Bibelns hemligheter bevisar dess inspiration

(698) "Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet? Hög såsom himmelen är den. Vad kan du göra? Djupare än dödsriket - vad kan du förstå?" (Job. 11: 7, 8.) "Mina tankar äro icke edra tankar, och edra vägar äro icke mina vägar, säger Herren. Nej, så mycket som himmelen är högre än jorden, så mycket äro ock mina vägar högre än edra vägar, och mina tankar högre än edra tankar." (Jes. 55: 8,9.) "Jag är Gud och eljest ingen, en Gud vilkens like icke finnes; jag som i förväg förkunnar vad komma skall, och långt förut vad ännu ej har skett." (Jes. 46: 9, 10.) Det är omöjligt för det begränsade människosinnet att helt fatta den Oändliges karaktär och verk. För det största intellekt, det starkaste (699) och högst utbildade förstånd, kommer den Helige alltid att förbli höljd i mysterium. rätt

(699)Aposteln Paulus utropar: "O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga äro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans vägar!" (Rom. 11: 33.) Men trots att "moln och töcken omgiva honom", säger psalmisten att "rättfärdighet och rätt äro hans trons fäste". (Ps. 97: 2.) Vi kan så långt förstå Hans handlingssätt med oss och motiven för detta, att vi kan skönja en gränslös kärlek och nåd förenad med en oändlig makt. Vi kan förstå så mycket av Hans avsikter som är till vårt bästa att förstå, och för övrigt får vi lita på den Allsmäktiges makt, på kärleken och visdomen hos Honom som är allas Fader och härskare. rätt

(699)Bibeln, såväl som dess gudomlige författares karaktär, inrymmer mysterier, som vi aldrig helt kan fatta. Den leder vår uppmärksamhet till Skaparen, som "bor i ett ljus dit ingen kan komma". (1 Tim. 6: 16.) Den framställer för oss Hans avsikter, som omfattar den mänskliga historiens alla tidsåldrar och som skall nå sin fullbordan först i evighetens oändlighet. Den drar vår uppmärksamhet till ämnen av oändligt djup och stor betydelse beträffande Guds styrelse och människans öde. rätt

(699)Syndens inträde i världen, Kristi liv som människa, pånyttfödelsen, uppståndelsen och många andra ämnen som framställs i Bibeln, är hemligheter alltför djupa för det mänskliga förståndet att förklara eller ens helt fatta. Men Gud har i Bibeln gett oss tillräckligt bevis för dessa ämnens gudomliga karaktär, och vi skall inte tvivla på Hans ord även om vi inte kan fatta Försynens alla hemligheter. rätt

(699)De delar av Bibeln som framställer dessa stora ämnen, skall vi inte gå förbi som om de inte vore till någon nytta för människan. Allt som Gud har ansett lämpligt att meddela, skall vi ta emot på grund av Hans ords auktoritet. Kanhända endast en redogörelse för fakta ges utan någon förklaring varför eller hur, men även om vi inte kan (700) förstå det kan vi nöja oss med att det är sant därför att Gud har sagt det. Svårigheten ligger i det mänskliga sinnets svaghet och kortsynthet. rätt

(700)Aposteln Petrus säger att i Bibeln "finnes ett och annat som är svårt att förstå, och som okunniga och obefästa människor vrångt uttyda... sig själva till fördärv". (2 Petr. 3: 16.) Skeptiker har använt sig av Bibelns svårförklarliga avsnitt som argument mot Bibeln, men dessa utgör tvärtom starka bevis för dess gudomliga inspiration. Om vi med lätthet kunde förstå allt den berättar om Gud, om det mänskliga sinnet lätt kunde fatta Hans storhet och majestät skulle inte Bibeln vara det orubbliga vittnesbördet om gudomlig auktoritet. Själva storheten och hemligheten i dessa ämnen borde inspirera vår tro på Bibeln som Guds ord. rätt

(700)Bibeln uppenbarar sanningen med en sådan enkelhet och fullkomlig anpassning till människans behov och längtan, att den har förvånat och tjusat de högst bildade, samtidigt som den gör det möjligt för den som saknar boklig kunskap att upptäcka frälsningens väg. Och dock är dessa enkelt framställda ämnen så upphöjda, så vittfamnande, så oändligt bortom allt mänskligt förstånd, att vi kan erkänna dem endast på grund av att Gud har framlagt dem. Följaktligen har frälsningsplanen klarlagts för oss så att varje människa skall kunna se de steg hon har att ta för att bli omvänd till Gud och i tro nå fram till Jesus, för att bli frälst enligt den av Gud lagda planen. Ändå ligger under dessa sanningar - som är så lätta att fatta - mysterier som döljer Hans härlighet - hemligheter som överväldigar tanken i dess sökande, men samtidigt inspirerar den uppriktige sanningssökaren och fyller honom med vördnad och tro. Ju mer han rannsakar Bibeln, desto djupare blir hans övertygelse att den är den levande Gudens ord, och mänskligt förnuft böjer sig för det gudomliga Majestätets uppenbarelse. rätt

