Unga män som missionsarbetare

(390)(390) Unga män med lust att gå ut på fältet som predikanter, bokevangelister eller kolportörer, bör först få en passande andlig utbildning lika väl som en särskild förberedelse till sitt kall. De som inte har någon utbildning, utan är olärda och okultiverade, är inte lämpliga att bege sig ut på ett fält där de mäktigaste inflytanden som begåvningar och utbildning bekämpar Guds Ords sannningar. De kan inte heller framgångsrikt möta de märkliga former av kombinerade religiösa och filosofiska villfarelser, som det krävs såväl vetenskapligt kunnande som kunskap om Biblisk sanning för att avslöja. rätt

(390)I synnerhet bör de som har förkunnargärningen som sitt mål, inse nödvändigheten av den utbildning som Skriften anvisar för en missionsarbetare. De bör kasta sig över gärningen med iver och medan de studerar i skolan, bör de lära sig Kristi saktmodighet och ödmjukhet av den store Läraren. En Gud som håller Sin del av förbundet, har lovat att Hans Ande som svar på bön kommer att utgjutas över dessa lärljungar i Kristi skola, för att de måtte kunna bli rättfärdighetens tjänare. rätt

(390)Det måste utföras ett hårt arbete för att driva bort villfarelse och falsk lära från sina tankar, så att biblisk sanning och biblisk religion kan få plats i hjärtat. Upprättandet av högskolor ibland oss var ett medel som Gud ordinerade för att utbilda unga män och kvinnor till missionsarbetets olika grenar. Det är Guds vilja att det därifrån skall gå ut inte bara några få arbetare, utan många. Men den onde, som är fast besluten att fördärva denna plan, har ofta just dem i säkert förvar, som Gud ville göra behöriga för betydelsefulla tjänster i Sitt verk. Det finns många som skulle vilja arbeta om de uppmanades till att göra tjänst och som skulle vilja frälsa själar genom att arbeta så. Församlingen bör förstå det stora ansvar som den tar på sig genom att stänga in sanningens ljus och hålla Guds nåd innanför sina egna snävare gränser, medan pengar och inflytande i rikt mått borde användas till att sända kompetenta arbetare ut på missionsfältet. rätt

(391)(391) Hundratals unga män borde ha förberett sig för att delta i arbetet med att så sanningens säd vid alla vatten. Vi behöver män som skall framhålla korsets seger, män som skall uthärda svårigheter och försakelser och som äger den iver och beslutsamhet och tro som är oumbärlig på missionsfältet. rätt

(391)Våra församlingar kallas till att ta itu med detta arbete, med långt större allvar än vad som hittills skett. Varje församling bör vidta särskilda åtgärder för att utbilda sina missionärer och därigenom hjälpa till att uppfylla den stora befallningen: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar!” (Matt. 28:18) Mina bröder, vi har gjort fel och syndat genom att uträtta så litet. Det bör finnas fler medarbetare inom det utländska missionsfältet. Det finns de ibland oss som skulle kunna utbildas till att förkunna sanningen för andra folkslag utan den möda och försening som det innebär att lära sig ett främmande språk. I den första församlingen utrustades missionärer genom ett underverk med kunskap i de språk på vilka de skulle förkunna Kristi outrannsakliga rikedom. Om Gud var villig att på det sättet hjälpa Sina tjänare den gången, kan vi då tvivla på att Hans välsignelse kommer att vila över våra strävanden för att utbilda dem som från barndomen kan främmande språk, och som, om de får den rätta uppmuntran, skulle bära ut sanningens budskap till sina egna landsmän? Vi kunde ha haft fler arbetare på främmande missionsfält om de, som tog upp arbetet på dessa platser, hade använt varje förmåga inom räckhåll. Men somliga har haft en benägenhet att avvisa hjälp om den inte anlände på ett sätt som stämde med deras tankar och planer. Vad är resultatet? Om våra missionärer på grund av sjukdom eller död skulle avlägsnas från sina arbetsfält, var finns då de män som de har utbildat till att överta deras platser? rätt

(391)Inte någon av våra missionärer har brytt sig om att försäkra sig om samarbete med alla användbara begåvningar. Mycket tid har därigenom gått förlorad. Vi gläder oss över det goda arbete, som har utförts i främmande länder. Om olika arbetsplaner hade antagits, kunde emellertid tio gånger så mycket, ja, tjugo gånger så mycket ha uträttats. Ett (392) antagbart offer, borde ha getts till Jesus i form av många själar som räddats från villfarelsens slaveri. rätt

