Rop efter arbetare Rop efter arbetare

(202)(202) En anda av världslighet och själviskhet har berövat församlingen många välsignelser. Vi har ingen rätt att anta att dess begränsade användbarhet beror på ett godtyckligt tillbakahållande av Guds ljus och kraft från församlingen. Den stora framgång som förr har blivit följden av välriktade ansträngningar talar emot en sådan tanke. Framgången har alltid stått i proportion till det arbete som utförts. Det är enbart de begränsade arbetarna och uppoffringarna som har satt en gräns för församlingens användbarhet. Missionsandan är svag. Hängivenheten är klen. Själviskhet och vinningslystnad, begär och bedrägeri finns i dess medlemmar. rätt

(202)Bryr sig inte Gud om dessa saker? Kan Han inte läsa hjärtats intentioner och avsikter? Uppriktig, innerlig och ångerfull bön skulle öppna himlens fönster för dem och få skurar av nåd att falla. En tydlig och stadig blick på Kristi kors skulle motverka deras världslighet och fylla deras själar med ödmjukhet, ånger och tacksamhet. De skulle då inse att de inte är sina egna, utan att de är köpta med Kristi blod. rätt

(202)En dödlig andlig sjukdom har drabbat församlingen. Dess medlemmar är sårade av Satan. Men de vill inte se på Kristi kors, så som israeliterna såg på kopparormen, så att de får leva. Världen har så många krav på dem att de inte har tid att se på Golgata kors tillräckligt länge för att se dess härlighet eller känna dess kraft. När de då och då får en skymt av den självförnekelse och hängivenhet som sanningen kräver, är detta ovälkommet och de vänder uppmärksamheten åt ett (203) annat håll så att de kan glömma det så fort som möjligt. Herren kan inte göra sitt folk användbart och skickligt när de inte är noga med att följa de villkor som Han har ställt. rätt

(203)Det är stor efterfrågan från alla håll på det ljus som Gud har gett sitt folk, men dessa uppmaningar är för det mesta förgäves. Vem känner bördan att helga sig själv åt Gud och åt Hans verk? Var finns de unga män som utbildar sig för att besvara dessa kallelser. Vidsträckta områden öppnas för oss, dit sanningens ljus aldrig har trängt igenom. Vart vi än vänder blicken ser vi rika skördar, färdiga att samlas in, men det finns ingen som utför skördearbetet. Böner sänds upp om att sanningen ska segra. Vad betyder era böner, bröder? Vilken slags framgång önskar ni er? - en framgång som passar er slöhet och er själviska tillfredsställelse? - en framgång som underhåller och stödjer sig själv utan någon ansträngning från er sida? rätt

(203)Det måste bli en tydlig förändring i församlingen, som kommer att bli obekväm för dem som ligger i godan ro, innan arbetare som är passande för sitt upphöjda uppdrag kan sändas ut på fältet. Det måste bli ett uppvaknande, en andlig renovering. Temperaturen i kristen gudsfruktan måste höjas. Planer måste göras upp och genomföras för att sprida sanningen till alla folk på jorden. Satan vaggar Kristi bekännande efterföljare till sömns, medan själar går under runt omkring dem, och vilken ursäkt kan de komma med till Mästaren för sin försumlighet? rätt

(203)Kristi ord passar in på församlingen: ”Varför står ni här hela dagen arbetslösa?” Varför arbetar inte ni på något sätt i Hans vingård? Om och om igen har Han bjudit er: ”Gå ni också till min vingård! Jag skall ge er en rättvis lön.” Men denna nådiga kallelse från himlen har ignorerats av den stora majoriteten. Är det inte hög tid att ni lyder Guds befallningar? [Det finns arbete för varenda en, som kallar sig kristen. En röst från himlen uppmanar (204) dig allvarligt att göra din plikt. Lyd denna röst och börja arbeta genast på vilken plats som helst, och på vilket sätt som helst. Varför står ni här hela dagen sysslolösa? Det finns ett arbete för er att utföra, ett arbete som kräver hela er kraft. Varje dyrbart ögonblick i livet hör samman med någon plikt som ni är skyldiga Gud eller era medmänniskor, och ändå står ni overksamma! rätt

(204)Ett stort arbete för själars frälsning återstår fortfarande att utföra. Var och en av härlighetens änglar är upptagen av detta arbete, medan var och en av mörkrets demoner motarbetar det. Kristus har visat oss själars stora värde genom att Han kom till världen med evighetens samlade kärlek i sitt hjärta och erbjöd Sig att göra människor till arvingar till hela Hans rikedom. Han uppenbarar för oss Faderns kärlek till det skyldiga människosläktet och framställer honom som rättfärdig och den som gör den troende rättfärdig. rätt

(204) ”Kristus tjänade inte sig själv.” Han gjorde ingenting för Sig själv. Hans arbete utfördes för den fallna människan. Själviskhet blev skamlig inför Honom. Han tog på Sig vår natur, så att Han kunde lida i vårt ställe. Själviskhet, världens synd, har blivit den rådande synden i församlingen. Genom att offra Sig själv för människors skull, angriper Kristus roten till all själviskhet. Han höll inte tillbaka någonting, inte ens Sin ära eller Sin himmelska härlighet. Han förväntar Sig en motsvarande självförnekelse och uppoffring från deras sida, som Han kom för att välsigna och frälsa. Han begär att var och en ska arbeta så mycket han kan. All världslig hänsyn bör läggas åt sidan, för att Gud ska äras. Den enda orsaken till att vi önskar få världsliga fördelar borde vara att bättre kunna främja Guds verk. rätt

