Avund och felfinnande fördöms

(94)Det smärtar mig att säga att det finns församlingsmedlemmar med odisciplinerade tungor. Det finns människor med falska tungor som alltid ställer till missämja. Det finns även medlemmar med listiga, viskande tungor. Det är tissel och tassel; oförsynt blandar man sig i andras angelägenheter och ställer närgångna frågor. Bland dessa skvallerälskare finns de som handlar av nyfikenhet, andra av avundsjuka, många handlar drivna av hat till dem genom vilka Gud har talat för att tillrättavisa dem. Alla dessa splittrande element samverkar. En del döljer sina verkliga känslor, medan andra är ivriga att bekantgöra allt ont de vet eller kanske endast misstänker om andra. rätt

(94)Jag såg att samma anda som man finner i meneden, vilken förvandlar sanning till lögn, gott till ont och oskuld till brott, nu är (95) verksam. Satan jublar över det förhållande som råder bland dem som bekänner sig vara Guds folk. Medan många försummar sitt andliga liv, vakar de ivrigt över varje tillfälle att kritisera och döma andra. Alla har sina karaktärssvagheter, och det är inte svårt att finna något som avunden kan tolka till den andres skada. "Nu", säger dessa självvalda domare, "nu har vi fakta. Vi kan nu framlägga anklagelser, som de inte så lätt skall kunna dra sig undan." De inväntar ett passande tillfälle och tar sedan en hel packe med skvaller och lägger fram sina "läckerbitar" rätt

(95)I sina ansträngningar att vinna sitt syfte, är personer som av naturen har en stark fantasi, i fara att bedra både sig själva och andra. De tar upp obetänksamma yttranden från andra personer utan att betänka att orden yttrats i hastigt mod och därför i själva verket inte återspeglar personens verkliga känsla. Men dessa obetänksamma yttranden, ofta bagateller som inte är värda att lägga märke till, betraktas nu genom Satans förstoringsglas, och man funderar över dem och upprepar dem tills mullvadshögarna blir berg. Skilda från Gud blir de som accepterar det onda, lekbollar för frestelsen. De inser knappast styrkan av sina känslor eller effekten av sina ord. Medan de fördömer andras felsteg, begår de själva ännu större felsteg. Fasthet är en juvel. rätt

(95)Finns då ingen godhetens lag att följa? Har kristna fått befogenhet av Gud att kritisera och döma varandra? Är det hedrande för en människa och ärligt att under ett sken av vänskap locka från en annans läppar hemligheter, som blivit henne anförtrodda, och sedan använda det man fått veta för att skada henne? Är det kristlig kärlek att ta upp allt som sägs, gräva upp allt som kan väcka misstankar angående en annans karaktär, och sedan med förtjusning använda detta för att skada henne? Satan jublar när han kan förtala och såra en Kristi efterföljare. Han är ”brödernas åklagare”. Skall då kristna vara hans medhjälpare i detta? rätt

(95)Guds allseende öga ser bristerna hos oss alla och de (96) begär som behärskar oss, men ändå har Han överseende med våra misstag och ömkar Sig över oss i vår svaghet. Han uppmanar Sitt folk att visa samma anda av ömhet och fördragsamhet. Sanna kristna gläder sig inte över att framhålla andra människors fel och brister. De vänder sig bort från det som är lumpet och ont för att fästa sitt sinne vid det som är till dragande och älskvärt. För den kristne är allt felfinnande, varje ord av förtal och dömande, något smärtsamt. rätt

(96)Det har alltid funnits människor, som bekänner sig tro sanningen, men som inte har överlåtit sina liv till dess helgande inflytande; människor som är trolösa, som bedrar sig själva och själva intalar sig mod, medan de lever i synd. Otron är uppenbar i deras liv, i deras uppträdande och karaktär, och detta fruktansvärt onda verkar som ett kräftsår. rätt