(392)Var och en, som tar emot sanningens ljus, bör lära sig att föra ljuset till andra. Våra missionärer i främmande länder bör med tacksamhet acceptera all sorts hjälp som erbjuds dem. De måste vara villiga att ta en risk, att våga något. Det behagar inte Gud att vi skjuter upp de tillfällen vi har att göra gott, i hopp om att göra en större insats i framtiden. Var och en bör följa Försynens vägledning och inte rådgöra med själviska intressen och inte heller lita helt på sitt eget omdöme. Somliga kan vara så sinnade att de ser fiasko, där Gud avser att ge framgång. De kan bara se jättar och städer omgivna av höga murar, där andra med en större klarsyn också ser Gud och änglarna beredda att ge seger åt Hans sanning. rätt

(392)I somliga fall kan det vara nödvändigt att unga män lär sig främmande språk. Detta sker med bäst resultat genom att de umgås med folket och samtidigt använder någon stund varje dag till att studera språket. Detta bör emellertid bara vara som ett nödvändigt förberedande steg, tills man kan utbilda dem som bor på själva missionsfältet, och som genom den rätta undervisningen kan bli arbetare. Det är väsentligt att de, som kan tala sitt modersmål till folket, uppmanas att gå in i tjänst för folket i olika länder. rätt

(392)Det är en stor uppgift för en medelålders man att lära sig ett främmande språk, och trots alla ansträngningar kommer det att vara nästan omöjligt för honom att lära sig att tala det korrekt, så att han kan bli en duglig arbetare. Vi har inte råd att beröva vår verksamhet här hemma de medelålders och äldre predikanternas inflytande och sända dem till avlägsna områden för att påbörja en gärning som de inte är passande för och som ingen utbildningsnivå kommer att göra det möjligt för att bli förtrogna med. De män som sänds bort på det sättet, efterlämnar tomma platser som oerfarna arbetare inte kan fylla. rätt

(392)Församlingen kommer kanske att fråga om man kan anförtro unga män det stora ansvar, som det innebär att upprätta och leda ett missionsföretag i främmande land. Jag svarar: Det (293) var Guds avsikt att de i våra högre skolor och genom att vara tillsammans med erfarna män i arbetet skulle få en sådan utbildning, att de blir lämpliga för att göra nytta i Hans verk. Försynen satte in dessa erfarna fäder i prövande, ansvarsfulla anställningar vid ung ålder, då varken de fysiska eller de andliga krafterna ännu var fullt utvecklade. Omfattningen och betydelsen av den uppgift som blev dem anförtrodd, väckte deras krafter och deras förmågor och den aktiva del de tog i arbetet, bidrog såväl till den fysiska som till den andliga utvecklingen. rätt

(393)Unga män önskas. Gud kallar dem till missionsfälten. Eftersom de är förhållandesvis fria från omsorg ocn ansvar, är de gynnsammare ställda när det gäller att påbörja gärningen än andra, som måste sörja för en stor familjs uppfostran och underhåll. Dessutom kan unga män lättare vänja sig vid nya klimatförhållanden och nya omgivningar och de kan bättre tåla obekvämligheter och strapatser. Genom finkänslighet och uthållighet kan de nå befolkningen där den är. rätt

(393)Styrka kommer genom träning. Alla som använder de förmågor Gud har gett dem, kommer att uppnå större förmåga, som de kan helga åt Hans tjänst. De som ingenting gör för Guds sak, kommer inte att växa i nåd och i kunskap om sanningen. Den som skulle lägga sig ned och vägra röra armar och ben, skulle snart förlora all förmåga att använda dem. På samma sätt kommer också en kristen som är ovillig att använda de krafter som Gud har gett honom, inte bara att misslyckas med att växa upp till Kristus, utan han förlorar också den kraft han redan hade. Han blir andligt förlamad. rätt

(394)Det är de, som genom kärlek till Gud och sina medmänniskor eftersträvar att hjälpa andra, som blir grundade, stärkta och rotfästa i sanningen. En sann kristen arbetar inte för Gud genom att handla på impuls utan av princip, inte bara en dag eller en månad utan hela livet igenom. rätt

