Arbete och kristendom

(422)De som är anställda på våra olika institutioner - våra bokförlag, våra skolor och sanatorier - skulle ha en levande förbindelse med Gud. Särskilt betydelsefullt är det att de som står i ledningen för dessa viktiga grenar av vårt verk är människor som har gjort Guds rike och Hans rättfärdighet till det första i sina liv. De är inte lämpliga för sin ansvarsfulla ställning med mindre de följer Guds råd och bär frukt till Hans ära. De skulle leva ett liv som ärar (423) deras Skapare, som förädlar dem själva och välsignar deras nästa. Alla har av naturen karaktärsdrag som antingen borde utvecklas eller kuvas, då de kan vara antingen till hjälp eller till hinder för tillväxt i nåden och en fördjupad andlig erfarenhet. rätt

(423)De som är anställda i Guds verk, kan inte rätt tjäna Gud med mindre de på bästa möjliga sätt utnyttjar de andliga förmåner de åtnjuter. Vi är såsom träd planterade i Herrens vingård, och Han söker den frukt som Han har rätt att vänta. Hans ögon vilar på oss. Han läser våra hjärtan och förstår våra liv. Det är en allvarlig rannsakan, för den berör både vår uppgift och vårt öde. Och med vilket intresse utförs den inte! rätt

(423)Må var och en som betrotts med ett heligt ansvar, fråga: "Hur ser jag ut inför Guds rannsakande blickar? Är allt ont avlägsnat i mitt hjärta? Eller har dess tempelgårdar blivit så vanhelgade av köpare och säljare, att där inte är rum för Jesus?" Om jäktet i arbetet fortsätter liksom nu, blir det andlig torka och själen lämnas utan Kristus. Om de som bekänner sig till adventbudskapet låter dag efter dag gå utan levande kontakt med Gud, skall de begå underliga handlingar. De kommer att fatta beslut som strider mot Guds vilja. Våra ledande bröder kan inte vara trygga om de i sitt arbete följer sina egna impulser. De går då inte i ok med Kristus, och arbetar då inte heller i harmoni med Honom. De ser inte och kan inte fylla verkets behov, och Satan förmår dem till ställningstaganden som hämmar och hindrar. rätt

(423)Mina trossyskon, utövar ni sann gudsfruktan? Är kärlek till andliga ting framträdande? Lever ni av tro och övervinner världen? Besöker ni de offentliga gudstjänsterna? Hörs era röster i bön och i sällskaplig samvaro? Har era hem ett familjealtare? Samlar ni era barn morgon och kväll och lägger fram deras sak inför Gud? Undervisar ni dem om hur de skall bli Lammets efterföljare? Om era familjer inte är kristna, vittnar detta om er försumlighet och trolöshet. Det är ett sorgligt förhållande om era barn, under det att ni är förbundna med Guds heliga verk, är slarviga, vanvördiga (424) och utan kärlek till andliga möten och till vår heliga sanning. En sådan familj utövar ett inflytande mot Kristus och mot adventbudskapet, och "den som icke är med mig, han är emot mig", säger Kristus. Försummelse av kristendom i hemmet och försummelse att fostra era barn misshagar Gud i högsta grad. Om ett av era barn fallit i floden och kämpade mot vågorna i hotande fara att drunkna, vilken uppståndelse det skulle vålla! Vilka ansträngningar som skulle göras och hur många böner som skulle bedjas! Vilken hänförelse för att rädda ett människoliv! Men här är era barn utan Kristus, ofrälsta människor. Kanhända är de t.o.m. ohyfsade och ohövliga, en skam for namnet "adventist". De förgås utan Gud och utan hopp i världen och ni är sorglösa och likgiltiga. rätt

