Vittnesbörd för Församlingen Band 5 kapitel 12. Från sida 137ren sida tillbaka

Satans tjänare

(137)Satan använder människor som sina tjänare för att upphöja synden och göra den tilldragande. Dessa uppfostrar han troget att framställa synden i falsk dager, så att han lättare skall kunna förföra människorna och beröva Kristus Hans härlighet. Satan är Guds och människors stora fiende. Han förvandlar sig själv genom sina tjänare till ljusets ängel. I Bibeln kallas han för förstörare, brödernas åklagare, bedragare, lögnare, plågoande och mördare. Satan har många i sin tjänst, men han är mest framgångsrik när han kan använda bekännande kristna i sitt verk. Ju större deras inflytande, ju mer upphöjd deras ställning, ju mer kännedom de har om Gud och Hans tjänst, desto mer framgångsrikt kan han använda dem. Var och en som förleder till synd är hans redskap rätt

(138)(138) När jag deltog i en av de östra staternas lägermöten, blev jag en fredag presenterad för en man, som hade ett tält med åtskilliga kvinnor och barn. Den natten kunde jag inte sova. Min själ var djupt betungad. När jag på natten bad till Gud, kom jag tydligt ihåg en vision som jag fick på den tid då Nathan Fuller blev tillrättavisad för sitt sätt att handla. Den gången blev jag visad tre män som jag skulle möta, som begick samma synd samtidigt som de bekände sig frukta Gud. Denna man var en av dessa. När jag frambar mitt vittnesbörd vid eftermiddagsmötet, vilade Guds Ande och kraft över mig. Jag nämnde emellertid inte de enskilda fallen. Senare på dagen kände jag tydligt vad min plikt var och frambar mitt vittnesbörd, med hans fall som det mest markanta. Detta fick denne man att gå direkt emot apostelns anvisning om att hålla sig ”borta från allt slags ont”! (1 Tess. 5:16) Han bröt mot det sjunde budet, samtidigt som han bekände sig hålla det fjärde. Vid detta bedrägeri omgav han sig med en kvinnas sällskap, som följde honom från plats till plats, så som en trofast hustru skulle ledsaga sin man. rätt

(138)Som ett folk, betraktas vi som speciellt. Vår ståndpunkt och vår tro skiljer oss från alla andra samfund. Om vi i liv och karaktär inte är bättre än världsliga, kommer de att kunna peka med ett hånande finger på oss och säga: ”Det är sjundedags adventister.” ”Vi har här ett exempel på ett folk, som håller den sjunde dagen i stället för söndagen.” Den skamfläck som med rätta borde sättas på sådana människor, sätts alltså på alla som samvetsgrant håller den sjunde dagen. O, hur mycket bättre skulle det inte vara, om sådana människor inte hade gjort anspråk på att lyda sanningen! rätt

(138) ”Jag kände, att jag skulle tillrättavisa denne man, i Herrens namn, och uppmana den kvinna som var tillsammans med honom att lämna honom och upphöra med denna missriktade tillit, för olycka och ruin väntade på den stig hon slagit in på. (139) Himlens räkenskapsbok vittnar på följande sätt om denne man: ”En bedragare, en äktenskapsbrytare, smyger sig tyst in i husen och vilseför en dum kvinna och tar henne till fånga.” Hur många själar han kommer att fördärva med sitt sataniska sofisteri, kommer endast domen att avslöja. Sådana män bör genast tillrättavisas och bringas ur fattningen, så att de inte kan fortsätta att föra skam över Guds sak. rätt

(139 )Allt eftersom vi närmar oss slutet på jordens historia, tätnar farorna omkring oss. Att enbart bekänna sig vara kristen räcker inte. Det måste finnas en levande förbindelse med Gud, så att vi har andlig klarsyn att upptäcka det onda, vilket på det mest förföriska och hemliga sätt smyger sig in i vår mitt genom dem som bekänner sig till vår tro. De största synderna gör de som bekänner sig vara helgade och påstår att de inte kan synda. Ändå syndar många av dessa dagligen och är fördärvade i både hjärta och liv. De är självtillräckliga och självrättfärdiga, de har sin egen måttstock för rättfärdighet men misslyckas totalt att leva upp till Bibelns krav. Trots sina egna höga krav är de främlingar för löftets förbund. Det är en stor nåd av Gud att Han har tålamod med deras förvändhet och inte hugger ner dem likt träd som utsuger marken, utan fortfarande ger dem möjlighet till förlåtelse. De förlitar sig ständigt på Guds tålamod och missbrukar Hans nåd. David menade på sin tid att människor hade överskridit den långmodige Gudens gränser och att Han måste ingripa för att försvara Sin ära och förhindra orättfärdighet. rätt

