkasta Kristus tills de, i sitt självbedragna, förvillade tillstånd trodde att de gjorde Gud en tjänst genom att korsfästa Honom. Detta var konsekvensen av att de förkastade ljuset. Du riskerar att bedra dig själv på ett liknande sätt. Det kommer att vara nyttigt för dig, bror G, att tänka över vart den väg du nu går på egentligen leder. Gud kan arbeta utan dig, men du har inte råd att göra något utan Gud. Han tvingar ingen att tro. Han sätter ljus framför människor och Satan presenterar sitt mörker. När bedragaren hela tiden ropar: ”Här är ljus, här är sanning”, säger Jesus. ”Jag är världens ljus. Den som (231) följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.” (Joh. 8:12) Gud ger oss tillräckliga bevis för att vi skall kunna nå fram till en tro som står i överensstämmelse med sanningen. Om vi överlämnar oss till Gud, väljer vi ljuset och förkastar mörkret. Om vi vill hålla fast vid det naturliga hjärtats självständighet och avvisa Guds tillrättavisningar, kommer vi liksom judarna, hårdnackat att genomföra våra avsikter och våra tankar trots det tydligaste bevis och kommer att råka ut för ett lika stort bedrägeri som de råkade ut för. I vår uppenbara förblindelse kan vi gå lika långt som de och ändå inbilla oss att vi gör en tjänst för Gud. rätt (231)Bror G, du kommer inte så länge att stanna där du är nu. Den väg du har slagit in på avviker från sanningens väg och skiljer dig från det folk, som Gud prövar för att rena det inför den slutgiltiga segern. Antingen kommer du att förena dig med Hans kropp och arbeta allvarligt på att besvara Kristi bön, eller också kommer du att gå allt längre i otro. Du kommer punkt för punkt att ifrågasätta kroppens etablerade tro, bli alltmer egensinnig i din uppfattning och tillväxa i mörker och ondska när det gäller Guds verk för vår tid, tills du anser ljus vara mörker och mörker vara ljus. rätt (231)Satan har stor kraft att trassla in själar genom att förvirra dem som inte värnar om det ljus som försynen har sänt dem. Människosjälar som underordnat sig Satans kontroll förs ständigt bort från sanningens ljus bort i villfarelse och mörker. Om du ger Satan den minsta övertag, kommer han att kräva mer och mer och kommer att hålla uppsikt över utposterna för att finna det bästa tillfället att främja sin sak och ruinera din själ. rätt (231)Bror och Syster G, ingen av er befinner sig i säkerhet. Ni föraktar tillrättavisningar. Om vänliga ord hade talats till er i stället för tillrättavisningar, om ni hade bemötts av beröm och smicker, skulle ni nu inta en helt annan ståndpunkt än den ni har när det gäller er tro på Vittnesbörden. Det finns några som i dessa sista dagar vill utropa: ”Tala till oss smickrande ord, profetera bedrägliga ting.” (Jes. 30:10) Men detta är inte min uppgift. Gud har sänt mig som till att kritisera och tillrättavisa Hans folk. Och lika säkert (232) som Han har lagt denna tunga börda på mig, kommer Han att ställa dem till svars för det sätt de handskas med den, som har fått detta budskap. Gud är inte att leka med och de som föraktar Hans verk kommer att få lön efter sina gärningar. Jag har inte valt detta obehagliga uppdrag själv. Det är inte en uppgift, som kommer att ge mig människors gunst och tacksamhet. Det är en uppgift, som endast få värdesätter. Men somliga försöker att göra mitt uppdrag dubbelt så svårt genom sina felaktiga framställningar, sin avund och otro. Därigenom skapar de fördomar i andra människors sinnen mot Vittnesbörden, som Gud har gett mig och begränsar mitt arbete. De har något att stå till svars för inför Gud, medan jag skall gå framåt allteftersom Försynen och mina bröder öppnar vägen för mig. I min Förlossares namn och kraft, skall jag göra vad jag kan. Jag skall varna, ge råd, tillrättavisa och uppmuntra alltefter vad Guds Ande dikterar, oavsett om människor vill höra eller låta bli. Min uppgift är inte att behaga mig själva, utan att göra min himmelske Faders vilja, som har gett mig mitt uppdrag. rätt (232)Kristus varnade Sina lärjungar: ”Akta er för de falska profeterna, som