Del 1 – Utsikterna.
Guds avsikt med församlingen.

(9)”Lyft blicken och se hur fälten har vitnat till skörd.” rätt

(9)(9) Guds avsikt är att genom Sitt folk framställa principerna för Sitt rike. För att de i liv och karaktär skall kunna uppenbara dessa principer, vill Han skilja dem från världens seder, vanor och bruk. Han försöker att dra dem nära intill Sig, så att Han kan göra Sin vilja känd för dem. rätt

(9)Detta var Hans avsikt, då Han befriade Israel ur Egypten. Vid den brinnande busken tog Mose emot detta budskap från Gud till Egyptens kung: ”Släpp mitt folk, så att de kan hålla gudstjänst åt mig i öknen.” (2 Mos. 7:16.) Med mäktig hand och utsträckt arm förde Gud det hebreiska folket ut ur träldomens land. Den befrielse Han åstadkom för dem var underbar, eftersom Han genom total tillintetgörelse bestraffade deras fiender, som vägrade att lyssna till Hans ord. rätt

(9)Gud ville skilja Sitt folk från världen och förbereda dem för att ta emot Hans ord. Från Egypten förde Han dem till berget Sinai, där Han uppenbarade Sin härlighet för dem. Här fanns inget, som kunde dra deras sinnen till sig eller vända deras själar bort från Gud, och då den stora hopen betraktade de höga berg, som omgav dem, insåg de Sin egen obetydlighet inför Gud. Vid dessa klippor, som kunde skakas endast genom den gudomliga (10) viljans makt, umgicks Gud med människan. Och för att Hans ord alltid skulle förbli klart och tydligt inpräglat i deras sinnen, förkunnade Han under dunder och blixt och med förfärande Majestät den lag, som Han gett i Eden och som var en avbild av Hans karaktär. Guds finger skrev orden på stentavlor. Så blev den oändlige Gudens vilja uppenbarad för ett folk, som var kallat att inför alla folk och stammar och språk och folkslag kungöra Hans rikes grundsatser i himmelen och på jorden. rätt

(10)Till samma verk har Han kallat Sitt folk i vår nuvarande generation. För dem har Han uppenbarat Sin vilja och av dem kräver Han lydnad. I de sista dagarna av denna jords historia talar ännu samma röst, som en gång talade från Sinai till människorna: ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.” (2 Mos. 20:3.) Människan har satt sin vilja upp mot Guds vilja, men hon kan inte bringa detta budord till tystnad. Det mänskliga förståndet kan aldrig fullständigt förstå sin förpliktelse mot den högre makten, men det kan inte undkomma denna sin förpliktelse. Djupsinniga lärosatser och spekulationer kan hopa sig, människor kan försöka att sätta vetenskapen som motsats till uppenbarelsen och därigenom skjuta Guds lag åt sidan. Den Helige Ande skall ändå allt allvarligare och starkare förehålla dem detta bud: ”Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna.” (Matt. 4:10.) rätt

(10)Men hur behandlar världen Guds lag? Överallt handlar människor i strid mot de gudomliga föreskrifterna. I sin önskan att dra sig undan det kors, som lydnaden medför, sluter sig till och med kyrkosamfunden till den store avfällingen, genom att de påstår, att Guds lag är förändrad eller avskaffad. Människorna berömmer sig i sin blindhet av sina underbara framsteg och sin stora upplysning, men de himmelska väktarna ser jorden uppfylld av fördärv och våld. Atmosfären på vår jord har genom synden blivit lik luften i ett pesthus. rätt

(11)(11) Ett stort verk måste utföras genom att lägga fram evangeliets frälsningssanningar för människorna. Detta är det av Gud förordnade medlet för att hejda det sedliga fördärvets flod och därigenom återställa Sin bild i människan. Det är Hans läkemedel mot allmän upplösning. Det är den kraft, som förenar människorna med varandra. Att framställa dessa sanningar är det verk som den tredje ängelns budskap talar om. Herrens vilja är, att förkunnandet av detta budskap skall vara det högsta och största verk, som i vår tid utförs i världen. rätt

(11)Satan försöker ständigt att nödga människorna till att anta Hans principer. På detta sätt försöker han att motarbeta Guds verk och framställer oupphörligt Guds utvalda folk som ett bedraget folk. Han är brödernas anklagare och sin anklagande makt använder han ständigt mot dem, som handlar rättfärdigt. Herren vill genom Sitt folk besvara Satans angrepp genom att visa konsekvenserna av lydnad mot de rätta principerna. rätt