(139)Mr. ___ är en lärare i dogmatik, som förorenar Guds tempel. Det finns knappt något hopp för honom. Han har bedragit sig själv och lockat andra så långt, att Satan nästan har full kontroll över hans sinne och kropp. Om hans så kallade rättfärdighetskläder kan slitas av honom och hans motbjudande avsikter och tankar avslöjas, så att han inte fortsätter med att föra andra in på helvetets vägar, kan det vara allt vi kan förvänta oss. rätt

(139)Först hatade han Guds varningar och sedan motarbetade (140) han dem, därför att hans onda livsstil avslöjades, i ljuset av Guds lag. Det är ett av de mest tragiska bevisen på syndens förblindande inflytanden som sker under loppet av månader och år och som inte väcks till ånger. Genom ett beslutsamt motstånd har han fullföljt sin väg utför. Han känner ingen ånger eller fruktan för himlens hämnd. Om han genom lögn och bedrägeri kan dölja sina synder, så de inte syns, så är han glad. All känsla för rätt och fel är död hos honom. En skörd väntar på honom, som han kommer att bli förskräckt över att skörda. rätt

(140)Det värsta draget i den här saken är att hela hans sataniska arbete görs under skenet av att han är en Jesu Kristi representant. En syndare klädd som en ljusets ängel kan göra så mycket skada, att det inte kan beräknas. Mörka och fruktansvärda planer läggs avsiktligt för att skilja man och hustru. Aposteln säger: ”Bland dem finns sådana som smyger sig in i hemmen och snärjer svaga kvinnor, som är tyngda av synder och drivs av många slags begär.” (2 Tim. 3:6) Dessa fräcka karaktärsdrag tränger också in i respektabla familjer och förför genom sin bedrägliga list och sina ränker de samvetsgranna. Fördömda kätterier tas emot som sanning och de mest motbjudande synder begås som rättfärdighetens handlingar, eftersom samvetet blir förvirrat och bedövat. rätt

(140)Denne man tog emot den impopulära läran, att den sjunde dagen är Herrens sabbat, för att hans religiösa erfarenhet skulle se ärlig ut. Våra synpunkter har klart blivit definierade i våra publikationer, men genom att hemlighålla detta, blandade han sanningen med sina egna smutsiga kätterier och försökte att få andra att tro, att Gud har gett honom nytt ljus över Bibeln. Genom att på det sättet inför människor göra anspråk på att han fått stort ljus över det fjärde budets sabbat och liknande sanningar, har han inför dem, som inte misstänkte något, gett ett sken av att verkligen vara ledd av Gud. Men när tilliten en gång var vunnen, inleder han sin sataniska förvrängning av Skrifterna från deras egentliga betydelse och försöker bevisa, att det äktenskapsbrott som (141) fördöms i Guds lag inte betyder det, som man allmänt anser att det betyder. Han försöker verkligen att få känsliga kvinnor att tro, att det inte är en synd inför Gud eller för hustrur att vara otrogna mot sina äktenskapslöften. Han vill inte ens medge att detta är ett brott mot det sjunde budet. Satan gläder sig över att få syndare in i församlingen som bekännande sabbatshållare, eftersom de ger honom tillåtelse att styra deras sinne och tillgivenhet och att använda dem till att bedra och fördärva andra. rätt

(141)I denna fördärvade tidsålder kommer det att finnas många, som är förblindade på grund av syndens syndighet så att de väljer ett utsvävande liv, därför att det passar hjärtats naturliga och fördärvade benägenhet. I stället för att spegla sig i Guds lag och förändra sina hjärtan och sin karaktär så att de lever upp till Guds standard, låter de Satans agenter upprätta sin standard i deras hjärtan. Fördärvade män tror att det är lättare att feltolka Skrifterna, för att hålla sin orättfärdighet vid liv, än att överge sin sedliga förvillelse och synd och vara ren i hjärta och livsstil. rätt

