| Vittnesbörd för Församlingen, Band 6 kapitel 19. Från sida 152 | ren sida tillbaka |
(152)(152) Arbetet på våra skolor skulle inte likna det som utförs vid världens skolor och seminarier. De vetenskapliga studierna får inte betraktas som underordnade, utan av största vikt måste den kunskap anses vara, som gör ett folk passande att bestå på Guds stora beredelsedag. Våra skolor skulle mera likna profetskolorna. De skulle vara läroanstalter, där eleverna leds in under Kristi disciplin och får undervisning av den Store Läraren. De skulle vara familjeskolor, där varje elev skulle få särskild hjälp från sina lärare såsom medlemmarna i en familj får hjälp i sitt hem. Ömhet, medkänsla, enighet och kärlek skulle vårdas. Skolan skulle ha osjälviska, hängivna, trogna lärare, som drivna av Guds kärlek och med hjärtan fyllda av ömhet, skulle sörja för elevernas hälsa och lycka. Det skulle vara deras mål att hjälpa eleverna framåt i varje viktig kunskapsgren. rätt (152)Visa lärare skulle kallas till våra skolor, sådana som känner sitt ansvar inför Gud att inprägla i sinnena nödvändigheten av att känna Kristus såsom sin personlige Frälsare. Från den högsta till den lägsta klassen skulle de visa särskild omsorg beträffande elevernas frälsning, och genom personlig ansträngning söka leda dem in på rätta vägar. De skulle visa medkänsla med sådana som inte fått rätt fostran under barnaåren, och söka hjälp för defekter, som om de inte avlägsnas, fördärvar karaktären. Ingen kan utföra detta verk som inte först har gått i Kristi skola och där lärt, hur man skall undervisa. rätt (152)Alla som undervisar i våra skolor borde leva i nära kontakt (153) med Gud och känna sin Bibel grundligt, så att de kan vidarebefordra gudomlig visdom och kunskap i uppgiften att utbilda ungdomar till gagnerik tjänst i detta livet och för det tillkommande, eviga livet. Det skulle vara män och kvinnor, som inte endast har kunskap om sanningen, men som lever därefter. ”Det är skrivet” skulle uttryckas i deras ord och i deras liv. Genom sitt eget handlingssätt skulle de lära eleverna enkelhet och rätta vanor på alla områden. Ingen skulle bli lärare i våra skolor som inte har erfarenhet av lydnad för Guds ord. rätt (153)Rektorer och lärare behöver vara döpta i den Helige Ande. Ångerfulla människors allvarliga böner förvaras vid Guds tron, och Gud skall besvara dessa böner i sin tid, om vi i tro håller oss fast vid Hans arm. Låt jaget gå upp i Kristus, och Kristus i Gud, och det kommer att bli en sådan uppenbarelse av Hans makt att hjärtan smälter och besegras. Kristus undervisade på ett sätt som var helt olika allmänna metoder och vi skall vara Hans medarbetare. rätt (153)Att undervisa innebär mycket mer än vad många tror. Det fordras stor skicklighet att göra sanningen förstådd. Av denna orsak skulle varje lärare sträva efter ökad kunskap om den andliga sanningen, men han kan inte erhålla denna kunskap, om han skiljer sig själv från Guds ord. Om han önskar att utveckla sina krafter och sina förmågor, måste han studera dagligen, han måste ”äta” Ordet och smälta det och arbeta som Kristus arbetade. Den människa som hämtar sin näring från Livets Bröd får varje sin förmåga styrkt genom den Helige Ande. Detta är den mat som ger evigt liv. rätt (153)Lärare som låter sig undervisas av den Store Läraren, skall (154) få uppleva Guds hjälp på samma sätt som Daniel och hans kamrater fick göra. De behöver stiga uppåt mot himmelen i stället för att stanna kvar på slätten. Kristen erfarenhet skulle förenas med all sann utbildning. ”Låten eder själva såsom levande stenar uppbyggas till ett andligt hus, så att I bliven ett ’heligt prästerskap’, som skall frambära andliga offer, vilka genom Jesus Kristus äro välbehagliga för Gud.” (1 Petr. 2:5.) Lärare och elever borde studera dessa ord och se, om de tillhör dem som på grund av den överflödande nåd som ges, får göra den erfarenhet som varje Guds barn måste göra, innan det kan flyttas upp till en högre