(11)Allt det ljus i det förflutna och allt det ljus, som lyser i vår egen tid och som sträcker sig in i framtiden, sådant detta är uppenbarat i Guds ord, står till varje själs förfogande, som vill ta emot det. Härligheten från detta ljus, som är Kristi karaktärs härlighet, måste framträda hos den enskilde kristne, i familjen, i församlingen, i predikoämbetet och i varje anstalt, som är upprättad av Guds folk. Allt detta har Herren bestämt till att vara förebilder för det, som kan göras för världen. De skall vara sinnebilder för den frälsande kraften i evangeliets sanningar. De är verktyg till att uppfylla Guds stora avsikt med människosläktet. rätt

(11)Guds folk skall vara kanaler, genom vilka det starkaste inflytande utövas i världsalltet. I Sakarjas syn framställs de två olivträd, som står inför Gud, och genom dem den gyllne oljan genom gyllne rör utgjuts i helgedomens skål. Därifrån fylls lamporna i helgedomen, så att (12) dessa beständigt kan sprida ett klart och strålande ljus. På samma sätt meddelas Guds folk fullheten av gudomligt ljus, kärlek och kraft genom de smorda, som står i Guds närvaro, för att de var och en på nytt måtte förmedla ljus, glädje och vederkvickelse till andra. De skall för Herren fungera som kanaler, genom vilka den gudomliga kärlekens flod flyter ut i världen. rätt

(12)Samma avsikt, som Gud ville förverkliga genom Israels barn, då Han förde dem ut ur Egypten, försöker Han även i dag att uppnå genom Sitt folk. När världen skådar Guds godhet, nåd, rättfärdighet och kärlek, som är uppenbarade i församlingen, skall den erhålla en framställning av Hans karaktär. Och när Guds lag på detta sätt framställs i livet, skall till och med världen erkänna överlägsenheten hos dem, som mer än något annat folk på jorden älskar, fruktar och tjänar Herren. Herren håller Sitt öga öppet över varje enskild individ bland Sitt folk, och Han har särskilda planer för var och en. Han vill, att de, som följer Hans heliga föreskrifter, skall vara ett avskiljt folk. Såväl för Guds folk i vår egen tid som för det gamla Israel gäller de ord, som Moses skrev genom den Helige Ande: ”Ty du är ett heligt folk inför Herren, din Gud. Dig har Herren, din Gud, utvalt att vara hans egendomsfolk framför alla andra folk på jordens yta.” (5 Mos. 7:6.) ”Se, jag har lärt er stadgar och föreskrifter så som Herren, min Gud, har befallt mig, för att ni skall följa dem i det land dit ni kommer för att ta det i besittning. Ni skall hålla och följa dem, och det skall tillräknas er som vishet och förstånd av andra folk. När de får höra om alla dessa lagar skall de säga: ´I sanning, detta stora folk är ett vist och förståndigt folk´. Ty finns det något annat stort folk som har gudar som är så nära det som Herren, vår (13) Gud, är nära oss, så ofta vi åkallar honom? Och finns det något annat stort folk som har stadgar och föreskrifter som är så rättfärdiga som hela denna lag som jag i dag lägger fram för er?” (5 Mos. 4: 5-8.) rätt

(13) Men inte ens dessa ord förmår att tillräckligt uttrycka storheten och härligheten i de Guds avsikter, som skall utföras genom Hans folk. Inte bara inför den här världen, utan inför hela universum måste vi uppenbara Hans rikes principer. Aposteln Paulus säger genom den Helige Ande: ”Jag, den ringaste av alla heliga, har fått denna nåd att bland hedningarna predika evangeliet om Kristi outgrundliga rikedom och att upplysa alla om hur den hemlighet förvaltas, som från evighet har varit dold i Gud, alltings Skapare. Så skulle Guds vishet i sin mångfald nu genom församlingen göras känd för härskarna och väldigheterna i den himmelska världen.” (Ef. 3: 8-10.) Syskon! ”Vi har blivit ett skådespel för världen, för både änglar och människor”. ”Då nu allt detta går mot sin upplysning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta.” (1 Kor. 4:9; 2 Petr. 3:11, 12.)

(13)För att kunna uppenbara Guds karaktär och för att vi inte skall bedra oss själva, församlingen och världen genom en falsk kristen tro, måste vi personligen lära känna Gud. Om vi har gemenskap med Gud, är vi Hans tjänare, även om vi aldrig predikar för en församling. Vi är Guds medarbetare till att framställa Hans karaktär fullkomnad i människor.

nästa kapitel