(141)Det finns fler människor som har präglats på det sättet än många hade kunnat föreställa sig och de kommer att bli alltfler, allteftersom vi närmar oss tidens slut. Om de inte är rotade och grundade i Bibelns sanning och har en levande förbindelse med Gud, kommer många att bli förblindade och bedragna. Osynliga faror omger vår väg. Vår enda säkerhet är att vi alltid vakar och ber. Ju närmare vi är Jesus, desto mer kommer vi att bli delaktiga i Hans rena och heliga karaktär och ju mer motbjudande synden förefaller oss, desto mer upphöjd och önskvärd kommer Kristi renhet och klarhet att vara för oss. rätt

(141)För att dölja sitt fördärvade liv och få sina synder att se ofarliga ut, kommer denne man att ta fram exempel från Bibeln, där goda män har fallit för frestelse. Paulus mötte sådana män på sin tid och församlingen har blivit drabbats av dem i alla tider. I Miletus kallade Paulus samman församlingens äldste och varnade dem för vad de skulle (142) råka ut för: ”Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara ledare i Guds församling som han har köpt med sitt blod. Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida. Håll er därför vakna och kom ihåg att jag ständigt i tre års tid natt och dag har varnat er under tårar.” (Apg. 20:28-31) rätt

(142 ) ”Den som i sin orättfärdighet håller fast vid sanningen och förklarar sig tro på den, men ändå dagligen skadar den med ett liv som motsäger den, överlämnar sig själv åt Satans tjänst och leder andra till undergång. Denna klass står i förbindelse med de fallna änglarna och får hjälp av dem att kontrollera sinnena. Den människa som behärskas av Satans förtrollande makt glömmer Gud, och människor med förvända avsikter upphöjs till skyarna. Hemlig tygellöshet utövas som en dygd av dessa vilseledda människor. Det är som en sorts trollkraft. Man kan ställa samma fråga som aposteln riktade till galaterna: ”Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst?” (Gal. 3: 1.) Irrläror och självsvåld utövar ofta en förtrollande kraft. Sinnet är så förmörkat att det inte kan se klart och en illusion leder det ständigt bort från renheten. Den andliga klarsynen fördunklas, och människor med hittills ofördärvad moral blir förvirrade på grund av de bedrägliga sofisterier som finns hos dessa Satans redskap, som kallar sig ljusets budbärare. Der är detta bedrägeri som ger dem makt. Skulle de uppträda djärvt och gå öppet fram skulle de avvisas utan ett ögonblicks tvekan. Men nu arbetar de först på att vinna sympati och förtroende såsom heliga, självförsakande Guds barn. Som Hans särskilda sändebud börjar de sedan skickligt dra (143) människor bort från rättskaffenhetens väg genom att upphäva Guds lag. rätt

(143)När predikanter på detta sätt drar nytta av människors förtroende och så leder dem till undergång, gör de sig skyldiga till större brott än syndare i allmänhet på grund av sin högre ställning och bekännelse. På Guds stora dag, när himmelens böcker öppnas, skall det visa sig, att dessa innehåller namn på många predikanter, som gjorde anspråk på renhet i hjärta och liv och som bekände sig vara anförtrodda Kristi evangelium, men som utnyttjade sin ställning till att locka människor att överträda Guds lag. rätt

(143)När människor kommer under Satans fördärvbringande makt, är det nästan omöjligt att rädda dem ur denna fruktansvärda snara och få dem till att åter tänka rena tankar och klart förstå Guds krav. Synden har för deras förmörkade sinnen blivit helgad genom predikanten, och man ser den aldrig mer så avskyvärd som den var i skenet av Guds ljus. Då människornas moral försvagats blir deras omdömesförmåga försämrad och de bedömer synd som rättfärdighet och rättfärdighet som synd. Genom att förena sig med dessa, vars böjelser och vanor inte är upphöjda och rena, blir man lik dem och godtar, nästan omedvetet, deras smak och principer. rätt

(143) ”Om man föredrar att umgås med en människa med orent sinne och tygellösa vanor framför en som är ärbar och ren, är det ett säkert bevis på att smak och böjelser överensstämmer, att man står på ett lågt moraliskt plan. Men dessa bedragna, förblindade människor kallar det för en andens höga och heliga släktskap, en andlig harmoni. Men aposteln kallar det ”ondskans andemakter i himlarymderna” (Ef. 6: 12) mot vilka vi skall föra en energisk kamp. rätt

(143)När bedragaren börjar sitt förförelseverk finner han alltid olikheter i smak och vanor, men genom (144) låtsat anspråk på gudsfruktan vinner han förtroende och därefter visar sig hans illistiga och förförande makt i hans sätt att genomföra sina bedrägerier. Genom att umgås med människor av detta farliga slag, blir kvinnor vana att inandas orenhetens atmosfär och får nästan omärkligt samma anda. De förlorar sin identitet, de blir skuggor av sin förförare. rätt

