| Vittnesbörd för Församlingen Band 5 kapitel 62. Från sida 532 | ren sida tillbaka |
(532)Kära bröder och systrar i Oakland! Jag har ofta känt mig manad att skriva till er. Gång på gång har jag funnit mig själv tala till er i mina drömmar, och varje gång har ni haft bekymmer. Låt det ändå inte, vad än händer, slå ned ert moraliska mod och orsaka att er kristendom förvandlas till död formalism. Jesus är i sin kärlek redo att ge överflödande välsignelse, men vi måste ha erfarenhet i tro och enträgen bön samt jubla över Guds kärlek. Skall någon av oss bli vägd på en våg och befunnen för lätt? Vi måste vaka över oss själva, vaka över vår naturs oheliga begär, så att vi inte sviker det höga ansvar som Gud har lagt på oss som sina tjänare. rätt (532)Vi måste studera de varningar och tillrättavisningar som Gud fordom gav Sitt folk. Vi saknar inte ljus. Vi vet vad vi bör undvika och vilka krav Han väntar att vi (533) skall uppfylla. Om vi inte söker och gör det som är rätt, är det därför att det passar det köttsliga sinnet bättre att göra det som är ont än det som är gott. rätt (533)Det skall alltid finnas människor utan tro, som väntar att bäras framåt av andras tro. De har inte upplevt sanningens kunskap och följaktligen inte heller erfarit dess helgande inflytande. Varje församlingsmedlem skulle ivrigt men stilla rannsaka sitt eget hjärta för att se om liv och karaktär är i samklang med Guds rättfärdighetskrav. rätt (533)Herren har gjort stora ting för er i Kalifornien, särskilt i Oakland, men Han skulle göra mycket mera om era gärningar överensstämde med er tro. Gud ärar aldrig otro med rika välsignelser. Tänk på vad Gud har gjort, och kom ihåg att detta är endast början av vad Han är villig att göra. rätt (533)Vi måste värdera Bibeln högre än vad vi nu gör, för den innehåller Guds vilja uppenbarad för människor. Det räcker inte med att erkänna Guds Ords trovärdighet utan vi måste studera Bibeln för att se vad den innehåller. Upplever vi Bibeln som ett "Guds orakel"? Den förmedlar en så verklig kontakt med Gud, som om dess ord nådde oss hörbart. Vi förstår inte Bibelns värde eftersom vi inte följer dess föreskrifter. rätt (533)Onda änglar är i verksamhet runt omkring oss, men då vi inte kan se dem med våra naturliga ögon, tänker vi inte på deras verkliga existens, såsom den framställs i Guds ord. Om det inte fanns någonting i Bibeln som var svårt att förstå, skulle människan när hon studerar dess budskap känna sig stolt och självtillräcklig. Det är aldrig bra för någon att tro, att han förstår varje troslära i Bibeln, för det gör han inte. Ingen skall smickra (534) sig själv med att han förstår allt i Bibeln och känna det som sin plikt att förmå alla andra att tolka den på samma sätt. Jag varnar för varje slag av andligt högmod. Det finns överflöd av det i församlingen av idag. rätt (534)Hur främmande tedde sig inte allra först sanningen - som vi nu älskar - när den visade sig vara Bibelns sanning! Och hur starkt var inte det motstånd vi mötte när vi förkunnade den första gången! Men hur ivriga och allvarliga var inte de lydiga och sanningsälskande förkunnarna. Vi var verkligen ett säreget folk. Vi var få till antalet, utan förmögenhet, utan världslig visdom eller världslig ära. Dock litade vi på Gud, vi var starka och framgångsrika, en skräck för de ogudaktiga. Vår kärlek till varandra var grundmurad och inte lätt att rubba. Guds makt uppenbarades ibland oss - de sjuka blev friska, och vi upplevde mycken stilla, ljuvlig, helig glädje. rätt (534)Men församlingen har inte gått framåt i samma grad som ljuset har fortsatt att växa. Det fina guldet