(700)De som på detta sätt är villiga att godkänna dessa levande gudsord på grundval av Guds auktoritet välsignas med det klaraste ljuset. Om (701) de blir ombedda att förklara vissa påståenden kan de endast svara: "Så säger Bibeln." De är tvungna att erkänna, att de inte kan förklara den gudomliga maktens verksamhet eller uppenbarelsen av gudomlig visdom. Det är så Herren tänkt att det skulle vara - att vi skulle vara tvungna att acceptera vissa ting enbart genom tro. Att erkänna detta, är endast att erkänna att vårt begränsade sinne inte kan fatta det oändliga; att människan med sin begränsade, mänskliga kunskap inte kan förstå den Allsmäktiges planer. rätt

(701)Tvivlaren och förnekaren förkastar Guds ord därför att de inte kan utgrunda alla Bibelns hemligheter. Inte ens alla som bekänner sig tro på Bibeln, går fria från frestelse på denna punkt. Aposteln säger: "Sen därför till, mina bröder, att icke hos någon bland eder finnes ett ont otroshjärta, så att han avfaller från den levande Guden." (Hebr. 3: 12.) De som har gjort till vana att kritisera, tvivla och anmärka, därför att de inte kan utforska Guds planer, kommer att "falla och bli ett varnande exempel på ohörsamhet". (Hebr. 4: 11.) Det är rätt och riktigt att grundligt studera Bibelns undervisning och att utrannsaka "Guds djuphet" (1 Kor. 2: 10) så långt som den är uppenbarad. "Vad som ännu är fördolt hör Herren, vår Gud, till; men vad som är uppenbarat, det gäller för oss och våra barn till evig tid." (5 Mos. 29: 29.) Det är Satans verk att förleda och fördärva sinnets förmåga att granska och söka. En viss stolthet smyger sig in med studiet av de bibliska sanningarna, så att människor känner sig misslyckade och blir otåliga, om de inte tillfredsställande kan förklara allt i Bibeln. Det är alltför förödmjukande för dem att erkänna att de inte förstår det inspirerade Ordet. De är inte villiga att vänta tåligt, tills Gud finner tiden vara inne att uppenbara sanningen för dem. De anser att enbart deras egen mänskliga visdom är tillräcklig för att de skall förstå Bibeln; och då de misslyckas att göra det, förnekar de helt enkelt dess auktoritet. rätt

(701)Det är sant att många teorier och trosläror som allmänt förmodas vara Bibelns undervisning, inte har någon grund i Bibeln och tvärtom motsäger hela inspirationens andemening. Detta har orsakat tvivel och förvirring hos många. Men Guds ord kan emellertid inte läggas till last härför, utan det är människor som förvrängt (702) det. Men det svårförståeliga i Bibeln kastar inte någon skugga på Guds visdom, och det kommer inte att orsaka någons undergång, som inte skulle ha gått under, även om dessa svårförstådda ställen inte funnits. Hade det inte funnits några hemligheter i Bibeln att grubbla över, så skulle dessa samma personer, på grund av bristande andligt omdöme, ha funnit orsak att snava på det enklaste uttalande av Gud. rätt

(702)Människor som inbillar sig vara så rikt begåvade att de kan finna en förklaring till alla Guds vägar och verk, söker upphöja mänsklig visdom till jämlikhet med den gudomliga och att förhärliga människan i samma grad som Gud. Detta är endast ett upprepande av vad Satan förklarade för Eva i Eden: "I bliven såsom Gud." Satan föll på grund av sin begärelse att bli likställd med Gud. Han önskade få delta i de gudomliga rådslagen och planerna; från vilka han var utestängd på grund av sin oförmåga såsom en skapad varelse att förstå Gudomens visdom. Det var hans äregirighet och stolthet, som ledde honom till att göra uppror, och genom samma medel söker han orsaka människans undergång. rätt