(144)Män som bekänner sig ha nytt ljus och gör anspråk på att vara reformatorer, kommer att ha stort inflytande över en särskild klass, som är övertygad om den villfarelse som råder i nutiden och som inte är nöjd med tillståndet i församlingen. Dessa önskar uppriktigt se en förändring till det bättre, att man kommer upp på högre grund. Om Herrens trogna tjänare framställde sanningen ren och oförfalskad för dessa människor, skulle de ta emot den och rena sig genom lydnad för den. Men Satan, listig såsom alltid, spårar upp dessa sökande människor. Någon som bekänner sig vara reformator kommer till dem, såsom Satan kom till Jesus, förklädd till en ljusets ängel, och drar dem allt längre bort från den rätta vägen. rätt

(144)Den olycka och förnedring som följer av tygellöshet kan inte beräknas. Världen förorenas av sina inbyggare. De har nästan fyllt orättfärdighetens mått. Men det som orsakar mänsklighetens tyngsta straff är ogudaktighet under sken av gudaktighet. Världens Återlösare avvisade aldrig sann ånger, hur stor än skulden var, men han brännmärkte fariséer och skrymtare. Det är större hopp för en som syndar öppet än för dessa. rätt

(144) ”Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.” (2 Tess. 2:9- 12) Denne man och de som blivit bedragna genom honom, älskar inte sanningen utan finner behag i orättfärdigheten. Och vilket starkare bedrägeri skulle kunna (145) komma över dem, än att det inte finns något som misshagar Gud genom fräckhet och äktenskapsbrott? Bibeln innehåller många varningar mot dessa synder. Paulus skriver till Titus om dem som försäkrar att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar honom. ”De är avskyvärda och olydiga till varje god gärning.” (Se Titus 1: 16) ”Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska, som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig. Många skall följa dem i deras utsvävningar, och för deras skull kommer sanningens väg att smädas.” De personer som det här talas om är inte de som öppet deklarerar att de inte tror på Kristus, utan sådana som gör anspråk på att tro på sanningen och som genom sin urusla karaktär ådrar sig en skuld och därigenom förorsakar att det talas illa om dem som tror. rätt

(145) ”I sin girighet kommer de att med falska argument sko sig på er. Men domen över dem är sedan länge verksam, och deras undergång sover inte.” (2 Petri 2:1- 3) ”Men dessa människor är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fånga och döda. De smädar vad de inte känner till och kommer att gå under genom sitt förfall. Som djur skall de också gå under. Det är den rätta lönen för deras laglöshet, onda som de är. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen. De är smutsfläckar och skamfläckar, där de vid sina kärleksmåltider festar och frossar tillsammans med er. De har ögon fulla av otukt och kan inte få nog av synd. De lockar till sig obefästa själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn. De har lämnat den raka vägen och förts vilse och följt samma väg som Bileam, Beors son, som älskade den lön han skulle få för sin orättfärdighet.” (2 Petri 2:12- 15) rätt

(145) ”Dessa människor är källor utan vatten och moln som jagas av stormvinden. Det djupa mörkret är förvarat åt dem. De talar stora och tomma ord, och i sina köttsliga begär lockar de med (146) utsvävningar till sig människor som med knapp nöd har kommit undan sådana som lever i villfarelse.” (2 Petri 2: 17- 18) rätt

(146 ) ”I denna tid av sedligt fördärv, när vår fiende Djävulen går omkring som ett rytande lejon för att se vem han må uppsluka, känner jag hur nödvändigt det är att jag höjer min röst till varning. ”Vaken och bedjen, att I icke mån komma i frestelse.” (Mark. 14: 38.) Det finns många som äger rika förmågor, men som ondskefullt använder dem i Satans tjänst. Vilken varning kan jag ge till ett folk, som bekänner sig ha gått ut ur världen och lämnat mörkrets gärningar? Ett folk som Gud har kallat att slå vakt om Hans lag, men som likt det prålande fikonträdet stoltserar med sina grönskande grenar inför den Allsmäktige, men inte bär någon frukt till Guds ära. Många av dem har orena tankar, oheliga föreställningar, ohelgade önskningar och låga begär. Gud hatar frukten från ett sådant träd. Heliga och rena änglar betraktar sådant med avsky, under det att Satan jublar. O, att människor ville betänka vad de åstadkommer genom att överträda Guds lag! Överträdelse av Guds lag drar alltid vanära över Gud och förbannelse över människan. Detta måste vi komma ihåg, hur väl överträdelsen än är maskerad och vem som än begår den. rätt