klass. I all sin undervisning skulle lärarna förmedla ljus från Guds tron, för utbildningen är ett verk, vars följder skall vara märkbara genom ändlösa evigheter. rätt (154)Lärarna skulle leda eleverna till att tänka, och att själva klart förstå sanningen. Det är inte nog med att läraren förklarar och eleven tror. Lusten att göra efterforskningar och få sina egna frågor besvarade måste väckas, och eleven måste förmås till att förklara sanningen med egna ord och därmed göra det klart, att han inser dess kraft och kan använda den. Genom oförtrutna ansträngningar skulle på detta sätt de livsviktiga sanningarna inpräntas i sinnena. Detta blir kanske en långsam process, men det är av större värde än att rusa igenom viktiga ämnen utan tillbörlig hänsyn. Gud väntar Sig, att Hans institutioner skall överträffa världens, ty de representerar Honom. Människor som i sanning är förenade med Gud skall visa världen, att det är Någon, förmer än en människa, som står vid rodret. rätt (154)Våra lärare behöver ständigt lära sig mera. Reformatorerna behöver själva bli reformerade, inte bara deras arbetsmetoder utan deras hjärtan. De behöver förvandlas genom Guds nåd. Då Nikodemus, en stor lärare i Israel, kom till Jesus, framställde Mästaren för honom villkoren för det eviga livet och lärde honom själva omvändelsens alfabet. Nikodemus frågade: ”Huru kan detta ske?” Och Kristus (155) svarade: ”Är du Israels lärare och förstår icke detta?” Denna fråga skulle kunna ställas till många, som är lärare, men som har försummat den beredelse som är nödvändig för att kvalificera dem för detta arbete. Om människohjärtat toge emot Jesu ord skulle det bli en mycket djupare andlig kännedom om och högre förståelse för vad det är som danar en lärjunge, en uppriktig Kristi efterföljare och en uppfostrare som Han kan godkänna. rätt (155)Lärarnas brister (155)Lärarna på våra skolor behöver rannsaka Bibeln tills de för sin personliga del förstår den och öppnar sina hjärtan för det underbara ljus som Gud har gett och vandrar i det. Gud skall då undervisa dem, och de i sin tur kommer att undervisa efter helt andra riktlinjer och i sin undervisning påverkas mindre av tankar och uppfattningar från människor, (156) som aldrig haft någon förbindelse med Gud. Nu skattar de den mänskliga visdomen långt mindre och känner i stället en djup själslig hunger efter den visdom som kommer från Gud. rätt (156)På Jesu fråga till de tolv: ”Icke viljen väl också I gå bort?” svarade Petrus: ”Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, och vi tro och förstå att du är Guds Helige.” (Joh. 6:67-69.) När lärarna tar med sig dessa ord i sitt arbete i klassrummet, kommer den Helige Ande att vara närvarande och utföra sitt verk i sinnen och hjärtan. rätt (156)Lärarens arbete (156)Vilket högtidligt, heligt och betydelsefullt arbete utgör inte de ansträngningar som görs för att framställa Kristi karaktär och Hans Ande för vår värld! Det är varje föreståndares och lärares privilegium att vara med och utbilda, öva och tillrättavisa de ungas sinnen. Alla behöver vara andligt och säkert överbevisade om att de verkligen bär Kristi ok och bär Hans börda. rätt (156)Prövningar kommer att inträffa i detta arbete, modlöshet kommer att betunga själen, när lärarna ser, att deras arbete inte alltid uppskattas. Satan kommer att använda sina krafter mot dem i frestelser, svårigheter, kroppsliga svagheter och hoppas att han kan få dem till att klaga på Gud och stänga deras förståelse för Hans godhet, barmhärtighet och kärlek och den övermåttan stora betydelsen av den ära (157) som kommer att vara den segrandes lön. Men Gud leder dessa själar till en mer fullständig tillit till deras himmelske Fader. Hans ögon vakar över dem varje ögonblick och om de upphöjer sina rop till Honom i tro, om de i sina prövningar vill söka stöd för sina själar hos Honom, kommer Herren att föra dem fram som renat guld. Herren Jesus har sagt: ”Jag skall aldrig lämna dig eller överge