har så småningom mist sin glans. Livlöshet och formalism har lamslagit församlingens energi. De många och rika förmånerna och möjligheterna har inte fört Guds folk framåt och uppåt till renhet och helighet. Om de troget utnyttjat Guds gåvor skulle de ha förökats kraftigt. Av den som mycket är givet, skall också mycket utkrävas. Endast de som i tro tar emot och uppskattar det ljus som Gud gett och som är självförsakande och självuppoffrande, kan bli ljusbärare i världen. De som inte går framåt kommer att gå tillbaka, t.o.m. på gränsen till det himmelska Kanaan. Det har visats mig att vår tro och våra gärningar inte på minsta sätt motsvarar det sanningens ljus som vi fått. Vi får inte ha en halvhjärtad tro, utan den fullkomliga tro som arbetar av kärlek och renar själen. Gud kallar er i Kalifornien att komma i närmare gemenskap mod Honom. rätt (534)En punkt måste beaktas och det är den personliga friheten. Såsom soldater i Kristi arme skulle vi handla i samförstånd inom de olika avdelningarna i vårt arbete. Ingen (535) skulle ha rätt att på eget ansvar i våra tidningar lägga fram egna synpunkter på bibliska läropunkter, då det är så att andra bland oss har helt andra uppfattningar om samma ämne, och då på så sätt splittring skulle uppstå. Första-dags-adventisterna har gjort så. Var och en har följt sin egen uppfattning, oberoende av andra, och sökt framlägga originella tankar, till dess att det inte fanns något samförstånd dem emellan, utom kanhända när det gäller opposition mot oss sjundedagsadventister. Vi skulle inte följa deras exempel. Varje arbetare skulle handla med hänsyn till de övriga. Jesu lärjungar handlar inte oberoende av varandra. Vår styrka måste vara i Gud, och den måste förvaltas så att den omsätts i ädel, samlad handling. Den får inte förslösas på meningslösa företag. rätt (535)Enighet ger styrka. Det borde vara enighet mellan våra bokförlag och våra andra institutioner. Om full enighet rådde skulle de alla vara kraftcentraler. Stridigheter och motsättningar borde inte förekomma bland samfundsanställda. De är alla engagerade i ett arbete och under en Ledare. Tillfälliga och ryckiga ansträngningar har gjort stor skada. Hur energiska de än må vara är de av föga värde, för reaktionen kommer helt säkert. Vi måste praktisera ständig uthållighet och ständigt sträva efter att lära känna och göra Guds vilja. rätt (535)Vi borde veta vad vi måste göra för att bli frälsta. Vi skulle inte, kära bröder och systrar, bara följa med strömmen. Det är nu vi skall lämna världen och bli avskilda från den. Det är det enda sätt på vilket vi kan vandra med Gud såsom Enok gjorde. Gudomliga krafter samverkade alltid med honom i hans ansträngningar. Liksom Enok är vi kallade att ha en stark, levande, verksam tro, och det är det enda sätt på vilket vi kan vara Guds medarbetare. Vi måste leva upp till Bibelns krav eller dö i våra synder. Vi måste veta vilka förändringar som, med Guds nåd, måste ske i våra karaktärer, för att vi skall kunna bli passande för de himmelska boningarna. I fruktan för Gud säger jag er: det är fara (536) för att våra liv blir lika judarnas - tomma på Guds kärlek och likgiltiga för Hans makt, under det att sanningens strålande ljus lyser runt omkring oss. rätt (536)Tio tusen gånger tio tusen må bekänna sig lyda lagen och tro evangelium, men ändå leva i synd. Människor kan klart och tydligt framställa sanningens krav för andra samtidigt som deras egna hjärtan är köttsliga. De älskar synden och utövar den i hemlighet. Guds sanning är inte sanning för dem, emedan deras hjärtan inte blivit helgade genom den. Kärleken till Frälsaren