(424)Vilket föredöme ger ni era barn? Vilken ordning råder i hemmet? Era barn skulle fostras till att vara vänliga, hänsynsfulla mot andra, stilla, lätta att umgås med, och framför allt, de skulle visa respekt för andliga ting och känna vikten av Guds krav. De skulle lära sig respekt för bönestunden, man skulle vänta av dem att de steg upp i tid för att hinna vara med på familjeandakten. rätt

(424)Föräldrar som gör Gud till den förste i hemmet, och som lär barnen att gudsfruktan är vishetens begynnelse, ärar Gud inför änglar och inför människor, genom att visa världen en familj där ordning och disciplin råder, en familj som älskar och lyder Gud i stället för att göra uppror mot Honom. Kristus är inte en främling i deras hem, Hans namn är ett familjenamn, aktat och ärat. Änglar trivs i ett hem, där Gud är den högste regenten och där barnen lärt sig vördnad för kristendomen, Bibeln och Skaparen. "Jag skall ära dem som ärar mig." (1 Sam. 2: 30.) Från ett sådant hem går familjefadern till sina plikter vederkvickt och styrkt genom samtalet med Gud. Han är en kristen, inte enbart till bekännelse, utan i sitt yrke, i alla sina arbetsförhållanden. Han utför sitt arbete med trohet, för han vet att Gud ser honom. rätt

(425)(425) I församlingen är han inte tyst. Han har ord av tacksamhet och uppmuntran att frambära, för han är en kristen som tillväxer andligen och som gör nya erfarenheter varje dag. Han är hjälpsam och aktiv i församlingen, där han arbetar till Guds ära och för sin nästas frälsning. Han skulle känna sig fördömd och skyldig inför Gud, om han försummade de offentliga mötena för därmed skulle han ju försumma de förmåner som skickliggör honom till ett bättre och mer effektivt arbete för sanningen. rätt

(425)Gud äras inte när inflytelserika människor enbart ägnar sig åt sina yrken och ignorerar de eviga intressena, som är av så mycket större värde, så mycket ädlare och mer upphöjda än de timliga. Var skulle den största takt och skicklighet utövas, om inte när det gäller ting som är oförgängliga, förblivande som evigheten? Syskon, utveckla er begåvning till tjänst för Gud. Visa lika mycket takt och skicklighet när det gäller att verka för Kristi sak som ni gör i världsliga företag. rätt

(425)Jag är ledsen att behöva säga att det råder stor brist på allvar och intresse för andliga ting hos familjefäderna. En del av dem är sällan närvarande vid familjeandakten. De finner den ena ursäkten efter den andra och så ännu en för sin frånvaro. Men den verkliga orsaken är att de saknar intresse för andliga ting. En anda av gudsfruktan uppodlas inte i familjen. Barnen uppfostras inte i Herrens tukt och förmaning. Dessa män är inte vad Gud vill att de skulle vara. De har inte en levande kontakt med Honom, de är blott och bart yrkesmän. De har inte en försonlig anda, de visar sådan brist på saktmod, vänlighet och artighet i sitt uppträdande att deras motiv misstolkas och det goda de verkligen äger talas det illa om. Om de kunde inse hur förargelseväckande deras handel och vandel är i Guds åsyn, skulle de ändra sig. rätt

(425)Guds verk skulle utföras av människor som har daglig, levande erfarenhet av Kristi lära. "...utan mig kan ni ingenting göra", säger Jesus. Ingen av oss går fri från frestelsen. Alla som är förbundna (426) med våra institutioner, våra distrikt och missionsföretag måste alltid ha klart för sig att de har en mäktig fiende, vars ständiga mål är att skilja dem från Kristus, deras styrka. Ju ansvarsfullare deras ställning är, desto häftigare blir Satans angrepp, för han vet att om han kan förmå dem att slå in på en tvivelaktig väg, skall andra följa deras exempel. Men de som är lärjungar i Kristi skola fortsätter sin väg rakt fram och Satans försök att få dem ur jämvikt skall misslyckas. Frestelse är ingen synd. Jesus var helig och ren, likväl var Han frestad i allt liksom vi, men med en kraft och en makt som aldrig någonsin fordras av en människa att uthärda. Hans framgångsrika motstånd har gett oss ett strålande föredöme och vi skulle följa i Hans fotspår. Om vi är självsäkra och självrättfärdiga, utlämnas vi att falla under frestelsens makt, men om vi ser upp till Jesus och förtröstar på Honom, har vi till hjälp en makt som besegrat fienden och ur varje frestelse skall Han bereda en utväg. När Satan störtar sig emot oss som en flod, måste vi möta hans frestelser med Andens svärd, och Jesus vill vara vår Hjälpare som höjer sitt standar mot honom. Lögnens fader bävar och darrar, när Guds sanning med brinnande makt slungas mot honom. rätt

