Den nära förestående kampen

(711)En allvarlig kris väntar Guds folk. En kris väntar världen. Den mest betydelsefulla strid, som någonsin utkämpats ligger alldeles framför oss. Händelser, som vi för fyrtio år sedan, på grund av det profetiska ordets auktoritet, förklarade vara mycket nära, äger nu rum inför våra ögon. Redan har frågan om en förändring i vår (USA:s) konstitution om begränsad samvetsfrihet enträget framförts till våra lagstiftare. Frågan om genomdrivandet av söndagens helighållande har blivit av intresse och betydelse för hela nationen. Vi vet mycket väl vad resultatet av denna rörelse kommer att bli. Men är vi redo att möta följderna därav? Har vi troget utfört den plikt som Gud överlåtit åt oss, nämligen att varna folk för en fara som hotar? rätt

(711)Även många som deltar i rörelsen för söndagsfirandets genomdrivande, är blinda för resultatet av denna aktion. De ser inte att de riktar ett direkt slag mot den religiösa friheten. Många har aldrig förstått det berättigade i den bibliska sabbaten och den falska grund söndagen vilar på. Allt som sker för att gynna en religiös lagstiftning, är i verkligheten en eftergift åt påvedömet, som under många århundraden (712) kämpat mot samvetsfriheten. Firandet av söndagen har fått sin existens som s.k. kristen institution av "laglöshetens hemlighet", och söndagslagens införande kommer att bli ett verkligt erkännande av de principer, som är själva hörnstenen i den romerska kyrkan. När vår nation (USA) avsvärjer sig sin regerings principer, så att den antar söndagslagen, kommer protestantismen att räcka påvedömet handen, vilket inte innebär något mindre än att ge nytt liv åt det tyranni, som länge önskat och vakat över ett tillfälle att på nytt utöva sin aktiva despotism. rätt

(712)Då organisationer, som verkar för att genomdriva religiös lagstiftning, är helt utvecklade, skall de visa samma intolerans och förtryck som de gjorde i gångna tider. Mänskliga domstolar iklädde sig gudomlig förmånsrätt och krossade samvetsfriheten med sin tyranniska makt. Fängelse, landsförvisning och död blev följderna för dem som opponerade sig. Om påvedömet och dess principer återigen skulle bli lagligen erkända, kommer förföljelsens eld åter att tändas för dem som inte vill offra sitt samvete och sanningen för populära villfarelser. Detta är nära sitt förverkligande. rätt

(712)Hur kan vi stå rena i Guds åsyn, när Han har gett oss ljus som visar oss farorna, om vi försummar att göra vårt yttersta för att föra detta ljus till människor? Kan vi nöja oss med att låta dem ställas inför denna allvarliga fråga utan att varna dem? rätt

(712)För att försvara Guds lag, som gjorts ogiltig av mänskliga lagar, väntar oss en oavbruten kamp med risk för fängelse, förlust av egendom, ja, av själva livet. I denna situation kommer man från samhällets sida att yrka på eftergift för landets lag för att bevara fred och ordning. Och några skall t.o.m. yrka på detta genom att hänvisa till Bibeln: "Var och en vare underdånig den överhet som han har över sig. . . all överhet som finnes är förordnad av Gud." (Rom. 13: 1.) rätt

(713)(713) Men vilken väg valde Guds tjänare i gångna tider? När lärjungarna efter Kristi uppståndelse började predika Kristus och Honom korsfäst, förbjöd myndigheterna dem att predika eller undervisa i det namnet. "Men Petrus och Johannes svarade och sade till dem: om det är rätt inför Gud att vi hörsamma eder mer än Gud, därom mån I själva döma; vi för vår del kunna icke underlåta att tala vad vi hava sett och hört.'" (Apg. 4: 19, 20.) De fortsatte att predika evangelium om frälsning genom Jesus Kristus, och Guds kraft vittnade med budskapet. De sjuka blev friska och församlingen förökades med tusenden. "Då stod översteprästen upp och alla som höllo med honom - de som hörde till sadducéernas parti - och de uppfylldes av nitälskan och läto gripa apostlarna och sätta dem i allmänt häkte." (Apg. 5: 17, 18.) rätt

(713)Men himmelens Gud, universums mäktige regent, tog saken i Sina egna händer, för människor stred mot Hans verk. Han visade helt enkelt, att det finns En som regerar över människor, och vars auktoritet måste respekteras. Herren sände Sin ängel att under natten öppna fängelsets portar, och han förde ut de män som Gud gett i uppdrag att utföra Hans verk. Ledarna "förbjödo dem helt och hållet att tala eller undervisa i Jesu namn". Men den himmelska budbäraren sänd av Gud sade: "Gån åstad och träden upp i helgedomen, och talen till folket alla det sanna livets ord." (Apg. 4: 18; 5: 20.) rätt