kommer till er klädda som får, men i sitt inte är rovlystna vargar. På deras frukt skall ni känna igen dem. Inte plockar man väl vindruvor från törnbuskar eller fikon från tistlar? Så bär varje gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. Ett träd som inte bär god frukt blir nerhugget och kastat i elden. Alltså skall ni känna igen dem på deras frukt.” Matt. 7:15- 20) Här är ett test som du kan använda och, bror G, du kan använda det om du vill. Du behöver inte gå i osäkerhet och tvivel. Satan är nära till hands för att föra tanken till olika slags tvivel, men om du öppnar dina ögon i tro, finner du tillräckliga bevis för tro. Men Gud kommer aldrig att ta bort alla orsaker till tvivel från någon människa. De som tycker om att uppehålla sig i tvivlens atmosfär och utfrågning av otro kan få detta föga avundsvärda privilegium. Gud ger tillräckliga bevis för det köttsliga sinnet att tro, men den som vänder sig bort från bevisens betydelse, därför det är några få (233) saker som han med sitt begränsade förstånd inte kan få klarhet i, kommer han att lämnas kvar i otrons kalla atmosfär och dras in i tvivel och kommer att lida skeppsbrott i sin tro. Det är som om du ser det som en dygd att hellre stå på tvivlens sida än på trons sida. Jesus har aldrig berömt otro. Han har aldrig rekommenderat tvivel. Han gav Sitt folk bevis på Sin ställning som Messias genom de mirakel Han utförde, men där var några som ansåg att det var en dygd att tvivla och som ville bortförklara dessa vittnesbörd och finna något att betvivla och kritisera i allt gott verk. rätt (233)Den officer, som ville att Kristus skulle komma och bota hans tjänare, ansåg sig ovärdig att Jesus skulle komma in under hans tak. Hans tro på Kristi kraft var så stark, att han bad Honom att endast säga ett ord, så skulle tjänaren bli frisk. ”När Jesus hörde det, blev Han förvånad och sade till dem som följde Honom: ´Amen säger jag er: I Israel har jag inte hos någon funnit en så stark tro. Jag säger er: Många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket. Men rikets barn skall kastas ut i mörkret utanför. Där skall man gråta och skära tänder´. Till officeren sade Jesus: ´Gå, som du tro skall det ske dig´. Och i samma stund blev hans tjänare frisk.” (Matt 8: 10 13) rätt (233)Jesus lyfte här fram tro som en motsats till tvivel. Han visste, att Israels barn skulle snava på grund av sin otro, som skulle få dem att förkasta det stora ljuset och sluta med deras fördömelse och fall. Thomas förklarade att han inte kunde tro, om han inte fick sticka fingret i hålen efter spikarna och fick sticka sin hand i sin Herres sida. Kristus gav honom det bevis han önskade och tillrättavisade sedan hans otro: ”Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.” (Joh. 20:29) rätt (233)I denna mörkrets och villfarelsens tidsålder, är det som om människor, som bekänner sig vara Kristi efterföljare, tror att de är fria att ta emot eller förkasta Herrens tjänare alltefter som de har lust till och att (234) de inte kommer att ställas till räkenskap för detta. Det är otro och mörker som får dem till detta. Deras känslighet har avtrubbats av deras otro. De går emot sitt samvete och är inte uppriktiga mot sin övertygelse och försvagar sin moral. De ser andra i samma ljus som sig själva. rätt (234)När Kristus sände ut de tolv, befallde Han dem: ”När ni kommer in i en stad eller by, ta då reda på vem som är värdig, och stanna där tills ni lämnar den orten. Och när ni kommer in i ett hus, så hälsa det. Om huset är värdigt, skall den frid ni tillönskar det komma över det. Men om det inte är värdig, skall er frid vända tillbaka till er. Och om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka av dammet från era fötter. Amen säger jag er: För Sodoms och Gomorras land skall det på domens dag bli drägligare än för den staden.” (Matt. 10:11- 15) De uppmanades att akta sig för människorna, ty de skulle utlämna dem åt domstolar och gissla dem i synagogorna. rätt (234)Människors hjärtan är inte mjukare i dag, än då Kristus