(702)Det är hemligheterna i frälsningsplanen - Guds Sons förnedring för att han skulle befinnas vara såsom en människa, Faderns starka kärlek när han utgav sin Son - som ständigt är föremål för de himmelska änglarnas förvåning. När aposteln Petrus talar om de uppenbarelser som getts till profeterna när de "förebådade de lidanden som skulle vederfaras Kristus", säger han att "i de tingen åstunda jämväl änglar att skåda in". Och dessa ämnen kommer att bli föremål för de frälstas studium genom hela evigheten. När de begrundar Guds skaparverk och återlösningsplan, skall ständigt nya sanningar uppenbaras för deras förvånade och hänförda sinnen. Allteftersom de lär mer och mer om Guds visdom, kärlek och makt, skall deras sinnen (703) ständigt utvecklas och deras glädje oavbrutet öka. rätt

(703)Om det vore möjligt för människor att uppnå full förståelse av Gud och hans verk, skulle de inte längre ha möjligheter att upptäcka mer sanning, ingen tillväxt i kunskap, ingen vidare utveckling av sinne och hjärta. Gud skulle inte längre vara den Högste och sedan människan nått gränsen för kunskap och insikter, skulle hon upphöra att utvecklas. Låt oss tacka Gud att det inte är så. Gud är oändlig. I honom finns alla "visdomens och kunskapens skatter". Och genom hela evigheten kan människan fortsätta att forska och studera och ändå skall hon aldrig kunna tömma Guds visdoms, godhets och allmakts skattkammare. rätt

(703)Guds plan är att även i detta livet sanningen skall uppenbaras alltmer för Hans folk. Det finns bara ett sätt, på vilket denna kunskap kan erhållas. Vi kan förstå Guds ord, endast genom att bli upplysta av samma Ande, genom vilken Ordet gavs. "Likaså känner ingen vad som är i Gud, utom Guds Ande." - "Anden utrannsakar ju allt, ja, ock Guds djuphet." (1 Kor. 2: 11, 10.) Frälsarens löfte till Sina lärjungar var: "När han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen. . . ty av mitt skall han taga och skall förkunna det för eder." (Joh. 16: 13, 14.) rätt

(703)Gud önskar att människan skall uppöva sina intellektuella förmågor, och studiet av Bibeln stärker och upphöjer sinnet så som inga andra studier kan göra. Det är den bästa såväl intellektuella som andliga övningen för mänskligt sinne. Men vi måste ta oss i akt för att dyrka förnuftet, som är underkastat mänsklig svaghet och ofullkomlighet. Om vi önskar att Bibelns ord inte skall förmörkas för vårt förstånd, så att vi inte ens kan förstå de enklaste sanningar, måste vi äga ett litet barns enkelhet och tro, villiga att lära och söka den helige Andes hjälp. Medvetandet om Guds kraft och visdom och vår egen oförmåga att förstå Hans storhet, skulle fylla oss med ödmjukhet, och vi skulle öppna Hans bok (704) med helig vördnad, såsom om vi trädde in i Hans närvaro. När det gäller Bibeln, måste förnuftet erkänna en överlägsen auktoritet, och hjärta och intellekt böja sig för den store JAG ÄR. rätt

(704)Vi skall tillväxa i sann andlig kunskap, endast om vi inser vår egen litenhet och vårt fullständiga beroende av Gud. Men alla som närmar sig Bibeln med en läraktig och bedjande anda, för att studera dess innehåll såsom Guds ord, skall erhålla gudomlig upplysning. Det är många ting som tycks svåra eller otydliga, men som Gud vill göra klara och enkla för dem som på detta sätt söker förstå dem. rätt

(704)Det förekommer att människor med hög intelligens, bildade och kulturella, misslyckas att förstå vissa delar av Bibeln, under det att andra, som saknar skolutbildning och tycks vara intellektuellt underlägsna förstår dess mening, finner styrka och tröst i det som de förra förklarat vara mystiskt eller förbigått och betraktat som av mindre betydelse. Varför är det så? Det har förklarats för mig, att den senare klassen inte litar på sitt eget förnuft. De går till Ljusets källa, till Honom som har inspirerat Ordet och med ödmjukt hjärta ber de Gud om visdom och får den. Det finns outtömliga sanningsförråd att upptäckas av den allvarliga sökaren. Kristus framställde sanningen som en skatt gömd i en åker. Skatten ligger inte direkt på ytan, vi måste gräva efter den. Men hur vi lyckas med att finna den, beror inte så mycket på vår intellektuella förmåga som på vårt hjärtas ödmjukhet och den tro som tar emot gudomlig hjälp. rätt