(713)De som söker tvinga människor att följa påvedömets förordningar, och ringaktar Guds föreskrifter utför ett liknande verk som de judiska ledarna på apostlarnas tid. De som är Guds lojala undersåtar, kommer att vara Gud trogna, när jordiska regenters lagar strider mot de lagar, som utfärdats av universums högste ledare. rätt

(713)Vi har inte som ett folk utfört det verk som Gud anförtrott oss. Vi är inte redo att möta de problem, som söndagslagens införande kommer att ställa oss inför. Det är vår plikt att när vi ser den kommande faran resa oss upp till handling. Måtte ingen sitta och lugnt vänta på det onda i det (714) att han förtröstar på tanken att detta verk måste fortsätta därför att profetiorna förutsagt det och att Herren skall skydda Sitt folk. Vi gör inte Guds vilja om vi sitter i lugn och ro utan att göra något för att försvara samvetsfriheten. Ivrig, effektiv bön skulle stiga upp till himmelen, om att detta onda måtte bli uppskjutet, tills vi fullgjort det verk som vi så länge försummat. Låt oss uppriktigt bedja och sedan arbeta i överensstämmelse med våra böner. Det kan tyckas att Satan triumferar och att sanningen är undertryckt av falskhet och villfarelse, att det folk som Gud beskyddat och det land som varit en fristad för Guds förtryckta tjänare och Hans sannings försvarare, är i fara. Men Gud vill att vi då skall minnas hur Han ledde Sitt folk i forna tider för att rädda dem från deras fiender. Han har alltid valt yttersta nödläge, när det inte tycktes finnas någon möjlighet att frigöra sig från Satans verk, för att visa Sin makt. Människans nöd är Guds tillfälle. Det kan hända att Guds folk får ett uppskov för att de skall vakna upp och låta sitt ljus lysa. Om närvaron av tio rättfärdiga kunde ha räddat de ogudaktiga städerna på slätten, är det då inte möjligt att Gud som svar på Sitt folks böner begränsar det onda verk som utförs av dem som förkastar Hans lag? Skall vi inte ödmjuka våra hjärtan inför Gud, fly till nådens tron och bönfalla Honom om att uppenbara Sin mäktiga kraft? rätt

(714)Om vårt folk fortsätter att vara lika ointresserat som hittills, kan inte Gud utgjuta Sin Ande över dem. De är inte beredda att samarbeta med Honom. De är inte vakna över situationen och inser inte den hotande faran. De skulle såsom aldrig förr känna sitt behov av vaksamhet och gemensam aktion. rätt

(714)Den tredje ängelns verk har ännu inte uppenbarats i all sin betydelse. Gud hade tänkt, att Hans folk skulle ha kommit mycket längre (715) på vägen än vad de är idag. Nu när tiden har kommit för dem att handla, måste de först göra sin förberedelse. När den Nationella Reformrörelsen*) började verka för att begränsa den religiösa friheten, skulle våra ledande män ha varit vakna för situationen och arbetat målmedvetet för att motarbeta dessa försök. Det är inte enligt Guds plan att ljuset undanhålls vårt folk - just den sanning som de behöver i denna tid. Inte alla våra predikanter som förkunnar den tredje ängelns budskap, förstår vad som egentligen utgör detta budskap. Den omnämnda reformrörelsen har av en del ansetts vara av så liten betydelse, att de menat att det inte var nödvändigt att ge den så mycken uppmärksamhet, och de har även känt att genom att göra så kunde de ge tid till frågor, som inte hör samman med den tredje ängelns budskap. Må Herren förlåta dem som på detta sätt tolkat budskapet just för vår tid. rätt

(715)Människor behöver väckas med hänsyn till vår tids faror. Väktarna sover. Vi är år efter vår tid. Måtte de ansvariga väktarna känna en absolut nödvändighet att ta sig själva i akt, så att de inte förlorar de tillfällen som ges dem att se farorna. rätt