(96)Om alla bekännande kristna ville använda sin kraft för att undersöka vilka fel hos dem själva som behövde rättas i stället för att tala om andras fel, skulle församlingen idag vara andligen friskare. En del är ärliga när det inte kostar något, men när taktik betalar sig bättre glömmer de ärligheten. Ärlighet och taktik trivs inte i samma sinne. Med tiden kommer antingen taktiken att överges och sanningen och ärligheten att råda, eller taktiken att omhuldas och ärligheten att glömmas. De är aldrig överens, de har ingenting gemensamt. Den ene är en Baals profet, den andre en Guds sanna profet. När Herren samlar sina juveler skall han med glädje betrakta de sanna, uppriktiga och ärliga. Änglarna gör i ordning stjärnprydda kronor åt sådana och dessa skall i härlighet återspegla ljuset som strålar från Guds tron. rätt

(96)Våra predikande bröder låter sig alltför ofta luras av förhållandena vid tvister i församlingar, och alltför ofta hänvisar de i sina samtal till dessa. De skulle inte uppmuntra sina medlemmar att klaga på varandra, men (97) skulle se till att medlemmarna aktade noga på sina egna gärningar. Ingen skulle tillåta känslor av fördomar och agg att uppstå på grund av andras orätta handlingar. Alla skulle tåligt vänta tills båda parterna hörts och sedan skulle de tro endast det som störs av verkliga fakta. Det är alltid säkrast att inte lyssna till onda rapporter, förrän man noga har följt Bibelns föreskrifter. Detta gäller sådana som listigt arbetat på att locka ur de omisstänksamma sådana saker som inte angår dem och som inte tjänar dem någon nytta att känna till. rätt

(97)Mina syskon, håll för er själs skull era ögon riktade endast på Guds ära! Glöm er själva så mycket som möjligt! Vi närmar oss tidens slut. Undersök era motiv i evighetens ljus! Ni behöver väckas, ni lämnar de gamla råmärkena. Er så kallade vetenskap underminerar grundvalarna för de kristna principerna. Det har visats mig att den väg ni slagit in på kommer att leda er bort från gemenskapen med Gud. Jag måste säga att ni är i hotande fara. För Kristi skull, undersök och finn ut varför ni är så andligt ointresserade! rätt

(97)Herren prövar Sitt folk. Ni må vara hur stränga och kritiska som helst när det gäller era egna karaktärsfel, men var vänliga, medlidsamma och hänsynsfulla mot andra. Fråga er själva varje dag: Är jag alltigenom ärlig eller är jag falsk? Bed Herren enträget att frälsa er från allt självbedrägeri på den punkten. Det gäller de eviga värdena. Medan så många jagar efter ära och rikedom, må ni, mina älskade, allvarligt söka förvissning om Guds kärlek och ropa: Vem vill visa mig hur jag skall göra min kallelse och utkorelse fast? rätt

(97)Satan studerar omsorgsfullt de synder människor begår enligt deras naturliga läggning, och sedan börjar han att locka och snärja dem. Vi är frestade som aldrig förr, men vi kan vinna seger om vi modigt kämpar Herrens strid. Alla är i fara. (98) Men om ni vandrar ödmjukt och i bön kommer ni att vara dyrbarare än fint guld när ni genomgått provet, ja, ni är t.o.m. dyrbarare än guldet från Ofir. Men om ni lever sorglöst och utan bön, kommer ni att bli såsom en ljudande malm och en klingande cymbal. rätt

(98)Några har nästan gått förlorade i tvivlets labyrinter. Till sådana vill jag säga: Lyft era sinnen från denna väg. Fäst era tankar på Gud. Ju fastare tro och helgelse binder er vid den Evige, ju tydligare och klarare skall ni inse rättvisan i Hans handlingssätt. Gör livet, det eviga livet, till föremål for all er strävan. rätt

(98)Jag känner farorna som hotar er. Om ni förlorar förtroendet för Vittnesbörden kommer ni att driva bort från Bibelns sanning. Jag har varit rädd för att många skulle börja fråga och tvivla, och i min nöd för er ville jag varna er. Hur många vill akta på varningen? Om Vittnesbörden skulle påpeka era felsteg, skulle ni då känna er fullt fria att förkasta någon del av det hela? Det ni minst av allt är böjda att ta emot, är just det ni bäst behöver. Gud och Satan samarbetar aldrig. Vittnesbörden som helhet bär antingen Guds eller Satans sigill. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. ”Av deras frukt skolen I känna dem.” Gud har talat. Vem har darrat inför hans budskap? rätt

nästa kapitel