var på jorden. De kommer att göra allt som står i deras makt för att hjälpa den store fienden att göra det så svårt som möjligt för Kristi tjänare, precis som folk gjorde med Kristus, när Han var på jorden. De kommer att plåga med förtalarens och falskhetens tunga. De kommer att kritisera och vända just de ansträngningar mot Guds tjänare som Han leder dem att göra. De kommer att med sina onda gissningar se bedrägeri och oärlighet, där allt är rätt och där det finns fullkomlig integritet. De tillskriver Guds tjänare själviska motiv, trots att Gud själv leder dem och trots att de faktiskt själva borde ge sina liv, om Gud krävde det och de därigenom kunde främja Guds verk. De som har uträttat minst och gjort den minsta insatsen för sanningens sak, är de som är snabbast till att ge uttryck för brist på förtroende för Guds tjänares redbarhet, som har placerats i en ställning där de får ta finansiellt ansvar i det stora uppdraget. De som har tillit till Guds verk är villiga att våga något för att främja det och (235) deras andliga välstånd kommer att stå i proportion till deras gärningar i tro. Guds Ord är vår norm, men hur få är det inte som följer det! Vår religion kommer endast att ha obetydligt värde för våra medmänniskor, om den är enbart teoretisk och inte praktisk. Världens och egenkärlekens inflytande sprids av många, som bekänner sig följa Bibeln. De är som en sky, som kyler ner den atmosfär som andra rör sig i. rätt (235)Envishet, inte oberoende (235)Det är några bland Kristi bekännande efterföljare, som lider av andliga matsmältningsbesvär (dyspeptiker). De har gjort sig själva till invalider och deras andliga svaghet är en direkt konsekvens av deras egna brister. De lyder inte Guds lagar och de lever inte efter Hans buds principer. De är slöa i Hans sak och verk och gör inte något själva, men när de tror de ser något de kan kritisera, då är de aktiva och ivriga. En kristen, som inte arbetar, kan inte vara frisk. Andlig sjukdom är resultatet av (236) försummad plikt. För att en persons tro skall kunna stärkas, måste han vara mycket tillsammans med Gud i stilla bön. Hur kan en människas välgörenhet vara till välsignelse för honom, om den aldrig utövas? Hur kan vi be Gud om hjälp med själars omvändelse, om vi inte gör allt som står i vår makt för att förmedla kunskap om sanningen till dem? Ni har ådragit er själva en svaghet, som har gjort er odugliga för er själva och församlingen. Medlet är ånger, bekännelse och förnyelse. Ni behöver moralisk kraft och Guds nåds verkliga näring. Inget annat kommer att ge sådan kraft och styrka åt er fromhet som att vara verksam för att främja det verk som du bekänner dig älska, i stället för att binda upp det. Det är endast en god kur mot andlig lättja och det är att arbeta - arbeta för själar, som behöver er hjälp. I stället för att stärka själar har ni gjort dem modlösa och försvagat deras hjärtan och händer, som skulle vilja se Guds verk göra framsteg. rätt (236)Gud har gett er förmågor som ni kan använda på ett bra sätt eller missbruka till er egen och andras skada. Ni har inte insett vilka krav Gud har på er. Vi borde alltid komma ihåg att vi befinner oss i den här världen för att forma karaktären för nästa värld. Och allt vårt umgänge med våra medmänniskor bör vara med tanke på deras eviga intressen och på vårt eget. Om emellertid våra samtal med dem används till nöjen och till att tillfredsställa vår egen själviskhet, om vi är tanklösa och lättjefulla, om vi ger efter för felaktiga handlingar, då samarbetar vi inte med Gud, utan motarbetar Honom bestämt. Det dyrbara liv som Gud har gett oss, skall inte formas av släktingar som saknar tro, till att tillfredsställa det köttsliga sinnelaget, utan användas på ett sätt som Gud kan erkänna. rätt (236)Om bror J var utrustad med Guds kärlek, skulle han vara en kanal för ljus. Han har för liten moralisk styrka, med starka tendenser till otro. Han är ömkansvärd för de himmelska änglarna, eftersom han omges av mörker. Hans öron hör nästan hela tiden talas om otro och mörker. Tvivel