dig.” (Hebr.13:5.) rätt (157)Gud kommer att låta en rad omständigheter inträffa, som skall få dem att ta sin tillflykt till fästet genom att tränga sig fram till Guds tron i tro, mitt ibland tjocka, mörka moln, ty där är också Hans närvaro i det fördolda. Men Han är alltid beredd att befria alla, som litar på Honom. Efter att på det sättet ha gjort framsteg, kommer segern att vara mer fullständig och säker, ty den prövade, hårt pressade och bedrövade kan säga: ”Se, han må döda mig, jag väntar inget annat. Då får jag försvara min vandel inför hans ansikte.” (Job.13:15.) ”Fikonträdet blomstrar inte mer, och vinstocken ger ingen skörd. Olivträdets frukt slår fel, och fälten ger ingen föda. Fåren rycks bort ur fållorna, och ingen boskap finns i stallen. Men jag vill jubla i Herren och glädja mig i min Frälsnings Gud.” (Hab. 3:17, 18.) rätt (157)En personlig vädjan (158)Vi har alla gåvor och alla möjligheter för att utföra de plikter vi har ålagts att utföra och vi bör vara tacksamma mot Gud, för att vi genom Hans barmhärtighet har dessa förmåner och att vi har kunskap om Hans nåd och om sanningen och uppdraget för vår tid. Försöker ni då, som lärare, att hålla kvar den falska utbildning som ni har fått? Håller ni på att förlora de dyrbara tillfällen, som ni har fått beviljade, för att bättre kunna sätta er in i Guds planer och metoder? Tror ni Guds ord? Blir ni för var dag bättre på att förstå, hur ni överlämnar er själva till Herren och bli använda i Hans tjänst? Är ni missionärer för att göra Guds vilja? Tror ni på Bibeln och ger akt på vad den säger? Tror ni, att vi lever i de sista dagarna av denna jords historia? Och har ni hjärtan som kan känna? Vi har ett stort arbete framför oss. Vi skall vara bärare av Ordets heliga ljus, som skall upplysa alla länder. Vi är kristna och vad gör vi? rätt (158)Välj er ståndpunkt, lärare, som sanna utbildare och utgjut, av intresse för de studerandes själar, ord och uttryck i deras hjärtan, levande strömmar av förlösande kärlek. Ge dem råd, innan deras tankar är helt upptagna av deras bokliga arbete. Be dem enträget att söka Kristus och Hans rättfärdighet. Visa dem de förändringar som säkert kommer att äga rum i det hjärta, som har överlämnat sig helt åt Kristus. Fäst deras uppmärksamhet på Honom. Det kommer att stänga dörren till de dåraktiga önskningar, som av naturen uppkommer och kommer att förbereda sinnet till att ta emot den gudomliga sanningen. De unga måste få lära sig, att tid är guld, att det är farligt när de tror, att de kan så vildhavre utan att bärga en smärtans och fördärvets skörd. De måste lära sig att vara besinningsfulla (159) och beundra det goda i andras karaktär. De måste lära sig att sätta in sin vilja på Guds viljas sida, så att de kommer att kunna sjunga den nya sången och passa ihop med himmelens harmonier. rätt (159)Lägg bort alla former av stolthet, ty det kommer inte att kunna hjälpa er i ert arbete. Trots detta förmanar jag er, att värdera er egen karaktär högt, ty ni är köpta för ett oändligt högt pris. Var försiktiga, bedjande och seriösa. Tro inte, att ni kan blanda det vanliga med det heliga. Detta har skett så många gånger tidigare, att lärarnas andliga omdömesförmåga har fördunklats så att de inte kan skilja mellan det heliga och det vanliga. De har tagit den allmänna elden och har upphöjt, lovprisat och bevarat den och Herren har vänt Sig bort i missnöje. Lärare, är det inte bättre att ni helgar er själva helt åt Gud? Vill ni utsätta era själar för fara, genom att bara tjäna Honom delvis? rätt (159)Ge Gud genom skrift och tal den ära, som tillkommer Honom. Håll Herren Gud helig i era hjärtan och var alltid beredda att ge varje människa, som frågar er, ett skäl till det hopp ni hyser, med ödmjukhet och fruktan. Kommer lärarna på våra skolor att förstå detta? Kommer de att vilja ta emot Guds ord som lärobok, som gör dem förståndiga till frälsning? Kommer de att vilja dela med sig av denna högre visdom till de studerande