(426)Satan gör allt han kan för att leda människor bort från Gud. Han lyckas också i sitt uppsåt, när det kristna livet drunknar i affärsbekymmer, och han så kan fylla deras sinnen med tanke på arbete, att de inte tar tid att läsa sin bibel eller bedja i enrum, eller hålla lovsägelsens och tacksägelsens rökelse brinnande på offeraltaret morgon och kväll. Hur få det är som inser ärkebedragarens illfundighet! Hur många är inte ovetande om hans bedrägerier! rätt

(426)När de våra frivilligt stannar borta från gudstjänsterna, när de inte tänker på och vördar Gud och när de inte väljer Honom som sin rådgivare och sitt fasta försvar, får snart världsliga tankar och otro övertaget. Falsk tillit och filosofi tar den ödmjuka, förtröstansfulla trons (427) plats. Ofta uppfattas frestelserna som den gode Herdens röst, därför att människorna har skilt sig från Jesus. De kan inte vara trygga en enda stund, om inte de rätta principerna omhuldas i hjärtat och omsätts i allt vad de gör. rätt

(427) "Men om någon av er brister i visdom skall han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan förebråelser, och han skall få den." (Jak. 1: 5.) Ett sådant löfte är mer värt än guld och silver. Om ni av ödmjukt hjärta söker gudomlig ledning i varje bekymmer och svårighet, har Han i Sitt Ord lovat er ett nådefullt svar. Och Han sviker aldrig Sitt ord. Himmel och jord må försvinna, men Hans Ord består för alltid. Förtrösta på Herren och du skall aldrig bli besviken eller komma på skam. "Det är bättre att ta sin tillflykt till HERREN än att lita på människor. Det är bättre att ta sin tillflykt till HERREN än att lita på furstar." (Ps. 118: 8, 9.) rätt

(427)Vilken ställning vi än må ha i livet, vilken vår uppgift än är, måste vi vara ödmjuka nog att erkänna vårt behov av hjälp. Vi måste lita obetingat på Guds ords undervisning, erkänna Hans ledning i allt och vara trogna i hängiven bön. Lita på ert eget förstånd på er väg genom livet, kära syskon, och ni kommer att skörda sorg och besvikelse. Lita på Herren av allt ert hjärta, och Han skall i visdom leda era steg, och era intressen är säkrade, både för denna värld och den tillkommande. Ni behöver ljus och kunskap. Ni kommer att ta råd antingen av Gud eller av ert eget hjärta, att vandra i gnistorna från era egna torrvedsstickor eller i det gudomliga ljuset från Rättfärdighetens Sol. rätt

(427)Låt er inte ledas av världsliga motiv! Den stora faran för affärsmän och personer i ledande ställning är att de vänder sig från Kristus för att försäkra sig om hjälp, oberoende av Honom. Petrus skulle inte ha blivit lämnad att visa sådan svaghet och dårskap, om han inte genom beräkning sökt undvika klander och förakt, förföljelse och smädelse. Hans ljusaste drömmar hade sitt centrum i Kristus, men när han såg Honom förödmjukad, kom otron in. Han föll för frestelsen (428) och i stället för att visa trohet i den kritiska stunden, förnekade han grymt sin Herre. rätt