och ifrågasättande överfaller honom ständigt. Tungan är en syndig värld. ”Men tungan kan ingen människa tämja, ostyrig och (237) ond som den är och full av dödligt gift.” (Jak. 3:8) Om bror J ville klänga sig fast mer till Gud och känna att han bör bevara sin renhet inför Gud, även till priset av sitt naturliga liv, skulle han få kraft ovanifrån. Om han låter sin tro påverkas av det mörker och den otro som omger honom - tvivlen, ifrågasättandet och mycket prat - kommer han snart att helt vara mörker, tvivel och otro och kommer inte att ha något ljus eller någon kraft i sanningen. rätt (237)Han behöver inte tro att han gör det lättare för sig själv genom att försöka kompromissa med sina vänner, som är bittra mot vår tro. Om han bara står fast vid den enda avsikten att lyda Gud till varje pris, kommer han att få hjälp och kraft. Gud älskar och har medkänsla med bror J. Han känner till varje rådvillhet, varje modlöshet och varje bittert samtal. Han känner till allt. Om J vill lägga sin otro åt sidan och orubbligt stå fast i Gud, kommer hans tro att stärkas genom att den utövas. ”Den rättfärdige skall leva av tro.” Och vidare: Men om hans själ drar sig undan finner min själv inte behag i honom. (Hebr. 10:38) rätt (237)Jag såg att bröderna J och G riskerar att gå miste om det eviga livet. De såg inte att de stod direkt i vägen för Guds verks framgång i ___. När tältmötet hölls där då vi första gången var på denna kust, övertygades hundratals om sanningen, men Gud visste vilket material församlingen var sammansatt av. Om själar kom fram till sanningen, fanns det ingen som kunde ge näring och värna om dem och leda dem till ett upphöjt liv. Bror I hade ett missunnsamt, kritiserande och avundsjukt humör. Om han inte kunde vara främst, ville han inte göra något. Han satte sig själv långt högre än Gud satte honom. En person med hans temperament vill inte någon längre tid samtycka med någon, eftersom det är hans natur att kämpa och ställa sig i opposition mot det som inte passar honom. Herren lät honom gå sin egen väg och lät honom avslöja av vilket slag han var. Han införde samma anda i församlingen och försökte genomföra det som han hade infört i sin familj. Hans bitterhet och hans grymma ord mot Guds tjänare står inskrivna i boken. Han kommer att möta (238) dem igen. Han lämnade oss därför att han inte var en av oss. Och församlingen borde under inga omständigheter uppmuntra honom till att förena sig med den igen. Med det humör han nu har, skulle han nämligen bara göra invändningar också mot Guds änglar. Han skulle vilja dominera över och diktera änglarnas arbete. En sådan anda kan inte komma in i himlen. I och J, som Gud ser ogillande på, vågade motarbeta Guds tjänare, tala illa om dem och tillskriva dem onda motiv. De har försökt att bryta ned den tillit som bröderna hyste för dessa medarbetare, lika väl som till Vittnesbörden. Men om det är Guds verk, kan de inte styra det. Deras ansträngningar kommer att vara förgäves. Bror G, du befann dig i ett sådant mörker, att du ansåg att dessa män handlade rätt. Du har upprepat deras ord och talat om makten hos en enda man. O, hur lite visste du inte vad du talade om! rätt (238)Somliga har varit snabba att säga något, uttala en beskyllning mot Guds tjänare och vara avundsjuka och kritiska. Och om de kunde finna något tillfälle, där de i sin iver för Guds verk anser att predikanter har uttalat sig bestämt och kanske strängt, har de velat göra mesta möjliga av deras ord och känt sig fria att hysa den största bitterhet och anklaga Herrens tjänare för felaktiga motiv. Låt dessa kverulanter fråga sig, vad de skulle ha gjort under liknande omständigheter och med liknande ansvar. Låt dem se, rannsaka och fördöma sina egna fel, sitt högdragna uppträdande och sin egen självständighet och irritation. Låt dem också, eftersom de själva är fria från skuld, kasta första stenen på de bröder, som försöker skapa ordning i deras arbetsuppgift. En helig Gud kommer inte att föra själar till sanningen, för att de skall komma under sådan