Vittnesbörd för Församlingen Band 5 kapitel 40. Från sida 349ren sida tillbaka

Att köpa tiden

(349)(349) Käre bror I: Jag stod upp klockan tolv för att skriva till dig, eftersom mitt sinne är betungat. Jag är bekymrad å dina vägnar, för jag vet att vi är nära slutet på denna jords historia och uppteckningarna över ditt liv är inte sådana, att du kommer att vara tillfreds med att möta dem på den stora dag, då alla människor kommer att få tillbaka efter sina gärningar. rätt

(349)Du kanske tycker att andra har gjort fel, och jag vet lika väl som du att en Kristus-lik anda inte har funnits i er församling. Men berättigar det dig att döma de andra? Kan två misstag göra det ena ogjort? Om en, två eller tre i församlingen har handlat fel, utplånar eller ursäktar inte detta din synd. Vilken väg än andra må gå, är det din uppgift att se om ditt eget. Gud ställer fordringar på dig som inga omständigheter skulle få dig att glömma och försumma, för varje själ är dyrbar för Honom. rätt

(349)Mitt hjärta dras till dem, som har snubblat över otrons mörka berg och jag vill hjälpa dem. Det finns ett gott material i församlingen i ___, men medlemmarna har inte förvandlats genom Guds Ande och kommit i en ställning där de kan låta sitt ljus lysa inför världen. Somliga, som har de bästa tänkbara motiv och stora förmågor till att vara till nytta, misslyckas under församlingens prövningstider fullständigt på grund av brist på kärlek och barmhärtighet som i så hög grad bodde i Kristi hjärta. De ser någon som handlar fel och i stället för att hjälpa honom håller de sig själva borta. De är benägna att ge obehagliga antydningar och röra vid känsliga punkter, när de skulle kunna undvika det. Självet kommer fram och tar makten och de gör ont och rör upp felaktiga känslor. Oavsett hur rena avsikter de har, kommer deras strävanden att göra gott nästan alltid att resultera i fiasko, om de än inte åstadkommer någon egentlig skada, därför att Kristi ömhet och medkänsla fattas. De skulle vilja vara mycket goda kirurger, men de är dåliga sjuksköterskor. De har inte den taktkänsla som har fötts i kärlek. Om de hade det, skulle de veta hur de skulle säga rätt ord och göra rätt (350) sak, på rätt tid och på rätt plats. Andra kan inte ha en mer uppriktig önskan att göra det rätta. Ingen kan ha ett djupare intresse för Guds sak. De kan inte vara sannare och mer lojala. Deras förståelse kan inte vara djupare och deras kärlek inte varmare. Trots detta har de, på grund av sin vänlighet och taktkänsla, långt större framgång när det gäller att vinna tillbaka den som felar. rätt

(350)Det skulle behaga Herren att få Sitt folk mer hänsynsfullt än det är nu, mer barmhärtigt och mer hjälpsamt mot varandra. När Kristi kärlek bor i hjärtat, kommer varje enskild person att vara kärleksfullt uppmärksam på andras problem. En bror vill inte utnyttja en annan bror i affärsangelägenheter. En vill inte debitera orimliga räntor, därför att han ser sin bror i en besvärlig situation, där han måste få hjälp. De, som vill utnyttja varandras nöd, bevisar på ett slutgiltigt sätt, att de inte behärskas av principerna i Kristi evangelium. Deras uppförande finns upptecknat i himlens böcker som svek och oärlighet. Där dessa principer härskar, kommer Herrens välsignelse inte att komma in i hjärtat. Sådana personer får fler intryck från den store fienden än från Guds Ande. Men de, som till sist skall ärva det himmelska riket måste förvandlas genom gudomlig nåd. De måste vara rena i hjärta och liv och ha en fulländad karaktär. rätt

(350)Jag anser dig, min bror, vara i stor fara. Dina skatter har du samlat på jorden och ditt hjärta finns där dina rikedomar är. Men alla de medel som du samlar ihop kommer inte att räcka till som lösesumma för din själ, även om det skulle vara miljoner. Stanna därför inte kvar i förhärdelse och otro. Gör inte i ditt fall Guds nådiga avsikter om intet. Tvinga inte fram förstörelse av dina ägodelar eller lidande och olycka för din person från Hans motsträviga hand. rätt