har inget inflytande över deras låga begär. Vi vet från gångna tiders historia, att människor kan inneha ansvarsfulla och heliga platser, men ändå handla svekfullt när det gäller Guds sanning. De kan inte lyfta upp heliga händer, "fria ifrån vrede och disputerande". Orsaken därtill är att Gud inte har någon kontroll över deras sinnen. Sanningen har aldrig inpräntats i deras hjärtan. "Ty genom hjärtats tro bliver man rättfärdig." (Rom. 10: 10.) "Du skall älska Herren din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd och av all din kraft." (Mark. 12: 30.) Gör ni det? Många gör det inte och har aldrig gjort det. Deras omvändelse var endast ytlig. rätt (536)Aposteln säger: "Om I alltså ären uppståndna med Kristus, så söken det som är därovan, där varest Kristus är och "sitter på Guds högra sida. Ja, haven edert sinne vänt till det som är därovan, icke till det som är på jorden." (Kol. 3: 1, 2.) Hjärtat är människans fästning. Från det utgår liv och död. En människa med ett orent hjärta är inte passande att umgås med de heliga. Vet inte den store Hjärterannsakaren vilka som dröjer kvar i synden utan att tänka på sin själ? Finns inte ett vittne till de mest hemliga ting i varje människas liv? Jag tvingades att lyssna till något som några män sade till kvinnor och unga flickor - smickrande ord, ord till att förleda och bedåra. Satan brukar alla dessa medel för att fördärva. En del av er har kanske på detta sätt varit hans redskap. Om så är fallet kommer ni att möta dessa ting i domen. Ängeln sade om dessa människor: "De har aldrig (537) gett sina hjärtan åt Gud. Kristus bor inte i dem. Sanningen finns inte där, dess plats är upptagen av synd, svek och falskhet. De tror inte Guds ord och aktar inte på det." rätt (537)Det verk Satan nu utför i människorna, i församlingen och bland nationerna skulle väcka var och en som studerar profetiorna. Anden är nära. Måtte våra församlingar vakna och stå upp. Må Guds omskapande makt märkas hos de enskilda medlemmarna - då skall vi få uppleva Guds Andes kraft ibland oss. Syndernas förlåtelse är inte det enda resultatet av Jesu död. Han gjorde Sitt oändliga offer inte bara för att synden skulle avlägsnas utan för att den mänskliga naturen skulle bli nydanad och återställd, passandegjord för Guds närvaro. rätt (537)Vi skulle visa vår tro i gärningar. Vi skulle vara än mer angelägna att få ett större mått av Kristi Ande, för däri ligger församlingens styrka. Satan vill orsaka splittring bland Guds barn. Kärlek, o, hur litet kärlek vi har till Gud och till varandra. Om sanningens Ande och ord bor i våra hjärtan skiljer vi oss från världen. Sanningens och kärlekens oföränderliga principer binder hjärta vid hjärta och kraften i denna förening motsvarar den nåd och sanning vi kan glädjas över. Det vore gott för var och en av oss att hålla upp spegeln, Guds kungliga lag, och i den se Hans egen karaktär återspeglas. Måtte vi ge akt på varningssignalerna i Hans ord! Om inte de som har svåra karaktärsfel lyssnar till dessa varningar och övervinner sina svagheter kommer de att gå vilse, avfalla och synda öppet. Det sinne, som inte höjer sig till Guds högsta ideal för oss förlorar så småningom sin makt att behålla vad det en gång vann. "Den som menar sig stå, han må se till, att han icke faller." (1 Kor. 10: 12.) "Då I nu således, mina älskade, haven fått veta detta i förväg, så tagen eder till vara för att bliva indragna i de gudlösas villfarelse och därigenom förlora edert fäste. (538) Växen i stället till i nåd och i kunskap om vår Herre och Frälsare, Jesus Kristus." (2 Petr. 3: 17, 18.) rätt (538)Gud har utvalt ett