påverkan, som har härskat i församlingen. Vår himmelske Fader är alltför vis för att föra själar in i sanningen, för att de sedan skall formas av inflytandet från dessa män, som är oheliga i sina hjärtan och liv. Dessa män står inte i överensstämmelse med sanningen. De är inte förenade med kroppen, utan dras bort från församlingen. De motarbetar dem, som Gud använder för att föra själar till sanningen. rätt (238)Vem vill förse dem med näring, som borde ta ställnig för att (239) lyda alla Guds bud? Vem skall uppfostra fäder och mödrar till dem, som behöver hjälp och kraft? Vet dessa bröder vad de gör? De står direkt i vägen för att syndare skall kunna bli frälsta. De blockerar vägen genom sitt eget felaktiga uppförande. Själars blod kommer att finnas på deras kläder, om de inte ångrar sig och fullständigt ändrar sin livsstil. Tror dessa missnöjda personer att de handlar rätt och att sabbatshållarnas kropp (församlingen) har förts vilse? ”På deras frukt skall ni känna igen dem”. (Matt. 7:16) Vem välsignar Gud? Vem leder Honom? Vem arbetar för Honom? Vem gör väl genom att arbeta för att utbreda sanningen till andra? Tror dessa män att kroppen skall komma till dem och dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter, för att följa dessa ohelgade människors värderingar? Eller skall de komma i överensstämmelse med kroppen, församlingen? rätt (239)Bror G skryter om sitt självständiga tänkande och sin omdömesförmåga, samtidigt som han blockerar vägen för syndare genom sin oheliga livsföring och sitt motstånd mot Guds verk, genom att utöva blint krig mot Kristus i form av Hans tjänare. Bror G har emellertid bedragit sig själv när det gäller när det gäller innebörden av sann integritet. Integritet är inte detsamma som envishet, även om envishet ofta förväxlas med integritet. När bror G har kommit fram till en åsikt och sagt den i sin familj eller i församlingen med avsevärd tilltro och med en viss reklam, har han en tendens till att försöka få det att se ut som att han har rätt i alla argument han kan framföra. Han riskerar i hög grad att stänga sina ögon och gå emot sitt samvete genom att framhärda i detta. Fiendens frestelse är nämligen alltför stark för honom. Han har svårt att ge upp sin stolthet över sin uppfattning också när ljuset och vittnesbördet är tillräckligt för att överbevisa honom, om han ville låta sig övertygas. Han menar att om han skulle medge att han haft orätt, skulle det vara en återspegling av hans omdömesförmåga och skarpsinnighet. rätt (239)Bror G, du riskerar i hög grad att förlora din själ. Du vill ha företräde. Tidvis tar du det hårt om du tror att du ringaktas. Du är ingen lycklig människa. Du kommer inte att bli lycklig, om du lämnar Guds folk, tar till offensiven på grund av tydliga och klara fakta, som många av Kristi (240) efterföljare gjorde, därför att den uttalade sanningen kom alltför nära. Du kommer inte att bli någon lycklig människa, förrän du tar dig själv med dig. Du har inte rätt, du skapar problem för dig själv. Ditt temperament är din fiende och vart du än vill gå, tar du med dig själv och din börda. Det är en ära att bekänna ett fel, lika snabbt som det läggs märke till. rätt (240)Det finns många saker i samband med Guds verk som du finner fel på, därför att det är naturligt för dig att göra på det sättet. Och sedan du har vänt ditt ansikte mot det ljus som Gud har uppenbarat för dig om dig själv, förlorar du snabbt din omdömesförmåga och är mer beredd än någonsin att finna fel i allt. Du tillkännager din åsikt med diktatorisk tillit och behandlar andras frågor som en personlig anklagelse mot dig. Sant, förädlat oberoende föraktar aldrig att söka råd hos erfarna och visa, utan de behandlar andras råd med respekt. rätt (240)Religion i familjen. (240)Hos var och en av er finns det en tendens att se den andres och alla andras fel. Samtidigt är ni blinda för era egna fel och många villfarelser. Ni är båda nervösa, blir lätt upprörda och (241) och irriterade. Ni behöver visdomens ödmjukhet. Ni klänger er fast vid era egna