och ge dem klarare och exaktare tankar om sanningen, så att de blir i stånd till att föra dessa tankar vidare till andra? Det kan verka, som om Guds Ords undervisning endast har en liten effekt på mångas sinnen och hjärtan, men om lärarnas insats har utarbetats i gemenskap med Gud, kommer somliga lektioner om gudomlig sanning att stanna kvar i minnet, även hos den mest lättsinnige. Den Helige Ande kommer att vattna det utsådda fröet och det kommer ofta att växa upp efter många dagar och bära frukt till Guds ära. rätt (159)Den Store Läraren, som kom ned från himmelen, har inte gett lärarna anvisning om att studera några allmänt kända stora (160) författare. Han säger: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila.” (Matt.11:28, 29.) Genom att undervisa om Honom, har Kristus lovat, att vi skall finna vila. Han fick Sig alla himmelens rikedomar anförtrodda, så att Han kunde skänka dessa gåvor till den ihärdige och uthållige sökaren. ”Honom har ni att tacka för att ni är i Kristus Jesus, som Gud för oss har gjort till vishet, rättfärdighet, helgelse och återlösning.” (1 Kor.1:30.) rätt (160)Lärarna måste förstå vilka lektioner som skall ges, annars kan de inte förbereda de studerande för ett högre stadium. De måste studera Kristi lektioner och karaktären i Hans lära. De måste se dess frihet från formalism och tradition och högt värdera Hans läras ursprunglighet, myndighet, andlighet, ömhet, godhet och dess användbarhet. De, som gör Guds Ord till sitt studium, de som gräver efter sanningens skatter, kommer själva att besjälas av Kristi Ande och genom att se på Honom, kommer de att förändras till Hans likhet. De, som värdesätter ordet, kommer att lära sig liksom lärjungar, som har suttit vid Jesu fötter och har vant sig själva vid att lära av Honom. I stället för att införa böcker i våra skolor med världens stora författares antaganden, kommer de att säga: Fresta mig inte till att ignorera den störste Författaren och den störste Läraren, genom vilken jag har evigt liv. Han misstar Sig aldrig. Han är den Stora Huvudkällan, från vilken all vishet flyter fram. Låt därför varje lärare så ut sanningens frö i de studerandes sinnen. Kristus är Normläraren. (160)Den evige Gudens Ord är vår vägvisare. Genom detta Ord görs vi visa till att ta emot frälsning. Detta Ord skall alltid vara i våra hjärtan och på våra läppar. ”Det står (161) skrivet” skall vara vårt ankare. De, som gör Guds ord till sin Rådgivare, inser människohjärtats svaghet och Guds nåd kommer att besegra varje ohelig impuls. Deras hjärtan är alltid fyllda av bön och de bevakas av heliga änglar. När fienden bryter in som en flod, upplyfter Guds Ande inför dem ett standar, som går emot honom. Det är frid i hjärtat, ty sanningens dyrbara och mäktiga inflytande tar överhand. Det är en manifestation av den tro, som verkar genom kärlek och renar själen. rätt (161)Bed att ni blir födda på nytt. Om ni har denna nya födelse, kommer ni att glädja er, inte på era egna önskningars oärliga sätt, utan i Herren. Ni kommer att vilja vara under Hans auktoritet. Ni kommer alltid att försöka att nå en högre standard. Var inte bara en bibelläsare utan en som seriöst studerar Bibeln, så att ni får veta vad Gud kräver av er. Ni behöver en kunskap, grundad på egen erfarenhet, om hur Hans vilja utförs. Kristus är vår Lärare. rätt (161)Låt varje lärare på våra skolor och varje ledare på våra institutioner skaffa sig insikt om vad som är viktigast för dem att göra, för att kunna arbeta enligt Hans riktlinjer och att kunna föra in en känsla av förlåtelse, tröst och hopp i dem. rätt (161)Himmelska budbärare sänds för att tjäna dem, som skall ärva frälsning och dessa skulle samtala med lärarna, om dessa inte vore så tillfredsställda med traditionernas väl upptrampade stig och om de inte vore så rädda för att komma bort från världens skugga. Lärare bör vara vaksamma så att de inte stänger dörrarna, och därmed vägrar Herren tillträde till de ungas hjärtan. |