folk i dessa sista dagar, åt vilket Han har betrott Sin lag, och detta folk kommer alltid att ha svåra uppdrag att utföra. "Jag känner dina gärningar och ditt, arbete och din ståndaktighet, och jag vet att du icke kan lida onda människor; du har prövat dem som säga sig vara apostlar, men icke äro det, och har funnit dem vara lögnare. Och du är ståndaktig och har burit mycket för mitt namns skull och har icke förtröttats," (Upp. 2: 2, 3.) Det krävs mycken iver och oavbruten kamp för att hålla det onda utanför församlingen. En sträng, opartisk disciplin är nödvändig, för det finns sådana som har ett sken av gudsfruktan och som försöker att underminera de andras tro och medvetet strävar efter att upphöja sig själva. rätt (538)När Jesus en gång satt på Oljeberget, konstaterade Han att därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna". (Matt. 24: 12.) Han talar om dem som förlorat sin andlighet. Måtte dessa ord påverka våra hjärtan till allvarlig självrannsakan! Var är glöden, var är gudshängiven som motsvarar storheten i den sanning som vi påstår oss tro på? Kärleken till världen, kärleken till någon favoritsynd, har fjärmat hjärtat från kärleken till bön och meditation över heliga ting. Formellt har man en plan för religiösa möten, men var finns Jesu kärlek? Det andliga livet håller på att dö. Skall denna slöhet och detta förfall fortsätta? Skall trons lampa flämta för att slutligen slockna i mörkret därför att man inte fyllt den med nådens olja? rätt (538)Jag skulle önska, att varje predikant och varje samfundsanställd skulle se denna sak såsom den framställts för mig. Självuppskattning och självtillräcklighet dödar det andliga livet. Jaget upphöjs - det är om sitt eget jag man talar. "Jag lider döden dag efter dag", sade aposteln Paulus. När denna stolta, skrytsamma självtillräcklighet och denna självbelåtenhet och självrättfärdighet uppfyller själen, finns det inget rum (539) för Jesus. Han får en underordnad plats, medan jaget växer i betydelse. Detta är orsaken till att Herren kan göra så litet för oss. Hur skulle Han kunna förena sig med oss i vårt arbete, om Hans redskap skulle ta åt sig all ära för sin begåvning, sin visdom, sin duglighet och de skulle lyckönska sig själva såsom fariséen gjorde: "Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar." (Luk. 18: 12.) När jaget göms i Kristus framträder det inte så ofta. Skall vi ta emot Guds Ande? Skall vi inte tänka mera på praktisk gudsfruktan och mindre på metoder och teknik? rätt (539)Kristi tjänare skulle leva såsom i Guds och heliga änglars åsyn. De måste lära sig förstå vår tids behov och bereda sig att möta dem. Satan anfaller oss ständigt på nya och oprövade sätt, och varför skulle ledarna i Guds armé vara medelmåttiga? Varför skulle de inte ta vara på varje förmåga de fått? Ett stort verk skall utföras, och om enighet saknas så är det på grund av egenkärlek och självuppskattning. Det är endast när vi är noga med att utföra Mästarens order utan att lämna vår egen signatur på verket, som vi kan arbeta effektivt och enigt. "Håll er nära varandra", sade ängeln, "håll er nära varandra!" rätt (539)Jag vädjar enträget till er som är sysselsatta med heliga ting, att tänka mer på praktisk kristendom. Hur sällan man ser det känsliga samvetet, hjärtesorgen och överbevisningen om synd! Orsaken därtill är att Guds Ande inte verkar mäktigt bland oss. Vår Frälsare är den stege som Jakob såg, och som stod på marken och nådde upp till den högsta av himlar. Detta illustrerar Guds metod för vår frälsning. Om någon slutligen skall bli frälst, måste han klänga sig fast vid Kristus på samma