svagheter, lidelser och fördomar, som om ni inte längre skulle finna någon lycka i det här livet, om de inte fanns där, trots att de är törnen - stickande och skadliga törnen. Jesus inbjuder er till att ta av er det ok som ni har burit på, som har skavt på era halsar, för att i stället ta på er Hans ok, som är milt och hans börda som är lätt. Hur tung är inte egenkärlekens, begärets, stolthetens, lidelsernas, avundens och onda misstankars last. Hur mycket griper inte människor efter dessa förbannelser omkring sig och hur ovilliga är de inte att upphöra med dem. Kristus förstår hur svåra dessa självförvållade bördor är och Han inbjuder oss att lägga ned dem. De tungt belastade och trötta själarna inbjuder Han att komma till Honom och i stället ta på sig Hans börda, som är lätt, i stället för bördor som de binder ihop åt sig själva. Han säger: ”Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt och min börda är lätt.” Matt. 11:49- 50) Vår Frälsares anspråk är alla pålitliga och harmoniska och om de bärs med glädje, förmedlar de vila och frid in i själen. rätt (241)När bror G en gång intar felaktig ståndpunkt, är det inte lätt för honom att erkänna att han har gjort fel. Men om han kan få sitt felaktiga handlingssätt ur tankarna och upphör att minnas andras och gör en del förändringar till det bättre, utan att öppet erkänna sina fel, kommer han att göra det. Men alla dessa fel och icke bekända synder står inskrivna i himlen och kommer inte att strykas ut förrän han följer de anvisningar, som Guds ord ger: ”Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra så att ni blir botade. Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig man bön.” Jak. 5:16). Om bror G har funnit en annan plan än den Herren har gett oss, är det inte en säker väg utan kommer till sist att visa sig vara hans ruin. Denna andra väg är ruinerande för församlingen och ruinerande för hans familjs välstånd och lycka. Han måste låta sitt hjärta mjukna och släppa in ömhet, ödmjukhet och kärlek i sin själ. Han måste vinnlägga sig om osjälviska egenskaper. Bror och Syster G, ni borde vinnlägga er om egenskaper som gör er rena och får er att glömma bort er själva och bli mer intresserade av dem som ni kommer i kontakt med. Det (242) finns en ådra av egenkärlek och självupptagenhet som inte gör er lycka större, utan ger er grämelse och sorg. Ni befinner er i konflikt med er själva som bara ni kan lösa. Ni borde båda styra era tungor och hålla det inne som ni ger uttryck för. Det första onda är att tänka fel. Därefter kommer de felaktiga orden. Ni underlåter emellertid att vinnlägga er om kärlek, hänsyn och respekt för varandra. Var vänligt hänsynsfulla till varandras känslor och försök att vara andligt vaksamma över varandras lycka. Detta kan ni bara göra i Jesu namn och kraft. rätt (242)Syster G har gjort stora ansträngningar att vinna seger, men hon har inte fått mycket uppmuntran från sin man. I stället för att söka Gud i allvarlig bön och be om kraft att övervinna felen i sina karaktärer, har de vaktat på varandra och försvagats av att finna fel hos varandra. Hjärtats trädgård har de inte ägnat någon uppmärksamhet. rätt (242)Hur annorlunda skulle inte situationen vara för bror G och hans hustru, om bror G hade tagit emot det ljus som Herren sände honom för månader sedan och talat rent ut med sin hustru och de båda kommit till Herren med förkrossade hjärtan. De har båda ringaktat Guds Andes tillrättavisning och enträgna bön och har inte förnyat sina liv till det bättre. Att stänga sina ögon för det ljus som Gud sänt till dem gjorde inte något av deras fel mindre allvarligt i Guds ögon. Det gör inte heller deras ansvar mindre. De har hatat den tillrättavisning som Herren av medkänsla gav dem. Bror G har av naturen ett vänligt och milt hjärta, men det är övertäckt med ett lager av egenkärlek, fåfänga och onda tankar. Hans hjärta är inte tjockhudat, men han saknar moralisk styrka. Han är en kruka, så snart självförnekelse och självuppoffring krävs av honom, eftersom han älskar sig själv. Att