(704)Utan den helige Andes hjälp riskerar vi att oavbrutet få brottas med Bibeln och misstolka den. Det finns en viss sorts bibelläsning som är värdelös och som i många fall är till avgörande skada. När Guds ord läses utan vördnad och utan bön, när tankar och känslor inte är inriktade på Gud eller (705) överensstämmer med Hans vilja, är sinnet höljt i tvivel och under själva bibelstudiet tilltar tvivlet. Fienden tar kontroll över tankarna, och Han föreslår förklaringar som inte är korrekta. rätt

(705)Närhelst människor inte söker att i ord och handling vara i samklang med Gud, ligger det nära till hands för dem - hur lärda de än må vara - att ta miste i sin bibeltolkning, och deras förklaringar är inte tillförlitliga. När vi verkligen söker att göra Guds vilja, tar den helige Ande Ordets föreskrifter och gör dem till principer för livet, inristade på själens tavlor. Och endast de som följer det ljus som redan getts kan hoppas på att få vidare upplysning av Anden. Detta framgår klart av Jesu ord: "Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud." (Joh. 7: 17.) rätt

(705)De som letar i Bibeln efter motsägelser saknar andlig insikt. Med sin förvrängda syn kommer de att finna många orsaker till tvivel och otro angående ting som i själva verket är mycket enkla och tydliga. Men för dem som tar emot Guds ord med vördnad och söker lära känna Hans vilja för att kunna lyda den, är allt helt annorlunda. De fylls av vördnad och förundran när de begrundar de uppenbarade Sanningarnas renhet och upphöjdhet. Lika attraherar lika. Lika uppskattar lika. Helighet förenar sig med helighet, tro med tro. För den ödmjuke och den som har ett allvarligt, öppet, mottagligt sinne är Bibeln full av ljus och kunskap. De som studerar Bibeln i denna anda får sällskap med profeter och apostlar. Deras ande förenar sig med Kristi Ande, och de längtar efter att bli ett med Honom. rätt

(705)Många känner att det vilar ett ansvar på dem att kunna förklara allt till synes svårtolkat i Bibeln, för att bemöta tvivlares och förnekares kritik. Men i sitt försök att förklara vad de endast ofullkomligt förstår, riskerar de att förvirra andras sinnen ifråga om trosläror som är (706) klara och lätta att förstå. Detta är inte vår uppgift. Inte heller skulle vi klaga över att dessa svårigheter finns, utan ta emot dem såsom tillåtna genom Guds visdom. Det är vår plikt att ta emot Hans ord vilket är lättförståeligt på varje punkt som gäller vår själs frälsning, och vi skulle praktisera dess principer i våra liv och därmed lära andra både genom föreskrift och exempel. Därav kan världen se att vi har förbindelse med Gud och obetingat förtroende för Hans ord. Ett liv i fromhet, ett dagligt föredöme i redbarhet, saktmod och osjälvisk kärlek, blir en levande illustration på Guds ords undervisning, och ett argument till Bibelns favör, vilket endast få kan stå emot. Detta skall visa sig bli det mest effektiva hindret för den rådande tendensen till tvivel och otro. rätt

(706)Genom tron skulle vi se det som ligger framför oss, och gripa om Guds löfte att intellektet skall tillväxa, de mänskliga förmågorna förenas med de gudomliga, och varje själskraft bringas i direkt kontakt med Honom, som är ljusets källa. Vi kan jubla över att allt det som förut förvirrat oss, genom Guds försyn kommer att bli klart; det som var svårt att förstå finner nu sin förklaring, och där våra begränsade sinnen upptäckte endast förvirring och svikna föresatser, skall vi nu se den skönaste och mest fullkomliga harmoni. Aposteln Paulus säger: "Nu ser vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men då skall jag känna till fullo, såsom jag själv har blivit till fullo känd." (1 Kor. 13: 12.) rätt

(706)Petrus uppmanar sina medtroende: "Växen i stället till i nåd och i kunskap om vår Herre och Frälsare, Jesus Kristus." (2 Petr. 3: 18.) Närhelst Guds folk växer till i nåd, erhåller de ständigt en klarare förståelse av Hans ord. De upptäcker nytt ljus och ny skönhet i dess heliga sanningar. Detta har varit förhållandet i församlingens historia under alla tider, och det kommer att så förbli intill änden. Men när det andliga livet avtar, har tendensen varit den att man upphör att gå framåt i sanningens kunskap. Människan nöjer sig med det ljus hon redan mottagit från Guds ord och bryr sig inte om att vidare (707) forska i Bibeln. Hon blir konservativ och undviker diskussion. rätt

