Den oskattbara gåvan

(729)”Välsignad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, såsom han ju, förrän världens grund var lagd, har utvalt oss i honom till att vara heliga och ostraffliga inför sig. Ty i sin kärlek förutbestämde han oss till barnaskap hos sig, genom Jesus Kristus... den nådeshärlighet till pris, varmed han har benådat oss i den älskade. (730) I honom hava vi förlossning genom hans blod, förlåtelse för våra synder efter hans nåds rikedom." (Ef. 1: 3-7.) rätt

(730) "Gud, som är rik på barmhärtighet, har för den stora kärleks skull varmed han har älskat oss, gjort oss levande med Kristus, . . . han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att i de kommande tidsåldrarna bevisa sin nåds översvinnliga rikedom, genom godhet mot oss i Kristus Jesus." (Ef. 2: 4-7.) rätt

(730)Sådana är de ord med vilka "den gamle Paulus", "Jesu Kristi fånge" från sitt fängelse i Rom försökte att för sina bröder framställa det som han saknat uttryck för att beskriva, ”Kristi outrannsakliga rikedomar", nådens gåva fritt och för intet erbjuden den fallna människan. Frälsningsplanen grundlades genom ett offer, en gåva. Aposteln säger: "I kännen ju vår Herres, Jesu Kristi, nåd, huru han, som var rik, likväl blev fattig för eder skull, på det att I genom hans fattigdom skullen bliva rika." (2 Kor. 8: 9.) "Så älskade Gud, att han utgav sin enfödde Son." (Joh. 3: 16.) Kristus "har utgivit sig själv för oss, till att förlossa oss från all orättfärdighet". (Tit. 2: 14.) Och såsom kronan på återlösningens välsignelse, "den gåva som Gud av nåd giver är evigt liv, i Kristus Jesus, vår Herre". (Rom. 6: 23.). rätt

(730) "Vad intet öga har sett och intet öra har hört, och vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem, som älska honom." (1 Kor. 2: 9.) Säkerligen finns det inte någon som betraktar Hans nåds rikedomar, som kan underlåta att utropa med aposteln: "Gud vare tack för hans outsägligt rika gåva!" (2 Kor. 9: 15.) rätt

(730)Såsom frälsningsplanen börjar och slutar med en gåva, skall den också genomföras. Samma anda av offer som skänkte oss frälsning, skall bo i hjärtat bos dem som har del i den himmelska gåvan. Aposteln Petrus säger: "Tjänen varandra, var och en med den nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd." (1 Petr. 4: 10.) När Jesus sände ut Sina lärjungar, (731) sade Han till dem: "I haven fått för intet, så given ock för intet." (Matt. 10: 8.) Hos den person som helt sympatiserar med Kristus, kan det inte finnas något själviskt eller avvisande. Den som dricker av det levande vattnet skall i Honom finna "en källa vars vatten springer upp med evigt liv". (Joh. 4: 14.) Kristi Ande i honom är lik en källa som springer upp i öknen, för att vederkvicka alla: och förmå dem som håller på att förgås, att ivrigt dricka av livets vatten. Det var samma anda av kärlek och självuppoffring som bodde i Kristus som inspirerade Paulus till hans mångsidiga arbete. "Både mot greker och mot andra folk, både mot visa och mot ovisa har jag förpliktelser" (Rom. 1: 14), säger han. "Åt mig, den ringaste bland alla heliga, blev den nåden given att för hedningarna förkunna evangelium om Kristi outrannsakliga rikedom." (Ef. 3: 8.) rätt

(731)Vår Herre avsåg att Hans församling för världen skulle återspegla den källa av rikedom som vi äger i Honom. Vi tar ständigt emot av Guds rika håvor, och genom att dela med oss av dessa representerar vi Kristi kärlek och godhet för världen. Medan hela himmelen är engagerad i att sända budbärare till alla delar av jorden för att föra frälsningens verk vidare, skall också församlingen vara Kristi medarbetare. Vi är medlemmar i Hans andliga kropp. Han är huvudet som kontrollerar kroppens alla lemmar. I sin oändliga nåd verkar Jesus själv på mänskliga hjärtan och genomför en så märklig andlig förvandling, att änglar betraktar den med förundran och glädje. rätt