sätt som man håller sig fast vid en stege som man klättrar på. För den troende har Kristus blivit gjord till visdom och rättfärdighet, till helgelse och återlösning. Må ingen inbilla sig, att det är lätt att besegra (540) fienden och att man kan erhålla det oförgängliga arvet utan någon egen ansträngning. Att se sig tillbaka betyder att bli förvirrad, att släppa taget är detsamma som att gå under. Alltför få har insett betydelsen av att ständigt sträva efter att övervinna. De ger upp i kampen, och detta resulterar i att de blir själviska och saknar självförtroende. De tror inte att andlig vaksamhet är nödvändig och visar inte något allvar i sina kristna liv. rätt (540)Några av dem som menar sig stå fasta, emedan de har sanningen, men inte har den såsom den uppenbaras i Jesus Kristus, kommer att begå svåra synder. Ett ögonblicks ovarsamhet kan kasta en människa i hopplöst elände. En synd leder till en annan och denna i sin tur bereder väg för en tredje och så fortsätter det. Såsom Guds trogna budbärare måste vi oavbrutet bedja Honom att bli bevarade genom Hans makt. Om vi avviker ett enda steg, råkar vi i fara att slå in på syndens väg som slutar med evig fördömelse. Det finns hopp för varenda en av oss, men endast på ett villkor, och det är att vi förenar oss med Kristus och använder all vår kraft för att uppnå Hans karaktärs fullkomning. rätt (540)Den kristendom som tar lätt på synden och framhåller Guds kärlek till syndaren oavsett dennes handlingar, låter endast syndaren tro att Gud vill ta emot honom trots att han fortsätter att leva i vad han vet är synd. Det är just vad en del gör bland dem som bekänner sig tro sanningen för vår tid. Sanningen hålls skild från livet, och detta är orsaken till att den saknar kraft att överbevisa och omvända människan. rätt (540)Gud har visat mig att sanningen sådan den är i Jesus Kristus, aldrig upplevts av en del medlemmar. De har inte Bibelns lära. De har aldrig blivit omvända. Och om inte deras hjärtan helgas genom den sanning som de tagit emot, kommer de att räknas till ogräset, för de bär inga klasar av dyrbar frukt som visar att de är grenar i det levande Vinträdet. rätt (540)Söken Herren, medan han låter sig finnas; åkallen honom, medan han är nära. Den ogudaktige övergive sin väg och den orättfärdige sina tankar och vände om till Herren, (541) så skall han förbarma sig över honom, och till vår Gud, ty han skall beskära mycken förlåtelse. (Jes. 55: 6, 7.) Mångas liv visar att de saknar en levande förbindelse med Gud. De följer med världen. De har i verkligheten ingen del eller lott med Kristus. De älskar förströelse och är fulla av själviska tankar, planer, hopp och ambitioner. De tjänar fienden samtidigt som de menar sig tjäna Gud. De är trälar under en sträng lärare, och denna träldom har de själva valt, i det att de blivit Satans villiga slavar. rätt (541)Mångas felaktiga uppfattning, att stränghet mot barn är till skada, har ruinerat tusentals liv. Satan kommer säkerligen att ta hand om era barn, om ni inte är på er vakt. Uppmuntra dem inte att umgås med oomvända. Ta dem bort från dessa. Ni själva skulle lämna sådant sällskap och visa era barn att ni står på Herrens sida. rätt (541)Vill ni, som bekänner er vara den Högstes barn, höja normerna för ert liv, inte endast när ni sitter på era möten utan så länge livet varar? Vill ni inte vara på Herrens sida och tjäna Honom av allt ert uppsåt? Om ni likt Israels barn inte följer Guds klart uttalade bud, kommer ni utan tvivel under Hans dom. Men om ni lägger av synden och utvecklar en levande tro, skall himmelens rikaste välsignelser tillfalla er. |