(707)Det faktum att det inte förekommer några stridigheter eller någon agitation bland Guds folk skulle inte betraktas som ett absolut bevis på att de håller fast vid den sunda läran. Man har orsak att frukta, att de inte klart skiljer mellan sanning och villfarelse. När inga nya frågor uppstår genom studium av Bibeln, när ingen åsiktsbrytning uppstår som gör att människor beslutar sig för att själva studera Bibeln för att finna att de har rätt, blir det många, nu liksom i forna tider, som följer traditionen och tillber vad de inte känner. rätt

(707)Det har visats mig, att många som bekänner sig ha kunskap om sanningen inte vet vad de tror. De känner inte till bevisen för sin tro. De uppskattar inte verket för vår tid på rätt sätt. När nödens tid kommer, skall det finnas sådana som nu predikar för andra, som när de undersöker sin egen ställning, finner att det finns mycket som de inte kan förklara tillfredsställande. Intill dess att de så prövats, känner de inte till sin egen stora okunnighet. Och många i församlingen tar för givet att de förstår vad de tror, och inte förrän stridigheter uppstår ser de sin egen svaghet. När de är skilda från sina trosförvanter och tvingas att ensamma stå för sin tro och förklara den, blir de förvånade över hur tilltrasslade deras idéer är av vad de har tagit emot som sanningen. Förvisso har det bland oss varit ett avståndstagande från Gud och ett närmande till människor, i det vi bytt ut gudomlig visdom mot mänsklig visdom. rätt

(707)Gud vill väcka sitt folk. Om andra medel misslyckas, kommer villfarelser in bland dem, vilket kommer att sålla dem, att skilja agnarna från vetet. Herren kallar alla som tror Hans ord att vakna upp ur sin sömn. Ett dyrbart ljus har kommit, avsett för denna tid. Det är den bibliska sanningen som talar om de kommande farorna. Detta ljus skulle få oss till (708) att flitigt studera Bibeln och kritiskt undersöka vår egen ställning. Gud önskar att sanningen i alla sammanhang undersöks grundligt och uthålligt under bön och fasta. De troende skall inte slå sig till ro med förmodanden och oklara idéer om vad adventbudskapet är. Deras tro måste vara fast grundad på Guds ord, så att när provets tid kommer och de förs fram inför domstolar för att svara för sin tro, de i ödmjukhet och under fruktan må kunna ge skäl för det hopp som bor i dem. rätt

(708)Förkunna ivrigt, ivrigt, ivrigt det du tror på! Det budskap som vi förkunnar för världen måste vara levande verklighet för oss. Då vi försvarar de lärosatser som vi själva betraktar som fundamentala trosläror, är det viktigt att vi aldrig tillåter oss att använda argument som inte är välgrundade och hållbara. De kanske kan tysta en opposition, men de upphöjer inte sanningen. Vi skall framlägga solida argument, som inte endast tystar våra opponenter utan också håller för en noggrann och grundlig undersökning. De som har utbildat sig själva till debattörer löper risk att inte handha Guds ord på rätt sätt. När vi möter en motståndare skulle vi allvarligt försöka att framställa budskapet på ett sådant sätt att denne blir övertygad i sitt sinne i stället för att endast söka bygga upp den troendes självkänsla. rätt

(708)Vilken en människas intellektuella framgång än må vara, får hon aldrig för ett ögonblick tänka, att hon inte har behov av grundligt och fortsatt studium av Bibeln för att finna större ljus. Såsom ett folk är vi kallade att studera profetiorna. Vi måste allvarligt vara på vakt så att vi upptäcker varje stråle av ljus som Gud skall ge oss. Vi skall fånga de första strålarna av sanningens ljus och genom studium under bön erhålla klarare ljus, som vi sedan kan föra vidare till andra. rätt

(708)Om Guds folk slår sig till ro och är nöjda med det ljus de har, kan vi vara säkra på att Han inte bevisar dem sin ynnest. Det är Guds vilja att vi ständigt går (709) framåt och tar emot det ständigt växande ljus som lyser för oss. Församlingens nuvarande attityd behagar inte Gud. Det har kommit in bland dem en självförtröstan som har lett dem till att de inte känner något behov av mera sanning och större ljus. Vi lever i en tid då Satan arbetar både på höger och vänster sida, framför och bakom oss. Och som ett folk sover vi. Gud vill att en röst skall höras som väcker Hans folk till handling. rätt