(731)Samma osjälviska kärlek som utmärker Mästaren, finns i Hans sanna efterföljares liv och karaktärer. Kristus väntar att människor skall få del av Hans gudomliga natur medan de är i denna värld, för att därmed återspegla Hans härlighet inte endast till Guds ära utan även upplysa denna världens mörker med himmelens strålglans. Därmed bekräftas Kristi ord: "I ären världens ljus." (Matt. 5: 14.) rätt

(731) "Vi äro Guds medarbetare", "goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd". (1 Kor. 3: 9; 1 Petr. 4: 10.) Kunskapen om Guds nåd, (732) Hans ords sanningar såväl som timliga gåvor - tid och medel, begåvning och inflytande - är allt ett förtroende från Gud som vi skall använda till Hans ära och människors frälsning. Ingenting kan vara mera sårande för Gud, som oavbrutet skänker människan sina gåvor, än att se henne själviskt ta emot dessa gåvor men aldrig ge Givaren något tillbaka. Jesus är idag i himmelen för att bereda boningar åt dem som älskar honom; ja, mer än boningar, ett rike som skall bli vårt. Men alla som skall ärva dessa välsignelser måste dela Kristi självförnekelse och självuppoffring för andras goda. rätt

(732)Aldrig har det varit ett större behov av allvarligt, självuppoffrande arbete i Kristi verk än nu, när prövningstiden snabbt närmar sig sitt slut och det sista budskapet av nåd förkunnas för världen. Jag blir upprörd när jag hör det makedoniska ropet från alla håll, från städer och byar i vårt eget land, från andra sidan Atlanten och det stora Stilla havet och från havets öar: "Kom över. . . och hjälp oss!" Bröder och systrar, vill ni besvara detta rop och säga: "Vi vill göra vårt bästa, både när det gäller att sända ut missionärer och pengar. Vi vill göra uppoffringar när det gäller inredningen av våra hem, våra egna personer och vår aptit. De medel som vi fått oss anförtrodda, vill vi ge till Guds verk, och vi vill också ge oss själva oreserverat i Hans tjänst." Verkets behov är klargjort för oss. De tomma skattkamrarna vädjar intensivt om hjälp. En femma är av större värde nu än femtio kronor kommer att vara i framtiden. rätt

(732)Arbeta syskon, arbeta medan ni har tillfälle, medan dagen ännu varar. Arbeta, ty natten kommer, då ingen mer kan göra något. Hur snart natten kommer är omöjligt för någon att säga. Nu är ditt tillfälle, ta vara på det! Om det finns några som inte personligen kan ta del i missionsarbetet, kan de leva sparsamt och i stället ge av sina inkomster. På detta sätt kan de bidra med pengar för att sända tidningar (733) och böcker till dem som inte har sanningens ljus. De kan hjälpa till att betala utgifter för elever som är lämpliga som missionärer. Låt varje krona ni kan spara investeras i himmelens bank. rätt

(733) "Samlen eder icke skatter på jorden, där mott och mal förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla, utan samlen eder skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra, och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla. Ty där din skatt är, där kommer ock ditt hjärta att vara." (Matt. 6: 19-21.) rätt

(733)Detta är ord av Jesus, som älskade er så mycket att Han gav Sitt eget liv, för att ni skulle få ett hem med Honom i Hans rike. Vanära inte er Herre genom att ringakta Hans fastställda lag. rätt

(733)Gud uppmanar dem som har lantegendomar och hus, att sälja dessa och investera pengarna, där de kan avhjälpa de stora behoven på missionsfälten. När de en gång har upplevt den verkliga tillfredsställelsen av att handla så, kommer de att hålla kanalen öppen, och de medel Herren betrott dem skall oavbrutet flöda in i skattkammaren, så att människor blir omvända. Dessa skall sedan i sin tur praktisera samma självförsakelse, samma sparsamhet och enkelhet för Kristi skull, och därmed ge Gud sina offer. Genom dessa gåvor, visligen använda, kommer åter andra människor att bli omvända och så fortsätter verket och bevisar att Guds gåvor uppskattas. Givaren är erkänd, och härlighet tillfaller Honom genom Hans förvaltares trohet. rätt