behärska självet, vakta sina ord, erkänna att han har gjort fel eller talat felaktigt, är ett kors som är alltför förödmjukande för honom att bära. Ändå måste han ta på sig detta kors, om han någonsin skall blir frälst. rätt (242)Bror och Syster G, ni behöver båda vakta era ord. Lika säkert som att det inte finns någon väktare över era tankar och handlingar, lika säkert kommer ni nämligen att ta modet från varandra (243) och göra det säkert att ingen av er kan bli frälst. Ni måste båda vara vaksamma mot att reagera överilat, vilket framkallar överilade ord och handlingar. Vrede, som får fritt utlopp därför att ni anser att ni har utnyttjats, är Satans ande och leder till mycket moralisk ondska. När ni behärskas av en överilad anda berövar ni er själva tillfälligt ert förnuft, samtidigt som ni gör er själva ansvariga för alla de onda konsekvenserna. Det som görs i hastigt mod och vrede kan inte ursäktas. Att handla så är illa. Enkelt uttryckt kan ni genom hastigt mod och vrede lämna ett smärtsamt minne kvar i era vänners hjärtan, som de aldrig kommer att glömma. Om ni inte visar självbehärskning kommer ni att bli ett mycket olyckligt par. Var för sig tillskriver ni varandra era olyckliga liv. Gör inte de mer. Gör det till en regel att aldrig säga ett kritiskt ord till varandra, utan beröm och lovorda varandra närhelst ni kan. rätt (243)Somliga anser det vara en fördel att vara ohämmad. De vill tala berömmande ord om sin frispråkighet att tala om de obehagliga saker som finns i hjärtat. De låter en vrede strömma ut i form av en flod av tillrättavisning och kritik. Jo mer de talar, desto mer upprivna blir de. Satan står bredvid för att hjälpa till, eftersom det passar honom. Orden irriterar den som de sägs till och de kommer att kastas tillbaka och provocera till ännu hårdare ord, tills en liten gnista har blossat upp till en stor flamma. Ni känner båda att ni har alla de prövningar som ni överhuvudtaget kan uthärda och att er tillvaro är den olyckligaste tänkbara. Börja genast kontrollera era tankar, ord och handlingar. När någon av er märker att bitterhet börjar sjuda inom er, så gör det till en regel att gå avsides och ödmjukt be till Gud, som kommer att lyssna till den bön, som inte kommer att uttalas av hycklande läppar. rätt (243)Varje lidelse måste behärskas av ett upplyst samvete. ”Klä er därför som Guds utvald, heliga och älskade, i innerlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, mildhet och tålamod. Ha fördrag med varandra och förlåt varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit er skall ni förlåta varandra. Över allt detta (244) skall ni klä er i kärleken, som binder samman till en fullkomlig enhet. Låt Kristi frid regera i era hjärtan, den frid som ni blev kallade till i en enda kropp, och var tacksamma.” (Kol. 3:12- 15) rätt (244)Om ni befinner er på det stadium där ni vill addera genom att lägga nåd till nåd, då kommer Gud att multiplicera Sin nåd till er. När ni lägger till, förökar Han. Om ni odlar en vana och Gud ser och hör allt vad ni gör och säger och noggrant skriver ned alla era ord och handlingar och ni måste möta alltsammans på nytt, då kommer ni att försöka följa ett upplyst och vaksamt samvetes ordning i allt vad ni säger och gör. Era tungor kommer att användas till Guds ära och kommer att vara en källa till välsignelse för er själva och andra. Om ni däremot skiljer er från Gud så som ni har gjort, så ta er i akt så att inte era tungor visar sig vara en orättfärdig värld och drar en fruktansvärd dom över er, därför att själar då kommer att gå förlorade på grund av er. rätt (244)Självkontrollens uppgift. (245)Du skulle aldrig ha förkastat Vittnesbörden på det sätt du har gjort, om dina felaktiga gärningar inte hade mötts av förebråelser. Du ansåg att det var lättare att offra Vittnesbörden och stänga dina ögon för det ljus Gud gav dig, än att överge din tobak och rena ditt liv från lättsinne och ditt skämtande tillsammans med icke- troende. Reningsprocessen omfattar självförnekelse och tvång, som du inte har