(715)Om de ledande männen i våra konferenser inte nu tar emot budskapet från Gud och träder in i ledet för att handla, kommer församlingarna att lida stora förluster. När väktaren ser svärdet komma, blåser han i trumpeten, och folket längs hela linjen upprepar varningen, och så får alla möjlighet att bereda sig för striden. Men alltför ofta har våra ledare stått där tvekande, som om de ville säga: "Låt oss inte förhasta oss. Det kan vara ett misstag. Vi måste vara försiktiga så att vi inte ger falskt larm." Just denna tvekan och osäkerhet är detsamma som om de sade: "Fred och säkerhet. Var inte orolig! Bli inte upprörd! Man förstorar upp denna fråga om den religiösa lagförändringen. Den här upphetsningen kommer att dö av sig själv." på detta sätt förnekar de i själva (716) verket det budskap Gud sänt och den varning som skulle väcka församlingarna går om intet. Väktarens trumpet ljuder inte tydligt, och folket bereder sig inte för drabbningen. Måtte väktaren ta sig till vara, så att han inte genom villrådighet och dröjsmål blir orsak till att människor förgås, och deras blod utkrävs av hans hand. rätt

(716)Vi har under många år varit beredda på att söndagslagen skulle genomföras i vårt land (USA), och nu när rörelsen är alldeles inpå oss, frågar vi: Kommer vårt folk att göra sin plikt i detta avseende? Kan vi inte hjälpa till genom att höja standaret och kalla till fronten alla de som värnar om sina religiösa rättigheter och förmåner? Den tid närmar sig snabbt, när de som väljer att hellre lyda Gud än människor kommer att känna förtryckets hand. Skall vi då vanära Gud genom att vara tysta när Hans heliga bud förtrampas? rätt

(716)Medan den protestantiska världen genom sin attityd går Rom till mötes, måste vi vakna upp och förstå situationen och se den strid som utvecklas och dess rätta sammanhang. Nu skulle väktaren höja sin röst och förkunna budskapet för denna tid. Låt oss visa människorna var vi står i den profetiska historien, låt oss söka väcka den sanna protestantismens anda och få världen att inse värdet av den religiösa frihet som vi så länge åtnjutit. rätt

(716)Gud kallar oss att vakna ty änden är nära. Varje timme som går, är en timme av aktivitet i de himmelska boningarna för att bereda ett folk på jorden, som skall ta del i de stora scener som är så nära förestående. Dessa flyende ögonblick, som tycks ha så litet värde för oss, är mättade med eviga intressen. De formar människors öde för evigt liv eller för evig död. De ord vi idag säger till andra, det vi gör, den budskapets anda vi bär med oss, kommer att vara en lukt av liv till liv eller av död till död. rätt

(716)Mina trossyskon, inser ni att er egen såväl som andras frälsning (717) beror på den förberedelse ni nu gör för den prövning som ligger framför oss? Har ni den intensiva iver, den fromhet och hängivenhet, som skall göra det möjligt för er att hålla ut när motståndet möter er? Så visst som Gud har talat genom mig - den tid kommer då ni skall ställas inför domstolar, och varje del av den sanning ni bekänner er till skall bli allvarligt kritiserad. Den tid som så många nu låter gå till spillo, skulle ägnas åt den uppgift Gud gett oss att bereda oss för den kommande krisen. rätt

(717)Guds lag skulle älskas och äras av Hans trogna folk nu mera än någonsin. Det mest nödvändiga är att hos alla troende, män och kvinnor, ungdomar och barn, inpränta Kristi uppmaning: "Rannsaka skrifterna." (Joh. 5: 39.) Studera din bibel såsom du aldrig förr har studerat den. Med mindre du når högre i ditt andliga liv och en större helighet, kommer du inte att vara redo vid Herrens tillkomst. Då Gud gett ett stort ljus väntar Han motsvarande iver, trohet och hängivenhet från Sitt folk. Det måste bli mera andlighet, djupare helgelse, och ett nit i Hans verk som man inte tidigare haft. Mycket tid skulle tillbringas i bön, så att vår karaktärs klädnad blir ren och vit i Lammets blod. rätt

(717)Det är särskilt nu som vi med osviklig tro skulle söka Gud om nåd och kraft för Hans folk. Vi tror inte att den tiden ännu är här, när vår frihet skall begränsas. Profeten såg "fyra änglar stå vid jordens fyra hörn och hålla tillbaka jordens fyra vindar, för att ingen vind skulle blåsa över jorden eller över havet eller mot något träd". En annan ängel trädde fram från öster, ropade till dem och sade: "Gören icke jorden eller havet eller träden någon skada, förrän vi hava tecknat vår Guds tjänare med insegel på deras pannor." (Upp. 7: 1, 3.) Detta påvisar det verk som vi har att göra nu. Ett väldigt ansvar vilar på bönens människor (718) över hela landet, att anropa Gud om att han skall jaga bort ondskans moln och ge oss ännu några år av nåd att arbeta för vår Mästare. Låt oss ropa till Gud, att änglarna håller de fyra vindarna tillbaka, tills missionärer har sänts till alla delar av världen för att varna for olydnad mot Herrens lag.

nästa kapitel