(733)När vi allvarligt vädjar för Guds sak och framlägger missionens finansiella behov, blir de ansvarsmedvetna människor som tror på sanningen, djupt rörda. Liksom den fattiga änkan, som gav sina två skärvar i skattkistan och som Jesus lovordade, ger några i sin fattigdom till det yttersta av sin förmåga. Sådana nekar ofta sig själva t.o.m. livets nödtorft medan det finns människor (734) med hus och land som med självisk orubblighet håller fast vid sin jordiska egendom och har inte tillräcklig tro på budskapet eller på Gud för att satsa sina medel i Hans verk. På dessa är Kristi ord särskilt tillämpliga: "Säljen vad I ägen och given allmosor." (Luk. 12: 33.) rätt

(734)Fattiga människor skriver till mig och ber om råd, om de skall sälja sina hem och ge pengarna till verket. De säger sig vara gripna av den vädjan för missionen som når dem och de önskar göra någonting för sin Mästare, som har gjort allting för dem. Jag vill säga till sådana: "Det är kanske inte din plikt att sälja ditt lilla hem just nu, men gå själv med din fråga till Gud. Han skall säkert höra dina allvarliga böner om visdom att förstå din plikt." Om man oftare sökte Gud om himmelsk visdom och mer sällan människors visdom så skulle himmelens ljus lysa ännu klarare och Gud skulle välsigna den ödmjuke sökaren.. rätt

(734)Men jag kan säga till dem som Gud har betrott med jordagods och hus: "Börja nu att sälja och ge till dem som ingenting har. Dröj inte! Gud begär mer av er än ni har varit villiga att göra." Vi vädjar till er som har pengar att under allvarlig bön fråga: "I vilken utsträckning ställer Gud krav på mig och mina ägodelar?" Vi har ett verk att utföra nu för att göra ett folk redo för Herrens dag. Medel måste investeras i arbetet för att rädda människor som i sin tur skall arbeta för andra. Var villig att ge till Gud vad Honom tillhör. En av orsakerna till att det finns så litet av Guds Ande ibland oss, är att så många rövar från Gud. rätt

(734)Det finns en lärdom för oss i den erfarenhet församlingarna i Makedonien hade såsom Paulus beskriver den. Han säger att "de gåvo icke allenast vad vi hade hoppats, utan sig själva gåvo de, först och främst åt Herren". (2 Kor. 8: 5.) Sedan visade de sig ivriga att ge av sina medel för Kristi skull. "Fastän de hava varit prövade av svår nöd, har deras överflödande glädje, mitt under deras djupa fattigdom, så flödat över, att de av gott hjärta hava givit rikliga gåvor. Ty de hava givit efter sin förmåga, ja, över sin förmåga, och det självmant; därom kan jag vittna. Mycket enträget bådo de oss om den ynnesten att få vara med om (735) understödet åt de heliga." (2 Kor. 8:2-4.) rätt

(735)Paulus har satt upp en regel när det gäller att ge till Guds sak, och han säger också vad resultatet kommer att bli både med hänsyn till oss själva och till Gud. "Var och en give efter som han har känt sig manad i sitt hjärta, icke med olust eller av tvång, ty 'Gud älskar en glad givare'." - "Besinnen detta: den som sår sparsamt, han skall ock skörda sparsamt; men den som sår rikligt, han skall ock skörda riklig välsignelse." "Men Gud är mäktig att i överflödande mått låta all nåd komma eder till del, så att I alltid i allo haven allt till fyllest och i överflöd kunnen giva till allt gott verk. . . . Han som giver såningsmannen säd till att så och bröd till att äta han skall ock giva eder utsädet och låta det föröka sig och skall bereda växt åt eder rättfärdighets frukt. I skolen bliva så rika på allt, att I av gott hjärta kunnen giva allahanda gåvor, vilka, när de överlämnas genom oss, skola framkalla tacksägelse till Gud." (2 Kor. 9:6-11.) rätt