moralisk kraft att uthärda. Därför anser du dig kunna ursäkta dina synder med din otro mot det ljus Gud har sänt till dig. Kom ihåg, att du kommer att möta detta igen. Det står nämligen inskrivet i boken, tillsammans med alla varningar och tillrättavisningar, som Gud har gett mig i uppdrag att ge dig. rätt (245)Bror J är ömkansvärd. Han har nämligen en av naturen bristfällig kropp. Hans hopp är litet. Hans otro och tvivel styr hans omdöme. I hans naturliga läggning finns en tendens att ställa sig på tvivlens och ifrågasättandets sida. Det enda sättet att övervinna detta stora onda på, är att odla de motsatta karaktärsdragen. Han bör hålla otron borta i stället för att vårda den. Han bör inte ge uttryck för sina tvivel. Han har inte rätt att anförtro sina karaktärsbrister till andra. Det gör dem ledsna och de tappar modet. Om han påverkas av detta sorgliga onda, skulle han inte förbittra andras lycka genom att föra in sin otro för att kyla ned sina bröders tro. Han har en tendens att gå förbi nästan allt i alla predikningar och förmaningar, ur vilka han skulle kunna hämta tröst och uppmuntran och tar i stället till sig sådant som han tror skall ge honom en ursäkt för hans ifrågasättande och kritik. Vägarna till hans själ står öppna och är obevakade. Därför kan Satan komma in och forma hans sinne så som han vill. rätt (245)Jag blev visad, att dina möten förlorar intresse, därför att Guds Ande inte är närvarande på dem. Bröder och systrar är fullständigt förslavade på grund av dessa två män. De vågar i sina själars anspråkslöshet inte använda sin frimodighet och tala ut om sin tro, eftersom bror J är närvarande med sina kalla, stränga, kritiska ögon som är på sin vakt för att fånga upp vartenda ord, som kan ge honom en möjlighet att använda sitt icke- troende sinnes förmågor. Mellan dessa två har Guds Ande bedrövad dragit sig bort från mötena. När bröderna ger uttryck för (246) drakens ande, att strida mot dem som tror att Gud har förmedlat ljus och tröst till dem genom Vittnesbörden, är det dags för bröderna och systrarna att försvara sin frihet och utveckla ett fritt samvete. Gud har gett dem ljus och det är deras privilegium att värna om ljuset och tala om att tala om det för att ge kraft och uppmuntran till varandra. Gud har gett dem ljus, Bror J kommer att få det till att se ut som om ljuset Gud har gett genom Vittnesbörden är ett tillägg till Guds ord. Därigenom framställer han emellertid saken i ett felaktigt ljus. Gud har funnit det lämplig att genom dessa vägleda Sitt folk till Sitt ord och ge dem en klarare förståelse av det. rätt (246)Församlingen i ___ blir allt svagare på grund av det inflytande, som har påverkat dem - inte ett inflytande som hjälper dem framåt, utan ett som blockerar hjulen. Det är bror J:s privilegium att få lägga bort sin otro och gå framåt i ljus, om han vill. Om han vägrar göra detta, kommer Guds verk att gå framåt på samma sätt, utan hans hjälp. Men Gud har planerat att församlingen i ___ skall genomgå en förändring. Antingen kommer den att gå framåt eller bakåt. Gud kan uträtta mer med sex själar, som är eniga och har samma sinnelag och omdömesförmåga, än med dussintals människor, som gör samma sak som bror J och G har gjort. De har inte tagit med sig ljusets änglar till mötet, utan mörkrets änglar. Mötena har inte gett något utbyte utan ibland varit till direkt skada. Gud kallar dessa män att gå över till Herrens sida och förenas med kroppen och inte hindra dem som helt och hållet vill finnas till för Herren. rätt (246)Huvudorsaken till att så många bekännande Kristi lärjungar faller för svåra frestelser och arbetar med sin ånger, är att de saknar självkännedom. Det är på den punkten som Petrus så blev så grundligt prövades av fienden. Här är det, som tusentals kommer att lida sin tros skeppsbrott. Ni tar inte era fel och villfarelser till era hjärtan och låter era själar bli bedrövade på grund av dem. Jag bönfaller er att rena era själar genom att lyda sanningen. Förena er med himlen. Må Herren rädda er från självbedrägeri. |