(393)Hur skall vårt ljus lysa ut över världen, om det inte sker (394) genom vårt konsekventa kristna liv? Hur kan världen veta att vi tillhör Kristus, om vi inte gör något för Honom? Vår Frälsare sade: ”På deras frukt skall ni känna igen dem.” (Matt. 7:16) Och ytterligare: ”Den som inte är med mig är emot mig.” (Matt. 12:30) Det finns inte något neutralt område mellan dem, som med till det yttersta av sin förmåga arbetar för Kristus och dem som arbetar för själafienden. Det är inte bara det, att alla som står sysslolösa i Herrens vingård, själva ingenting uträttar, utan de utgör också ett hinder för dem som försöker arbeta. Satan finner arbete för alla, som inte allvarligt strävar efter sin egen frälsning och andras frälsning. rätt

(394 )Kristi församling kan mycket väl liknas vid en armé. Varje soldats liv består av möda, hårt arbete och fara. Överallt lurar den vaksamme fienden som leds av fursten över mörkrets makt och som aldrig sover och aldrig lämnar sin post. Närhelst en kristen inte är på vakt gör den mäktige fienden en plötslig och våldsam attack. Om inte församlingens medlemmar är verksamma och vakna kan de lätt överrumplas av fiendens ränker. rätt

(394)Vad skulle hända om hälften av soldaterna i en här somnade då de fått order om att vara i tjänst? Resultatet skulle bli nederlag, fångenskap eller död. Skulle någon av dem anses värdig att få belöning om denne undgick fienden? Nej, denne skulle genast dömas till döden. Då Kristi församling är likgiltig eller trolös blir följderna långt allvarligare. En här av kristna soldater försänkta i sömn - vad kunde väl vara värre! Vilken framryckning skulle kunna göras mot den värld, som behärskas av mörkrets fyrste? De, som på stridens dag håller sig tillbaka i likgiltighet, som om de inte är intresserade eller inte känner något ansvar för, hur striden utvecklar sig, bör hellre byta inriktning eller genast lämna hären. rätt

(394)Mästaren kallar på tjänare för evangelii verk. Vem vill svara på kallelsen? Inte alla som går in i en armé blir generaler, kaptener eller ens korpraler. Inte alla får ansvaret att vara ledare. Det finns många olika arbetsuppgifter att utföra. Några (295) måste gräva skyttegravar, andra måste bygga fästningar, återigen andra måste stå som vakter eller vara sändebud. Även om det endast finns ett fåtal officerare så fordras det många soldater. Arméns resultat är beroende av varje enskild soldats trohet. rätt

(295)Det är ett mycket allvarligt arbete vi som enskilda kristna har att utföra om vi skall kämpa trons goda kamp. Eviga intressen står på spel. Vi måste ikläda oss rättfärdighetens hela rustning för att kunna stå emot Djävulen och vi har det säkra löftet att vi då skall kunna besegra honom. Församlingen måste kämpa en intensiv kamp för att vinna seger för Kristus och rädda människor från fiendens makt. Gud själv och heliga änglar står vid vår sida i denna kamp. Låt oss vara honom trogna som har kallat oss att vara Hans stridsmän! rätt

(395)Alla kan uträtta något i Guds verk. Ingen kommer att förklaras skuldfri inför Gud, om de inte allvarligt och osjälviskt har arbetat för själars frälsning. Församlingen bör lära de unga, både genom föreskrifter och exempel, att vara Kristi tjänare. Det finns många som klagar över sina tvivel och beklagar sig över att de inte har visshet om sin kontakt med Gud. Detta kan ofta anses bero på det faktum, att de ingenting uträttar i Guds verk. Låt dem allvarligt sörja för att hjälpa och välsigna andra. Då kommer deras tvivel och förtvivlan att försvinna. rätt

(395)Många som bekänner sig vara Kristi efterföljare handlar som om deras namn var till stor ära i Guds verk, även om de inte bär några bördor och vinner själar för sanningen. Sådana personer lever som om Gud inte ställde några krav på dem. Om de fortsätter på den vägen, kommer de till sist att finna att de inte har några krav på Gud. rätt

(395)Han, som har gett var och en hans uppdrag, så att det motsvarar hans förmåga, kommer aldrig att låta en trofast pliktuppfyllelse bli obelönad. Varje gärning som troget utförs kommer att bli ärad med särskilda tecken på Guds välbehag och bifall. Till varje tjänare har detta löfte getts: ”De som sår med tårar skall skörda med jubel. Gråtande går de ut och bär sitt utsäde. Med jubel kommer de åter och bär sina kärvar.” (Ps. 126: 5- 6)

nästa kapitel