(709)I stället för att öppna sinnet för att ta emot ljusets strålar från himmelen, har en del handlat i motsatt riktning. Både genom pressen och från predikstolen har framlagts åsikter angående Bibelns inspiration, som inte godtagits varken av Anden eller Guds ord. Säkert är att ingen enskild eller grupp av människor skulle framlägga teorier om ett ämne av så stor vikt, utan att understödjas av ett klart: ”Så säger Herren". Och när människor med mänskliga svagheter mer eller mindre påverkade av omgivningens inflytanden, med ärvda och förvärvade tendenser som långtifrån gör dem förståndiga eller himmelskt sinnade, börjar klandra Guds ord, och bedöma vad som är gudomligt och vad som är mänskligt, arbetar de utan Guds vägledning. Gud ger inte framgång åt ett sådant verk. Dess verkan blir förödande, både på dem som deltar i verket och på dem som tar emot det som ett verk från Gud. Tvivel har uppstått i mångas sinnen på grund av teorier som framlagts angående inspirationens natur. Begränsade människor med sina trånga, kortsynta uppfattningar, anser sig kompetenta att kritisera Bibeln och säger: "Det här avsnittet behövs, men det här behövs inte och är inte inspirerat." rätt

(709)Kristus gav inte någon sådan instruktion med avseende på Gamla testamentet, som var den enda del av Bibeln folket på Hans tid ägde. Hans undervisning var avsedd att leda deras sinnen till Gamla testamentet och sprida ett (710) klarare ljus över de ämnen som där behandlades. Under långa tider hade Israels folk skilt sig själva från Gud och de hade förlorat ur sikte de dyrbara sanningar som Gud anförtrott dem. Dessa sanningar hade gömts under vidskepliga former och ceremonier, som dolde deras verkliga innebörd. rätt

(710)Kristus kom för att rensa bort allt det skräp som fördunklat sanningens glans. Likt dyrbara ädelstenar satte Han dem i en ny infattning. Han visade att långt ifrån att förakta ett upplivande av de gamla, kända sanningarna, kom Han för att visa dem i all deras kraft och skönhet, en härlighet som Hans samtida inte hade upptäckt. Han som själv var upphovet till dessa uppenbarade sanningar, kunde klargöra för folket deras verkliga innebörd, avlägsna feltolkningar och falska teorier, som ledarna antagit för att de passade deras eget oandliga tillstånd, deras avsaknad av helgelse och kärlek till Gud. Han undanröjde allt som hade berövat dessa sanningar liv och vital kraft, och gav dem tillbaka till världen i all dess ursprungliga friskhet och styrka. rätt

(710)Om vi har Kristi Ande och är Hans medarbetare, är det vår uppgift att föra det verk vidare som Han kom för att utföra. Bibelns sanningar har åter fördunklats av seder, traditioner och falska läror. Den populära teologins vilseledande läror har gjort tusenden och åter tusenden till tvivlare och förnekare. Det finns villoläror och motsägelser som många stämplar som Bibelns lära, men som i själva verket är falska tolkningar av Bibeln, antagna under påvedömets mörka tidsålder. Skaror har letts till en felaktig uppfattning av Gud, såsom judarna, missledda av villoläror och traditioner på deras tid, hade en falsk bild av Jesus. "Om de hade känt den, så hade de icke korsfäst härlighetens Herre." (1 Kor. 2: 8.) Det är vår uppgift att uppenbara Guds sanna karaktär för världen. Låt oss i stället förr att kritisera Bibeln, i ord och exempel visa världen på de heliga, livgivande sanningarna, att vi förkunnar "hans härliga gärningar, hans som har kallat eder från mörkret till sitt underbara ljus". (1 Petr. 2: 9.) rätt

(711)(711) Det onda som gradvis smugit sig in bland oss, har omärkligt lett enskilda och församlingar bort från vördnaden för Gud och utestängt den kraft som han önskar ge dem. rätt

(711)Mina tros syskon, låt Guds ord gälla för vad det är. Låt inte mänsklig visdom ta sig friheten att minska kraften i ett enda påstående i Bibeln. Den allvarliga förkastelsedomen i Uppenbarelseboken skulle varna oss för att göra något sådant. I min Mästares namn ber jag er: "Drag skorna av edra fötter, för platsen där ni står, är helig mark."

nästa kapitel