(350)Hur många är det inte, som nu slår in på en väg, som på sikt måste leda till sådana hemsökelsedomar. De lever dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år, för sina egna själviska intressen. Deras inflytande och resurser, som de samlat tack vare en skicklighet och en taktkänsla som Gud gett dem används på dem själva och deras familjer, utan tanke på deras givmilde Välgörare. (351) Ingenting får lov att flyta tillbaka till Givaren. De kommer faktiskt att betrakta livet och dess anförtrodda talenter som sina egna och om de ger Gud den del tillbaka som Han med rätta kräver, tror de att deras Skapare står i tacksamhetsskuld till dem. Till sist är Hans tålamod med dessa opålitliga tjänare förbrukat och Han gör ett abrupt slut på deras själviska, världsliga planer, och visar dem genom detta, att sådant som de har samlat till sin egen ära, förmår Han skingra och de saknar förmåga att stå emot Hans makt. rätt

(351)Bror J, jag vänder mig till dig i dag, som en hoppets fånge. Men tänker du på att din sol för någon tid sedan passerade sin mittpunkt och nu är snabbt på väg ned? Kvällen har kommit. Ser du hur skuggorna förlängs? Du har bara en liten tid kvar att arbeta på för dig själv, för människorna och för din Mästare. Det finns ett särskilt arbete att utföra för din egen själ, om du någonsin skall räknas bland övervinnarna. Hur ser uppteckningarna över ditt liv ut? Är Jesu böner för din skull förgäves? Skall Han bli besviken på dig? Somliga av dina kamrater, som stod sida vid sida med dig, har redan fallit bort. Evigheten kommer att avslöja om de har fallit i tron och inte tillförsäkrat sig evigt liv, eller om de var rika inför Gud och arvingar till det, som ”bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet.” (2 Kor. 4:17) Vill du inte ta hänsyn till att Guds långmodighet mot dig kräver din själs ånger och förkrosselse inför Honom? rätt

(351)Det finns andra viktiga hänsyn, utöver din egen personliga frälsning, som kräver din uppmärksamhet. Så sent som det är nu, då din sol håller på att sjunka bakom kullarna i väster, har du fortfarande ett stort arbete att utföra för dina barn, som har låtit världens kärlek skilja dem från Gud. Du har också låtit släktingar, grannar och vänner vara ofrälsta. Har du varit ett föredöme för dem i överensstämmelse med det ljus du hade fått? Har du varit lika ivrig med att frälsa dessa dyrbara själar som du var med att samla jordiska rikedomar? Hade du använt dina tillgångar och ditt inflytande, din visdom och din taktkänsla till att samla dessa vilsekomna i Kristi fålla - om detta (352) hade varit ditt livsverk, skulle du ha tillförsäkrat dig en skörd av själar och en rik lön på Guds dag. Därigenom skulle du ha byggt på den sanna grunden med värdefullt och oförgängligt material, men i stället har du byggt med trä, hö och stubbe, som förtärs när det skall prövas av vilket slag varje människas verk är. rätt

(352) ”Ditt liv har varit ett fiasko. Du har varit en stötesten för syndare. De har sagt om dig: ”Om den religion, som denne man bekänner sig till verkligen är så sann, varför är han då så angelägen om denna världen? Varför visar han inte Kristi ande i sitt eget uppförande?” Skynda dig, min bror, ty det är för evigt för sent att avlägsna denna stötesten från syndarnas väg. Kan du med tillfredsställelse se på ditt liv eller på det inflytande du har utövat? Vill du nu tänka igenom dina vägar? Vill du nu göra ansträngningar för att komma i ett rätt förhållande till Gud? Jag tror inte, att ditt hjärta är oemottagligt och jag vet att Guds kärleksfulla vänlighet och ömma nåd är otrolig. Du har en liten prövotid, vill du nu utnyttja den, så länge Jesus för Fadern hänvisar till Sitt blod? Han har i stor barmhärtighet sparat ditt liv, men det har varit som med det ofruktbara fikonträdet, på vilket det år efter år inte syntes några frukter utan bara blad. Hur länge skall du fortsätta med att göra Mästaren besviken? Vill du tvinga Honom att säga: ”Låt det för all framtid inte växa någon frukt på dig härefter” eller ”hugg ner det, varför skall det få suga ut jorden”? O, vänta inte på att Herren skall vända Sin hand mot dig och skingra den egendom som du har samlat. Kom ihåg, att all din rikedom inte kommer att ge dig ett ögonblick av glad förvissning och frid på din dödsbädd. rätt