(146 ) ”Såsom Kristi sändebud vädjar jag enträget till er, som bekänner er tro på sanningen, att bestämt motstå varje lockelse till orenhet samt ta avstånd från dem som kommer med orena antydningar. Avsky dessa besudlande synder med det mest intensiva hat. Fly från dessa som även i samtal låter tankarna gå in på en sådan väg, för ”vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen”. (Matt. 12: 34.) rätt

(146 )Då de som utövar dessa förorenande synder ständigt ökar i världen och kommer att tränga sig in i våra församlingar, varnar jag er: ge dem ingen plats. Vänd er bort från förföraren. Även om han bekänner sig vara en Kristi efterföljare är han Satan i mänsklig gestalt. Han har lånat himmelens dräkt för att bättre kunna tjäna sin mästare. Du skall inte ens för ett (147) ögonblick ge rum åt en oren, hemlig tanke, för även denna orenar ditt sinne, såsom orent vatten förorenar kanalen genom vilken det flyter. rätt

(147) ”Välj fattigdom, förakt, skilsmässa från vänner eller vilket annat lidande som helst hellre än att fördärva din själ med synd. ”Döden hellre än vanära eller överträdelse av Guds lag” skulle vara mottot för varje kristen. Såsom ett folk som bekänner sig vara reformatorer, med det oskattbara värdet av Guds ords högsta och mest renande sanningar, måste vi sätta våra ideal mycket högre än de nu är. Synd och syndare i församlingen måste man genast ta itu med, så att inte andra blir besmittade. Sanning och renhet kräver att vi går grundligare tillväga när det gäller att rena vårt läger från män av Akans typ. De som har en ansvarsfull ställning får inte tillåta att någon behärskas av synden. Visa denne att han måste skilja sig antingen från sin synd eller från församlingen. rätt

(147)Om de enskilda medlemmarna i församlingen skulle handla som den milde och ödmjuke Frälsarens sanna efterföljare skulle det finnas mindre av detta överskylande av och försvar för synden. Alla skulle sträva efter att handla som om de var i Guds närvaro. De skulle inse att Hans allseende ögon vilar på dem och att Han känner även den hemligaste tanke. Karaktären, motiven, begären och avsikterna är så klara som solens ljus inför den Allsmäktiges blick. De flesta förstår inte på långt när vilken fruktansvärd räkenskap alla överträdare av Hans lag en gång skall avlägga inför Guds domstol. rätt

(147)Kan du som bekänner dig ha mottagit så stort ljus vara nöjd med så låg standard? O, hur allvarligt och oavbrutet vi skulle söka den gudomliga närvaron och förståelsen för den allvarliga sanningen att alltings slut är nära och att hela jordens domare står för dörren! Hur kan du ringakta Hans rättvisa och heliga krav? Hur kan du handla emot dem inför Hans ansikte? Hur kan du omhulda orena tankar och låga begär i de heliga änglarnas och Frälsarens åsyn, Hans som utgav (148) Sig själv för att frälsa dig från all orättfärdighet och rena åt Sig ett utvalt folk, nitiskt för allt gott verk? När du begrundar detta i ljuset från Kristi kors, blir då inte synden alltför förnedrande, alltför farlig, för att du skulle hänge dig åt den när du står på gränsen till den eviga världen? rätt

(148) ”Jag talar till vårt folk. Om ni håller er nära Jesus och låter er bekännelse följas av ett välordnat liv och gudfruktig vandel, skall ni bli bevarade från att gå in på förbjudna stigar. Om ni endast ville vaka, oavbrutet vaka i bön! Om ni alltid handlade så som om ni vore i Guds omedelbara närhet skulle ni bli bevarade från att falla för frestelsen. Ni kunde då hoppas att bevaras rena, fläckfria och otadliga in i det sista. Om ni håller fast vid er första förtröstan skall era liv befästas i Gud. Vad som börjat i nåd skall i härlighet krönas i Guds rike. Andens frukt är ”kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, trofasthet, saktmod, återhållsamhet. Mot sådant är icke lagen”. Om Kristus bor i oss, korsfästes köttet med alla dess begärelser och lustar.

------------
rätt

nästa kapitel