(204)Kristi intressen och Han efterföljares, borde vara desamma. Men världen uppfattar dem som åtskilda och olika, eftersom de som påstår sig tillhöra Kristus söker sina egna mål lika ivrigt, och slösar bort sina ägodelar på ett lika själviskt sätt, som de som inte bekänner sig vara kristna. Världslig framgång kommer först. Inget går upp mot den. Kristi sak måste vänta tills de har samlat en viss del åt sig själva. De måste öka sin vinst till varje pris. (205). Själar måste gå förlorade utan att ha lärt känna sanningen. Vilket värde har en själ som Kristus har dött för, i jämförelse med deras affärsvinster, deras handelsvaror, deras hus och jordegendomar? Själar måste vänta, tills de blir beredda att göra något. Gud kallar dessa Mammons tjänare lättjefulla och opålitliga tjänare, men Mammon skryter över dem, som hans ihärdigaste och mest hängivna tjänare. De offrar sin Herres ägodelar för sorglöshet och nöjen. Jaget är deras avgud. rätt

(205)De gör inget för att föra själar till Jesus, Han som offrade allt för att föra frälsningen inom räckhåll för oss! Själviskhet driver bort godheten och Kristi kärlek från församlingen. Miljoner av Herrens pengar slösas på att tillfredsställa världsliga lustar, medan Hans skattkammare lämnas tom. Jag vet inte hur jag ska kunna förmedla detta till er, så som det förmedlades till mig. Tusentals dollar används varje år på att tillfredsställa stolthet över kläder. Just dessa medel skulle användas i vår verksamhet. Jag visades familjer som fyller sina bord med nästan all lyx och tillfredsställer nästan all längtan efter fina kläder. De har framgång i affärer eller har en hög lön, men nästan alla pengar används på dem själva eller deras familjer. Är detta att efterlikna Kristus? Vilken börda känner dessa för att vara riktigt sparsamma och att stå emot sina böjelser, så att de kan göra mer för att Guds verk ska få framgång på jorden? Om äldste Andrews skulle få dra nytta av en del av de pengar som spenderas så onödigt, skulle det bli till stor välsignelse för honom och ge honom möjligheter som skulle förlänga hans liv. Missionsarbetet skulle kunna utökas hundrafalt, om det fanns mer pengar att använda för att genomföra större planer. Men de medel som Gud hade planerat att användas i just detta syfte, används i stället till saker som anses nödvändiga för bekvämlighet och lycka och som det inte är någon synd att ha, om det inte var ett så stort behov av pengar för att kunna sprida sanningen. Hur många av er mina bröder, söker ert eget och inte det som hör Kristus till! rätt

(206)(206) Tänk om Kristus skulle bo i varje hjärta och själviskheten i alla dess former skulle förvisas från församlingen. Vad skulle resultatet bli? Harmoni, enighet och broderlig kärlek skulle ses, på samma sätt som i den församling som Kristus först instiftade. Kristen verksamhet skulle ses överallt. Hela församlingen skulle tändas som en offereld till Guds ära. Varje kristen skulle kasta in frukten av sin självförnekelse, att förtäras på altaret. Det skulle göras långt mer för att tänka ut nya sätt att vara nyttig på och för att studera hur man kan komma närmare fattiga syndare för att rädda dem från evig undergång. rätt

(206 )Om vi klädde oss enkelt och anspråkslöst utan att följa modet; om våra bord alltid var dukade med enkel, hälsosam kost utan lyx eller extravaganser; om vi byggde våra hus med smakfull enkelhet och de inreddes på samma sätt, då skulle detta visa sanningens helgande kraft och ha ett mäktigt inflytande på de icke-troende. Men när vi anpassar oss efter världen i dessa avseenden, ja, t.o.m. försöker överträffa de världsliga i fantasifulla arrangemang, kommer förkunnelsen av sanningen att få liten eller ingen effekt. Vem kommer att tro den allvarliga sanningen för vår tid, när de som bekänner sig redan tro den motsäger sin tro genom sina gärningar? Det är inte Gud som har stängt himmelens fönster för oss utan det är vår egen anpassning efter världens vanor och traditioner som gjort det. rätt

(206)Den tredje ängel i Uppenbarelseboken 14 framställs som snabbt flygande över himlavalvet medan han ropar: ”de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.” Här visas vilken sorts uppdrag Guds folk har. De har ett budskap som är så viktigt att de framställs som flygande när de förmedlar det till världen. De håller livets bröd i sina händer till en svältande värld. Kristi kärlek tvingar dem. Detta är det (207) sista budskapet. Det kommer inte något mer, inga fler inbjudningar av nåd som ska ges efter det att detta budskap har uträttat sitt verk. Vilket förtroendeuppdrag! Vilket ansvar som vilar på alla, att bära fram de nådiga inbjudande orden: ”Och Anden och bruden säger: Kom! Och den, som hör det må säga: Kom! Och den, som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet.” rätt

(207)Var och en som hör, ska säga: ”Kom”! Inte bara predikanter, utan folket. Alla ska ta del av inbjudan. Inte bara genom sin bekännelse, utan genom sin karaktär och sin klädsel, ska alla ha ett vinnande inflytande. De har blivit förvaltare som utför den Endes vilja inför världen, hans som har testamenterat helig sanning till människor. Ack, om alla kunde känna värdigheten och äran i det förtroende som Gud gett dem.

nästa kapitel