(352)Jag framhåller enträget för dig, att det är nödvändigt att genast ge tillbaka till Herren. Jag ber dig att göra fienden besviken. Bryt hans grymma makt över dig. Försök under resten av ditt liv att åstadkomma en helt annan uppteckning i himlen, en som du inte behöver skämmas över när böckerna skall öppnas för dig och Domaren skall uttala Sin dom över dem, som har försummat denna stora frälsning. rätt

(353)(353) Paulus förmanar sina bröder i Efesus att använda tiden rätt, eftersom dagarna är onda. Denna förmaning kan lika gärna användas på dig. I en mening är det omöjligt att ta vara på tiden, ty det som är förbi, är för evigt förbi. Men du kallas till att förnya dig, att vara ivrig när det gäller goda gärningar i lika hög grad som du har försummat dina plikter. Vänd helt om. Fördubbla din flit för att göra din kallelse och din utkorelse fast. Håll Guds bud och lev och låt lagen vara din ögonsten. Utnyttja varje ögonblick till det yttersta till att arbeta för ditt eget eviga intresse och för själars frälsning omkring dig. Därigenom kan du både frälsa dig själv och dem som är mer eller mindre styrda av ditt exempel. Detta är de motiv som borde övervägas på ett sätt som är rimligt. rätt

(353)Vakna upp! Vakna upp! Du har ett arbete att utföra och din sol skyndar mot sin nedgång. Dina krafter försvagas, men allt som finns av dig, den minsta av dina förmågor, tillhör Gud och bör osjälviskt användas med allvar och den bör användas i Hans tjänst. Verka medan solen dröjer sig kvar på himlen, ty ”natten kommer, då ingen kan arbeta.” (Joh. 9:4) rätt

(353) ”Kom, min bror, kom just som du är, syndig och besmittad. Lägg din skuldbörda på Jesus och gör i tro anspråk på Hans förtjänster. Kom nu, så länge det finns nåd. Kom med bekännelse, kom förkrossad. Då kommer Gud generöst att förlåta. Våga inte underskatta ännu ett tillfälle. Lyssa till barmhärtighetens röst, som nu ber dig stå upp från döden, så att Kristus kan ge dig ljus. Varje ögonblick verkar nu förena sig direkt med den osynliga världens varelser. Låt då inte din stolthet och otro få dig att gå ännu längre med att förkasta den givna nåden. Om du gör det, kommer du till sist att lämnas kvar till klagan och gråt: ”Skördetiden är förbi, sommaren är över, men vi har inte blivit räddade.” (Jer. 8:20) rätt

(353)Vänta i djup ödmjukhet inför Gud. Besluta dig för att från denna stund vara Herrens, att göra hela din plikt och att lita fullt och fast på den stora försoningen. Gör detta och du kommer inte att ha något att frukta. Resten av din livsresa kommer att vara lugn och lycklig och du skall försäkra dig om (354) att livet skall fortsätta, så länge Gud lever. rätt

(354)Jag har skrivit detta, därför att jag känner mig manad till det av Guds Ande och därför att jag är djupt intresserad av dig. Låt inte dina känslor för ett ögonblick bli upprörda mot mig, ty jag har påverkats av kärlek till din själ. Vi har njutit många dyrbara stunder i tillbedjan till Gud, när våra hjärtan gladdes vid Guds ljuvliga välsignelse. Är dessa stunder förbi för evigt? Vi möts kanske aldrig mer i detta livet, men skall vi inte mötas när de återköpta samlas omkring den stora vita tronen?

------------
rätt

nästa kapitel