(428)Många skiljer sig själva från Gud och ringaktar de eviga intressena för att kunna tjäna pengar. De slår in på samma väg som den beräknande, världsliga mannen, men Gud är inte med i detta, det är en förolämpning mot Honom. Gud vill att de snabbt skall kunna lägga planer och genomföra dem, men alla affärer måste ske i harmoni med Guds lags höga moral. Principerna om kärlek till Gud och nästan skall i vårt dagliga liv tillämpas i allt, i stort såväl som i smått. Det måste finnas villighet att göra mer än att betala tionde av mynta, dill och kummin, nämligen det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och kärleken till Gud - för den personliga karaktären hos var och en som är förbunden med verket, lämnar sitt intryck på det. rätt

(428)Det finns människor som har lämnat allt för Kristi skull. Deras egna timliga intressen, deras egen njutning av umgänge med familj och vänner betyder mindre för dem än Guds rikes intressen. De har inte gett bus och jordagods, släkt och vänner, hur kära dessa än är, första platsen i sina hjärtan och Guds sak den andra. De som på detta sätt viger sina liv åt sanningens befrämjande, och för många söner och döttrar till Gud, har löftet att de skall få hundrafalt igen redan här i tiden och evigt liv i den tillkommande. De som utför sitt arbete, drivna av "dia och osjälviska motiv, blir med kropp, själ och ande helgade åt Gud. De upphöjer inte sig själva. De undersöker inte vad som är bekvämast för dem, uran de frågar: Vad är min plikt? rätt

(428)Ju mer ansvarsfull en ställning är, desto viktigare är det att inflytandet är gott. Varje person som Gud kallat till ett särskilt uppdrag, blir en skottavla för Satan. Svåra frestelser kommer i snabb följd, för vår vaksamme fiende vet att denna persons inflytande påverkar andras liv. (429) Vi lever mitt i de sista dagarnas faror, och Satan har stigit ned i stor vrede i vetskap om att hans tid är kort. Han verkar med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, men himmelen är öppen för var och en som förtröstar på Gud. Vår enda trygghet är att hålla fast vid Jesus och inte låta något skilja oss från den mäktiga Hjälparen. rätt

(429)Man skulle frukta för dem som bara har en form av gudaktighet, men är anställda inom Guds verk. De kommer säkerligen att svika förtroendet. De blir övervunna av frestarens list och äventyrar Guds sak. De frestas att låta det egna jaget ta kontrollen, de visar en övermodig och kritisk anda, och i många fall saknar de medlidande och hänsyn för dem som behöver behandlas med omtanke och ömhet. rätt

(429) "Det människan sår skall hon också skörda." (Gal. 6: 7.) Vad slags säd sår vi? Vad blir vår skörd för tid och evighet? Varje människa har av Mästaren fått ett uppdrag som står i förhållande till hennes förmåga. Sår vi sanningens och rättfärdighetens säd eller sår vi en säd av otro, avoghet, misstankar och kärlek till denna värld? Den som sår den onda säden, måste inse vad slags verk han utför, ångra sig och få förlåtelse. Men Mästarens förlåtelse ändrar inte utsädets karaktär och den förvandlar inte törnen och tistlar till ädelt vete. Den som sådde kan själv räddas som en brand ryckt ur elden, men när skördetiden är inne, finns det endast giftigt ogräs, där vetefält skulle vajat för vinden. Det som såddes i ondska och tanklöshet utför dödens verk. Denna tanke smärtar min själ och fyller mig med sorg. Om alla som bekänner sig till Sanningen, sådde vänlighetens, kärlekens, trons och modets dyrbara säd, skulle de sjunga till Gud i sina hjärtan medan de vandrar vägen hem, glädja sig åt de klara strålarna från Rättfärdighetens Sol och åt det stora mötet då de skall få en evig belöning.

nästa kapitel