(735)Vi skall inte tro att vi kan göra eller ge någonting, som berättigar oss till Guds ynnest. Aposteln säger: "Vad äger du, som du icke har fått dig givet? Men har du nu fått dig givet vad du har, huru kan du då berömma dig, såsom om du icke hade fått det dig givet?" (1 Kor. 4: 7.) När David och Israels folk hade samlat det material som de berett för templets byggande, och David överlämnade skatterna åt furstarna i församlingen, jublade han och tackade Gud i ord, som för alltid skall stanna kvar i Guds folks hjärtan. "David lovade Herren inför hela församlingen; David sade: 'Lovad vare du, Herre, vår fader Israels Gud, från evighet till evighet! Dig, Herre, tillhör storhet och makt och härlighet och glans och majestät, ja, allt vad i himmelen och på jorden är. Ditt, o Herre, är riket, och du har upphöjt dig till ett huvud över allt. Rikedom och ära komma från dig, du råder över allt, och i din hand är kraft och makt; det står i din hand att göra vad som helst stort och starkt. Så tacka vi dig nu, vår Gud, och lova ditt härliga namn. Ty vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle förmå att giva sådana frivilliga gåvor? Nej, från (736) dig kommer allt, och ur din hand hava vi givit det åt dig. Ty vi äro främlingar hos dig och gäster såsom alla våra fäder; såsom en skugga äro våra dagar på jorden, och intet är här att lita på. Herre, vår Gud, alla dessa håvor som vi hava anskaffat för att bygga dig ett hus åt ditt heliga namn - från din hand hava de kommit, och ditt är alltsammans. Och jag vet, min Gud, att du prövar hjärtat och har behag till vad rätt är. Med rättsinnigt hjärta har jag burit fram alla dessa frivilliga gåvor; och nu har jag ock sett med glädje huru ditt folk, som står här, har burit fram åt dig sina frivilliga gåvor!" (1 Krön. 29: 10-17.) Det var Gud som hade försett folket med jordiska rikedomar, och Hans Ande hade gjort dem villiga att skänka sina dyrbarheter till templet. Det kom allt från Herren. Om Hans gudomliga kraft inte hade påverkat folket skulle konungens ansträngningar ha varit förgäves, och templet skulle aldrig ha byggts. rätt

(736)Allt som människan får av Guds rikedomar, tillhör fortfarande Gud. Vad än Han har bestått oss med av värdefulla och vackra ting på denna jord, är oss anförtrott för att pröva oss och mäta djupet av vår kärlek till Honom och vår uppskattning av Hans ynnest. Vare sig det är rikedomens eller intellektets skatter skall de läggas som ett villigt offer vid Jesu fötter. rätt

(736)Ingen av oss kan undvara Guds välsignelse, men Gud kan utföra Sitt verk utan hjälp av människor, om Han så väljer att göra. Men Han har gett en uppgift åt varje människa och Han betror människor i egenskap av Hans förvaltare med välstånd och intellekt. Vad vi gör för Gud blir genom Hans nåd uppfört på vårt konto såsom goda förvaltare. Men vi måste alltid ha klart för oss att människan inte förtjänat detta. Hur skicklig en människa än är, äger hon ingenting som inte Gud har gett henne och som Han inte kan ta ifrån henne, om de dyrbara tecknen på Hans ynnest inte uppskattas eller används rätt. Guds änglar, vilkas uppfattningsförmåga inte förminskats av synden, vet att himmelens gåvor har getts för att de skall skänkas tillbaka till Gud på (737) ett sådant sätt att de ärar Givaren. Människans välbefinnande är nära förbundet med Guds överhöghet. Guds härlighet är alla skapade varelsers glädje och välsignelse. När vi söker främja Hans ära, söker vi för oss själva det högsta goda som det är möjligt för oss att ta emot. Bröder och systrar i Kristus, Gud kallar oss att helga till Hans tjänst varje förmåga, varje gåva som vi fått av Honom. Han önskar att ni skall säga med David: "Från dig kommer allt, och ur din hand hava vi givit det åt dig.

nästa kapitel